Hallwylska podden

Vetenskapliga upptäckter kring sekelskiftet 1900, som röntgen och förekomsten av mikroorganismer, visade att det fanns verksamma krafter dolda för det mänskliga ögat. Kanske bekräftade det vad esoteriker länge hävdat. Man tyckte sig omgivna av dolda sammanhang som kunde uttolkas, och en våg av mysticism drog genom salongerna. Seanser och försök att kontakta de döda var vanligt förekommande. Vad sa...

Att ta tjänst som sällskapsdam, en sorts betald bästa kompis, kunde vara ett alternativ för ogifta kvinnor inom överklassen. Det gav ett liv utanför föräldrahemmet, med egen ekonomi och bibehållen social status - ett av få alternativ som gjorde just det. Men vad innebar en sådan roll? Och varför behövdes den? Medverkande: Annika Williams, Karin Bogaeus och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Hur var det när bilen kom till Sverige, när det fanns elektromobiler, ångdrivna alternativ och bilen ännu sökte sin form? De första bilarna skräddarsyddes för sina ägare, och det var bara de mest bemedlade som hade råd att satsa på nymodigheten. Hur såg allmänheten på de ekipage som for fram på stadsgator och landsvägar i hisnande hastighet – jämförelsevis?! Medverkande: Emelie Höglund och Samuel...

Nu tar vi sikte mot sommaren och sommarbostäderna vid sekelskiftet 1900. Framförallt stadsbor önskade förflytta sig sommartid, när stadens larm och dofter var extra påtagliga. Arbetarna gjorde dagsturer ut i skärgården, medan borgarna byggde sommarnöjen allt längre ut från städerna. Landsbygd och skärgård förändras. Hur skulle man bäst spendera sin sommar? Medverkande: Emelie Höglund, Kerstin Thor...

Att besöka en brunnsort var ett måste under sommarmånaderna vid sekelskiftet 1900. Det var lika mycket en fråga om att dricka vatten som att spendera tid i det. Det var en fråga om hälsa, men också förströelse och kontaktskapande - såväl för affärer som för kärlek.    Medverkande: Emelie Höglund, Azmara Nigusse och Hanna Kronblad från Hallwylska museet

Mot slutet av 1800-talet börjar idrottsrörelsen växa fram i Sverige, för att sedan formligen explodera under det tidiga 1900-talet. De olika samhällsskiktens syn på hälsa, idrott och tävlan orsakade ibland slitningar. Vad var egentligen viktigt, och vad kunde vara direkt samhällsfarligt? Stod det alla fritt att motionera och mäta sig med andra såsom man önskade? Medverkande: Emelie Höglund och Ker...

Wilhelmina och sällskapsdamen Ida Uhse gjorde en timmes gymnastik varje morgon. Detta att fokusera på kroppens välmående var något som låg i tiden och var på frammarsch. Men det handlade inte bara om att forma kroppen. Hela människan, och även samhället skulle förändras genom gymnastik! Medverkande: Kerstin Thorén och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Jens Ljunggren från Stockholms unive...

Svenska baletten fyller 100 år, och det firar vi med musik! Hör Mats Lidström (cello) och Leif Kaner-Lidström (piano) tolka balettens musikaliska arv i en konsert inspelad i stora salongen på Hallwylska museet. Presenterar och berättar gör Erik Näslund.

Svenska baletten var ett radikalt dansprojekt grundat 1920 i Paris av Wilhelminas barnbarn Rolf de Maré. Under 5 intensiva år skapade han ett allkonstverk för scenen tillsammans med sin älskare Jean Börlin. Här skulle konstformerna mötas, och hit lockades många av tidens talanger inom dans, poesi, konst och musik. Omskrivna blev de, men inte alltid i de vänligaste ordalagen - i vart fall inte i Sv...

Vid sekelskiftet 1900 präglades gatubilden av hästekipage. Hovklapper ekade i gränder och över hustaken, vagnshjul rasslade på färder över grus och kullersten och i luften fanns en doft av häst. Det var många roller som skulle spelas av stadens arbetande hästar, som är ämnet för detta avsnitt. Medverkande: Samlingsintendenterna Annika Williams och Sofia Nestor, samt Emelie Höglund från Hallwylska...

Kristen vetenskap var en av flera nya religiösa rörelser som dök upp under det sena 1800-talet. De predikade att den fysiska världen var sekundär, och stod under tankens kraft. Framförallt stod kroppen och hälsan under tankens kraft, och man menade att man genom att tänka rätt kunde tänka sig frisk. Till denna lära sökte sig Wilhelminas yngsta dotter Irma von Geijer. Hur stor sak var det att byta...

I en serie på 3 avsnitt utforskar vi arbetarrörelsens bitvis dramatiska kamp för bättre villkor. I det tredje och sista avsnittet tittar vi närmare på de storstrejker som drog fram på sågverken under decennierna som kantade sekelskiftet. Tonen var uppskruvad och stämningen hård. Vad var det man kämpade för att driva igenom? Fanns nu en önskan om ett helt nytt system? Vad kunde konsekvensen bli av...

Walther von Hallwyl tog över ledningen för Ljusne-Woxna AB i en tid då nya krav ställdes på bolaget, både från den föränderliga marknaden, och från de anställda. Han kom på kant med arbetarrörelsen och drogs in i ett mediadrev. Rykten om nedläggning började florera.   Medverkande: Azmara Nigusse och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Bo Persson från Stockholms Universitet

Sågverkens historia är kantad av konflikter. I en serie på 3 avsnitt utforskar vi arbetarrörelsens bitvis dramatiska kamp för bättre villkor. I det första avsnittet berättar vi om hur vi har rört oss från bondesamhällets sätt att hantera anställning och tillhörighet, till nya former som bättre skulle möta den nya verkligheten vid verk och industri. Hur såg arbetarens rättigheter ut innan facken fo...

Vid det tidiga 1800-talet inleds korsettens glansperiod, samtidigt upprättar läkarkåren viktkurvor och tabeller för att definiera sunda idealkroppar. Kroppen var ett högaktuellt ämne men mycket av det som rör kroppslighet var tabubelagda samtalsämnen, som t.ex. de formande underkläderna, som kom att prägla mångas liv. I det här avsnittet pratar vi om korsettens historia, som trots sin intima och l...

Hur hanterade man epidemiska lungsjukdomar under det tidiga 1900-talet, när globaliseringen ännu var i sin linda, och bakterier och virus var nyupptäckta organismer? Vilka insatser gjorde samhället, och hur såg folket på smittorisker? Vilka lärdomar gjorde vi då, som vi har nytta av i vår kamp mot dagens pandemi? Med Bi Puranen, Insitiutet för Framtidsstudier, Thomas Roth, Armémuseum och Hallwylsk...

Köket i Hallwylska palatset var en stor arbetsplats, som helst inte skulle märkas. Hur fungerade de nya moderna köken som kom kring sekelskiftet 1900 som rum och som arbetsplats? Vilka problem var det som skulle lösas genom kökens omdaning, hur kunde köket forma livet i hemmet, och måste ett hem verkligen ha ett kök? I detta avsnitt är köket och matkonsumtion i fokus. Medverkande: Hallwylska musee...

Vad gör ni med barnens mjölktänder? Wilhelmina von Hallwyl lät tillverka ett armband med döttrarnas tänder som berlocker. Hon sparade och katalogiserade även en lock av makens pipskägg. Om en tid då man ville minnas sina nära och kära, särskilda upplevelser eller resor, och gärna bära minnet med sig i form av ett smycke. Medverkande: Leif Wallin från Nordiska museet, Jessica Söderqvist och Emelie...

En vurm för det gamla Kinas kulturskatter blommade upp under sekelskiftet som engagerade dåvarande kronprinsen Gustav Adolf och personer som Orvar Karlbeck och Johan-Gunnar Andersson, Kina-Gunnar kallad, och Wilhelmina von Hallwyl förstås. Idag finns framstående samlingar av kinesiska antikviteter just i Sverige, men hur kommer det sig? Vilka upptäckter var det som eldade på intresset? Medverkande...

Att samla på vapen hörde till om man var en storsamlare av Wilhelminas mått, och ville man skapa ett hem i historieromantisk stil behövde vapnen finnas där för att skapa den rätta stämningen. I samlingen hittar vi rustningar, eld- och blankvapen från 1400-talet och framåt, mestadels jakt och praktvapen. Vad vill man kommunicera med en vapensamling, och vad kan de gamla vapnen berätta om sina tidev...

Med begravningsbyråernas inträde började döden att trängas bort från vardagen och betraktas som något annat, som inte hörde till det egentliga livet. Hur förändrade det vår relation till död och sorg, och vilka sedvänjor var det som försvann? Medverkande: Philip de Croy från Historiska museet, Julia Lundström och Emelie Höglund från Hallwylska museet

I avsnitt 15 av Hallwylska podden pratar vi om den moderna modebranschen gryning och varuhusens intåg. När det blev tillåtet att sy upp kläder som ingen ännu beställt, förändrades skrädderiyrket i grunden. Nya uppfinningar möjliggjorde massproduktion, handeln blomstrade och varuhusen etablerades i de växande städerna. Medverkande: Louise Wallenberg från Stockholms universitet, Hanna Leijon och Eme...

Rolf de Maré hade en säker blick för talanger. Han levde ett okonventionellt liv och kände var och varannan inom modernismens avantgarde. Han grundade ett danskompani, ett dansmuseum, ägde flertalet magasin och även en kenyansk kaffefarm under en period. Han åkte på expeditionsresor för att dokumentera utdöende kulturers traditionella danser, skapade ett dansmuseum och donerade stora delar av sina...

Vid Ljusneälvens mynning växte ett samhälle fram på företaget Ljusne Woxna ABs initiativ, enligt ett mönster som syns på flera platser längst norrlandskusten. Hur såg vardagen ut hos arbetarna som levde där? Vilka möjligheter fanns att bygga sin tillvaro och vilka svårigheter tampades man med? Hur skiljde sig livet vid industrin från barndomens agrara hembygd? Kan man genom sågverkssamhällena få s...

Wilhelminas äldsta dotter Ebba von Eckermann var en av dem som klev ut i offentligheten när kvinnorna kring sekelskiftet 1900 organiserade sig för att vinna rösträtt. Vi fördjupar oss i kvinnorörelsens framväxt. Hur såg de lagliga begränsningarna ut? Vilka arenor fanns där kvinnorna kunde knyta kontakt och utbilda sig? Hur tog de plats i samhället? Med Ann-Marie Petersson (Sällskapet för moderata...