Demensdialogen Angvik & Björk

Hur håller man som anhörig kontakt när man bör vara försiktig med fysiska besök? När någon inte förstår vikten av att stanna hemma, hur kan vi hjälpa till då?

Varje person är unik även om man drabbas av demenssjukdom. Kognitiv sjukdom med frontala skador påverkar personlighet och omdöme. Vi samtalar om hur vi kan agera för att hjälpa personen att behålla kontroll i olika situationer.

Vi har fått frågor från lyssnare om hur man kan ta upp problem kring inkontinens om personen själv inte har insikt om behov av hjälpmedel. Vi samtalar om vad man kan tänka på och hur man kan göra toaletten begriplig.

I det här avsnittet har vi besök av Susanne och Cecilia som berättar om sin verksamhet Seniorglädje. Vi samtalar om betydelsen av att ha trygga sociala kontakter och att det som anhörig kan vara svårt att ha ork och tid att räcka till för sina närstående.

Med ett lågaffektivt bemötande kan vi på ett respektfullt och effektivt sätt hjälpa en person som hamnat i affekt. Genom att arbeta förebyggande och vara noga med att ta reda på verkliga orsaker till ett utmanande beteende kan vi undvika många svåra situationer, det gäller att se sin egen och omgivningens del i orsaken. Det är vad det här avsnittet handlar om.

Måltiden är en viktig stund för många av oss. Det kan också bli en stund som innebär en del utmaningar för personer som har en demenssjukdom. Det finns en hel del vi kan göra för att underlätta så måltiden får fortsätta att vara en stund av njutning.

Det viktiga och många gånger svåra samtalet när någon vi möter inte har samma verklighetsuppfattning som oss. Vi illustrerar vad skillnaden blir med olika samtalssätt.

Hur ska vi tänka kring att få en utredning? Hur ska vi prata om sjukdomen när någon inte tycker sig ha besvär? Hur kan vi underlätta i hemmet för att underlätta i vardagen? Några av de frågor vi fått från lyssnare som vi samtalar kring.

Sommaren är en tid som många av oss längtar till. Men det kan också innebära förväntningar på att kunna resa bort, dåligt samvete för att inte räcka till eller kanske skuld att tänka på sig själv oavsett om man själv har en demenssjukdom eller är anhörig. 

En flytt är en stor omställning för alla. För en person som på grund av demenssjukdom behöver flytta till ett särskilt boende innebär den förändringen ibland en del svårigheter. Vi delar med oss av våra erfarenheter vad som kan vara bra att tänka på för att underlätta.

I år var det 20-årsjubileum för Svenska Demensdagarna. Som vanligt en välarrangerad konferens med många bra föreläsningar och seminarier. I det här avsnittet reflekterar vi över våra intryck från dagarna.

Att hjälpa en person med upprepat ropbeteende är inte alltid så lätt. Det ställer höga krav på dig som personal eller anhörig. I det här avsnittet tar vi upp frågan om att vara noga med att försöka ta reda på orsaken och hur vi kan hjälpa personen.

Det finns en hel del kognitiva hjälpmedel som kan underlätta vardagen när man har en  demenssjukdom. Vi har besökt Hagdalska huset, ett seniorcenter i Linköping som har en visningsmiljö för olika hjälpmedel.

Intimitet och närhet är ett av våra grundläggande behov. Vid demenssjukdom kan sexualitet innebära utmaningar. Vad kan vi som finns i omgivningen göra för att underlätta? Vad får vi göra? Vad får vi inte göra? Det är några av frågorna vi samtalar om.

Vikten av att anstränga sig så hjärtat får jobba lite extra är viktigt för alla hela livet och har också visat sig ha betydelse för hjärnan och minnesfunktioner. Vi samtalar om hur vi kan anpassa och motivera till träning i vardagen för äldre och personer med demenssjukdom.

Metoden Reminiscens är ett sätt att väcka minnen med hjälp av bilder, musik och annat som riktar sig till våra fem sinnen. Vi ger tips för positiva samtal och meningsfull sysselsättning

Hur kan vi tänka runt julfirandet när någon i familjen har demenssjukdom. Vi samtalar också om delaktighet och stimulans och vad det innebär att teckna en framtidsfullmakt?

I det här avsnittet besvarar vi några frågor vi fått på Facebook och Instagram. Frågorna handlar om vad man gör om ens närstående inte vill påbörja en demensutredning och motsäger sig att flytta till ett demensboende.

Vi har träffat tre ledare på äldreboende för personer med demenssjukdom, Pia Fransson från Leanlink Linköpings kommun, Yvonne Petersson och Linda Öfors från äldreomsorgsföretaget Vardaga. De delar med sig av sina erfarenheter om möjligheter och utmaningar att vara ledare i äldreomsorg och demensvård.

Den 21 septemer när vi publicerar det här avsnittet är det internationella Alzheimerdagen. I avsnittet pratar om hur vi kan hitta meningsfulla sysselsättningar även för en person som kommit långt i sin demenssjukdom. Meningslöst eller meningsfullt, vem bedömer det?

Vi upplever den varmaste sommaren på mycket länge, hur gör vi när någon inte känner törst och därför inte vill dricka? Tolkning av sinnesintryck kan förändras när man drabbas av demenssjukdom. I avsnittet samtalar vi om vad det innebär för den som är sjuk och vad personer i deras närhet bör tänka på.

Vi har inget stöd i lagen att duscha någon mot sin egen vilja. I avsnitttet delar vi några tankar hur vi kan göra när det inte är etiskt rätt att avstå trots att det kan upplevas som ett visst tvång av personen vi ska hjälpa.

Vi har deltagit i Svenska Demensdagarna och ger några reflektioner från dagarna. Den här gången har vi också bjudit in en gäst, Gustaf Cavalli, som berättar om ett digitalt stöd som finns för anhöriga "En bra plats" och kommande "Demenslotsen"

Vi firar 1000 nedladdningar med ett avsnitt om musikens betydelse! Att leva med demenssjukdom innebär ofta många svårigheter men trots det finns det också många möjligheter. Musik kan vara en väg att öppna nya möjligheter!

Hur kan vi hjälpa till med personlig hygien? Det är en fråga som vi ofta får, vi berättar om några av våra erfarenheter där det blivit en bra situation för den person som behövt hjälp med det som kanske är det mest sårbara för självkänslan.