Gå vilse och hitta hem

Någonting har kommit emellan mig och den djupa läkningen. Det är någonting med grunden, som om det fattas en hörnsten. Kanske är det hus som är jag är byggt på löst grus. Det är någonting med grunden, jag ser det igen och igen. Grunden, de tidiga byggstenarna jag fick. Det är som om det hade behövts fyra och jag bara fick tre. Någonstans blir det instabilt hur väl jag än tar hand om det hus jag ha...

Jag har i större delen av mitt liv försökt läka och ta hand om de trauman jag varit med om. Jag har gått i terapi, skrivit, ägnat mig åt olika vägar in genom kroppen och mycket annat. Någonstans har i bakgrunden en introjicerad förväntan om att det ska bli klart någongång smugit sig in. Jag förstår att den hindrar mig från att till fullo ta emot och uppleva det som så länge burits av min kropp. Ja...

Jag har flera gånger slutat arbeta med människor som en kärlekshandling mot mig själv. Jag vill få vara med på samma villkor, vara allt som är jag. Rollförväntningarna på min som hjälpare fanns såväl runt mig som inuti mig själv. Jag ville vara jämlik, försökte hitta dit och försöker än idag.  Jag vet inte hur många gånger jag hittat styrkan i sårbarheten. Att man kan insjukna i styrka och tillfri...

Mitt i smärtan, maktlösheten, det vi inte får ihop, i skammen och försvaren som åker upp för att vi värja oss mot att bli dömda, finns en smal liten stig som leder hem. Det är lätt att tala klokt om detta, men betydligt svårare att stå mitt i det och uppleva hur vågor av obehag, rädsla, smärta och sorg trycker på inifrån. Vad händer om jag låter dem skölja igenom mig med kraft? Kommer jag dras ut,...

I det här avsnittet delar jag med mig av vad jag själv är i höst, vad jag lär mig av mitt eget inre utforskande. Jag pratar var jag kan gå vilse och delar med mig av något jag funnit som gjorde stor skillnad för mig. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se   Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser...

Det var ett tag sedan jag spelade in nu. Hösten är min tid för fördjupning och jag har skalat av, stannat i tystnad och låtit mig själv vara. Det finns något förledande i berättelser om hur bra det kan bli, bara man arbetar med sig själv. Så mycket handlar om att bara ta sig själv till sig som man är, utan att försöka få den delen att bli lugnare, tryggare, gladare eller friare. Vägen jag själv gå...

Ruset som kan uppstå i en relation mellan en undvikande och en ambivalent kan ha en oemotståndlig dragningskraft. Man får känna sig hel, fri, trygg, rusig och levande på alla plan för en stund. Ruset kan få dig att gladeligen offra andra relationer som egentligen också är viktiga för dig. Ruset kan ändra dina prioriteringar i grunden så att du gör nästan vad som helst för att få uppleva det igen....

Om du speglar dig i någon annans blick, var då noga med att spegla dig i en hel spegel. En spegel med sprickor kan aldrig spegla dig som den vackra, strålande, djupt älskade människa du är. Det vara dessutom vara bra att upplysa den andre om att du speglar dig, om du vill göra det. Den andre kan annars ha fullt upp med att tänka på något annat eller med att spegla sig själv i dig eller i någon ann...

Om jag har ett undvikande anknytningsmönster, är jag van vid att själv reglera avståndet. Jag blir trygg genom att hitta strategier där jag själv kan komma och gå som jag vill. Jag vet hur mycket närhet jag behöver leverera för att sedan kunna hålla den distans som gör att jag kan fungera utan ångestpåslag. Men vad händer när jag som undvikande blir lämnad? Hur blir det inuti mig när jag förlorar...

Att ha barn innebär möten med känslor. Ideligen får du möjlighet att fånga upp och möta en person i de känslor som väcks i en situation. Tar du dig tid, blir du kanske påmind om hur lika vi människor är oavsett ålder. Samma känslor som du möter hos barnet återfinns hos vuxna, om än i tillrättalagd eller uppfostrad form. Ofta kommer de ut maskerade till värderingar, åsikter om hur andra är, försök...

Exakt var börjar du tappa bort dig själv i relationen till den andre? I det här avsnittet går jag in på detaljer, små saker som du gör i början av en relation utan att kanske ens vara medveten om det. Jag tänker nu främst på ambivalenta, men då mönstren speglar varandra kan det gälla alla. Det här handlar om hur du kan få syn på hur dina egna strategier och självklara reaktioner av att se, älska d...

Det är inte lätt att ha känslomässigt omogna och otillgängliga föräldrar. Du har behövt förhålla dig till dem i hela ditt liv och löst det genom distans eller anpassning. Kanske börjar de bli gamla och behövande, vilket skapar nya utmaningar när du själv kanske inte fått behöva dem. Hur kan man göra för att bevara sig själv i mötet med sina föräldrar när relationen väcker en rad svåra känslor och...

Du kanske har förstått att det är en ung ålder i dig som driver dig in i otrygga relationsmönster igen och igen. Du kanske också någonstans vet att det inte fungerar, men du vet inte hur du kan göra istället. Hur tar man hand om sitt unga jag? Hur hittar man ens in till kontakten? Det glider undan, reagerar genom att ge dig obehag, ångest och smärta, men det är svårt att lösa problemet. Och just d...

Du har kämpat, vänt ut och in på dig själv, förlorat dig i anpassning och så tar det slut. Det tar slut, men inte riktigt. Inom dig finns en tråd kvar. Du vill inte lämna helt, inte stänga dörren. Du vill hålla kvar på grund av det ni haft. Du håller kvar på insidan, även om alla band är kapade i det yttre. Varför är det egentligen så svårt att klippa bandet när en relation inte fungerar på grund...

Du gör allt du kan för att få relationen att fungera. Du anpassar dig, arbetar med dig själv och försöker förstå den andre. Du anpassar dig, kommunicerar dina känslor och behov, låter bli att visa dina känslor och behov, ber om närhet, ger den andre allt space den behöver. Så blir du bortvald, igen och igen. Någon annan kommer plötsligt in från höger och blir viktig utan att ha gjort sig förtjänt...

Fysisk närhet och intimitet kan vara två helt skilda saker för en undvikande och en ambivalent. Ett kort avsnitt om detta. Välkommen att lyssna. Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se   Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser och annat som jag håller på med.   

I många familjer, inte minst hos tidigare generetioner, innebär svåra känslor hos den ena att den andre gjort fel. Det finns en stark och omedelbar koppling mellan att någon uttrycker sorg, besvikelse eller ilska och att någon annan då känner skuld eller skam. Det gör det svårt och otryggt att att känna och uttrycka känslor. Att visa och dela känslor blir förknippat med ansvar, krav, skuld och ska...

Kanske verkar det som att du har träffat någon med ett tryggt anknytningsmönster. Det kan vara en självständig person som inte är lika emotionell som du. Det kan också vara en person som är väldigt känslomässigt intonad på dig och bekräftar dig så att du aldrig ska behöva känna dig otrygg. Efter en tid kanske du börjar tvivla. Är den här personen verkligen så trygg som jag trodde? Du ser tecken so...

När man har ett otryggt anknytningsmönster med sig, kan det kännas tryggast att vara tillsammans med andra som också har det. Att vara med någon som är tryggt anknuten, kan rentar skapa känslor av stress och obehag. Det kan kännas ointressant och som om man inte connectar. Samtidigt ska det ju vara så bra att vara med en trygg. Att lära sig trivas med en trygg kan innebära att lära sig helt nya sp...

Hur kan man göra när orostankarna drar iväg? Känslan av otillräcklighet och oro kan verkligen lägga sordin på tillvaron och göra det svårt att känna sig glad, levande och i kontakt.  Den typen av oro är en signal på att vi tappat kontakten med oss själva och försöker ta kontroll som ett sätt att bli trygga. Oron kan vara en ingång till det vi längtar efter på ett djupare plan. I det här avsnittet...

Jag fick en fråga om Anknytningsmönster: "Hur vet man om det är ett behov man har (som vuxen) eller om det är en tidigare ålder som behöver uppmärksamhet? Hur kan man hjälpa sig själv? När uttrycker man behovet till sin partner?  Kan man säga något om vilka behov de flesta har?" Så här reflekterar jag kring det . Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhe...

Jag fick en väldigt bra fråga som jag vet rör många. "Jag tycker ofta det är svårt att veta vad man kan förvänta sig i en nära relation. Alla har ju ett ansvar att ta hand om sina trauma och sina utmaningar men å andra sidan är det något fint att visa sig sårbar och be om hjälp. När man är som mest sårbar och ber om tröst eller stöd - kan man då förvänta sig att ens partner ska finnas och orka? Va...

Det är lätt att antingen känna ansvar för att alla ska ha det bra eller gå in i anpassning när man har ett otryggt anknytningsmönster i bagaget. Hur kan man göra för att hjälpa sig själv i dessa semestertider? Ett kort avsnitt om det har du här. Värkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se   Där hittar du gratismateri...

När man har ett otryggt anknytningsmönster i bagaget, kan semestern med all sin lediga tid tillsammans med familj och vänner innebära en upplevelse av stress, krav och tungt ansvar. Att ha andra människor nära inpå kan dra igång din inre modell för närhet där dina tentakler rör sig mot andras behov och du tappar bort dig själv. I det här ansnittet pratar jag om det och lite om hur du kan hjälpa di...

Tänk dig att du har en dag där du tänkt dig att göra en rad bra saker. Du har tiden, du vet vad du vill, men så blir det ingenting av det. Du försöker läsa, men kan inte koncentrera dig. Du försöker kanske skapa något, men det blir bara dåligt. Du försöker meditera, men känner bara obehag. Stressen växer i systemet. Ångesten tränger sig på inifrån. Självkritiken är ett faktum, antingen medvetet el...