Språket

En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder. Hållbar utv...

I skolan fick vi lära oss att inte blanda tempus. Samtidigt blandas tempus överallt omkring oss. Det skapar irritation hos en del lyssnare, men är det så fel att blanda tempus? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att blanda tempus kan vara effektivt när det görs medvetet, men det kräver skicklighet och medvetenhet för att undvika förvirring och otydlighet. – Man behöver förstå hur de här...

Skyltar och lappar med uppmaningar finns överallt. Men en uppmaning eller order kan uppfattas som anklagelser och orden tack eller vänligen gör det sällan bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det som händer här är något slags kravställande. Det är en order. Och det går också att läsa det nästan som en anklagelse om att du tänkte bete dig fel och nu kommer vi och tillrättavisar d...

Splittrat regn, moln som sjunker ihop, snösmockor och vädervarningar. Hör om orden och uttrycken som används för att beskriva väder, från SMHI:s sakliga facktermer till kvällstidningarnas löpsedlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns en härlig språklig kreativitet i löpsedelsord som snösmocka och stökväder, säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska språket. Till skill...

Ankkurva, barntorped och demure årets nyord är här! Hör Språkets nyordspanel hissa och dissa orden som lyckats ta sig in på 2024 års lista. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tänkte på att den var väldigt kontrastrik, säger Tara Moshizi , kulturjournalist på Dagens Nyheter . Det var många ord som kretsade kring yta och trender på sociala medier; soft girl , grisch , ultrasnabbt mo...

Emmy Rasper tipsar om sitt nya program Relationerna. Lyssnarna ställer frågor som handlar om relationer. Psykologerna Stina Hindström, Per Naroksin och Hana Jamali svarar. Alla avsnitt av Relationerna hittar du här .

Jul firas i hela landet, men hur man pratar om julen skiljer sig åt mellan olika dialekter. I Vetlanda kallas prinskorv för pelingar, i Jämtland firas sjursmäss och i Skåne är ett hem julavuret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När man säger att det är julavuret så säger man att det är julablivet. Det är ordnat så att det stämmer med jul, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordisk...

Hör sanningen bakom ord som lovikkavantar, olle och underställ. Dessutom om vad som är skillnaden på en huva och en luva, och varför du kan kalla din granne för en skitstövel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är ett sätt att bilda nya skällsord. Och man kan väl säga att kreativiteten när det gäller att hitta på nya nedsättande ord verkar vara obegränsad, säger Henrik Rosenkvist...

Nobelpriset i litteratur är enligt många det finaste priset en författare kan tilldelas. Men vad är det som utmärker pristagarnas språkliga stil finns det några gemensamma nämnare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle vara. Det talas ibland om språk och stil men egentligen väldigt sällan. Man får snarare läsa ut ett resonemang om språk...

Förortssvenskan har uppstått på kort tid och är en sociolekt som talas av fler än svenskar med utländsk bakgrund i orten. Hör om slangorden, ordföljden och satsmelodin som utmärker förortssvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man pratar om kodväxling, att man har tillgång till flera olika register. Vilka personer kan jag prata med på vilket sätt? Det är en social och språklig sk...

Läs- och skrivsvårigheter förekommer överallt, och har ingenting med intelligens att göra. Lär dig om vad som gör att vissa har problem med skrivning och läsning och vilka hjälpmedel som fungerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – En dyslektiker har svårt att avkoda och stava rätt, och att läsa med flyt. Ett bra redskap är till exempel att lyssna på ljudböcker, säger Sanna Kraft , un...

Rackabajsare, sumprunkare, sjangdobel och pillemarisk är några av svenskans konstiga ord. Vad har de gemensamt och varför uppfattar vi dem som konstiga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Konstiga ord är ofta en sammansättning av två delar som man inte riktigt får ihop. Men det kan också vara något roligt och udda med ljudstrukturen, säger Ylva Byrman , universitetslektor i svenska sp...

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling , professor...

Slangorden lajban, fräsig och skiva var en gång i tiden supertrendiga. Nu är de helt ute. Hör hur slangordens status kan förändras och varför vissa försvinner medan andra lever kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det som är mest inne nu blir mest ute snart, säger Henrik Rosenkvist , professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet . Men det finns också exempel på slang som öv...

Vad betyder slay, skibidi, no cap och demure? Förstå vad generation alfa och generation z säger och hur memes, tiktok och andra sociala medier påverkar deras språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Generation alfa tar emot information väldigt snabbt. Om man ska nå fram får man inte tråka ut dem, då svajpar de vidare. Det är verkligen en svajp-generation, säger Gustav Stjernkvist , r...

Uttalet av Kamala Harris namn har blivit en politisk fråga, namnet Karen har blivit ett tillmäle och namnen Amaryllis och Boycott har blivit substantiv. Alla är namn som blivit mer än bara namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Uttalet av Kamala har blivit extra känsligt eftersom Trump har gjort en grej av att medvetet feluttala hennes namn på olika vis. Det har kommit in en politis...

Från 60-talets enkla yeah, yeah, via Bob Dylans Nobelpris i litteratur, till Taylor Swifts låttexter som hyllas av fans världen över. Upptäck hur låttexter speglar vår tid och formar vår kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är ett underbetyg åt akademisk forskning att sångtexters betydelse inte uppmärksammats mer, säger Lars Lilliestam , professor emeritus i musikvetenskap v...

Politiker använder språkliga knep för att styra dina tankar. Upptäck de dolda strategierna bakom fraser som: Det är dåligt nu, men med oss blir det bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det där är ett grundläggande politiskt supernarrativ. Det ligger deras intresse att säga att det är dåligt nu. Men om man granskar det som tas för givet, visar det sig att det inte alltid stämmer,...

Ordet om kan fungera som bland annat preposition, subjunktion och adverb. Att om kan ha så många olika funktioner gör ordet mångsidigt men också svårtytt. För vad betyder om egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Trots att ordet ”om” verkar ha många olika betydelser, tror jag att det finns en underliggande, mer abstrakt betydelse som binder dem samman, säger Henrik Rosenkvist,...

Bokstäverna C, Z och X är överflödiga i det svenska alfabetet. Deras närvaro beror på att vårt skriftsystem är över 3000 år gammalt. Är det dags att modernisera och anpassa alfabetet för svenskan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vårt alfabet är inte helt anpassat efter det svenska språket. Det hade varit toppen om vi hade haft egna bokstäver för ng -ljudet, sch -ljudet och tje -lju...

Språkliga missförstånd beror ofta på att ord har flera olika betydelser eller nyanser. Och missförstånd kan leda till konflikter. Kan man verkligen passa sina egna barn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En lyssnare har hamnat i konflikt med sin fru angående ordet ”passa” och om det kan användas för att beskriva att man tar hand om sina egna barn. Susanna Karlsson , docent i nordiska s...

Ingen har latin som modersmål och latin kan därför ses som ett dött språk. Men latinet lever i allra högsta grad runt om i Sverige och världen. Hur ofta tänker du på latin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Latin är något som jag hela tiden blir påmind om. Det finns runt omkring oss, språket är fullt av latin, säger Susanna Karlsson , docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet...

Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson...

Att framstå som osäker, feg eller otydlig med sitt språk är det få som eftersträvar. Men språkliga markörer som signalerar osäkerhet är superviktiga för den mänskliga kommunikationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att säga “jag tänker att” istället för “jag tycker att” kan väcka irritation hos en del lyssnare. Men osäkerhet och vaghet i språket har en viktig funktion och kan g...

Ordklasskapitlet om pronomen är det längsta och det svåraste att hänga med i. Språket rivstartar säsongen med en riktigt mastig och komplex grammatiklektion om användning av pronomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag brukar säga till mina studenter att om ni inte vet vad något är när ni ska dela in i ordklasser så är det antingen ett pronomen eller ett adverb, för de är väldigt...