Produktivitetskommissionens slutbetänkande

Sveriges hälso- och sjukvård är välfungerande med hög medicinsk kvalitet - men står inför utmaningar med tillgänglighet och kompetensförsörjning. Systemet behöver inte en genomgripande reformering, men vissa delar måste förändras. Primärvårdens andel av resurser är för låg och måste öka genom omfördelning. Konkurrensutsättningen av vårdverksamhet riskerar i vissa fall att leda till marknads- och r...

Under de senaste decennierna har Sverige konkurrensutsatt stora delar av välfärdstjänsterna för att öka produktiviteten. Privata aktörer utför nu betydande delar av vård, skola, omsorg och arbetsmarknadsinsatser. Men resultatet är blandat. De positiva effekterna som identifierats är små, och det finns tydliga brister i utformningen. Assistansersättning, HVB-hem och primärvård visar allvarliga prob...

Över 900 miljarder kronor - så mycket genomför offentlig sektor i upphandlingspliktiga inköp årligen. Att organisera dessa effektivt är avgörande för produktiviteten. Men systemet har brister. Upphandlande organisationer får inte använda tidigare erfarenheter av leverantörer vid utvärdering av anbud - vilket tvingar fram samma misstag om och om igen. Inköpsprocessen är alltför litet digitaliserad,...

dministration är nödvändig för organisering och effektivitet - men den växande administrationen i offentlig sektor har blivit ett hot mot produktivitet och kärnverksamhet. Externa krav och målsättningar har ökat lavinartat. Myndigheter tvingas rapportera allt oftare om allt fler saker till allt fler mottagare. Perspektivträngsel uppstår när chefer och personal måste ta hänsyn till en mängd priorit...

Kommunsektorn är Sveriges största arbetsgivare och ansvarar för merparten av välfärden. Men styrningen är otydlig och oförutsägbar. Riktade statsbidrag skapar byråkrati, ekonomistyrningen är fragmenterad, och det saknas adekvata produktivitetsmått. Olika verksamheter har olika potential för produktivitetstillväxt - teknik- och kunskapsintensiva delar har större möjligheter än tjänster präglade av...

Offentlig sektor utgör grunden för en fungerande marknadsekonomi - men dess produktivitetsutveckling är svår att mäta och ännu svårare att förbättra. Välfungerande utbildningssystem, infrastruktur, forskning och lag och ordning är centrala för näringslivets produktivitet. Men offentlig sektor har underskattat riskerna med konkurrensutsättning av välfärdstjänster - systemet saknar tillräckliga kont...

Sveriges höga tillitsnivåer är en konkurrensfördel som minskar transaktionskostnader och ökar samarbete. Men denna tillgång är under attack. Den kriminella ekonomin omsätter 100-150 miljarder kronor årligen. Välfärdskriminalitet har blivit ett systemhot där oseriösa aktörer exploaterar offentligt finansierade marknader. Bolag används som brottsverktyg av organiserad brottslighet, förmedlade av bol...

En välfungerande bostadsmarknad är avgörande för arbetskraftens rörlighet och företags möjlighet att rekrytera. Men hyressättningssystemet i Sverige skapar ett ineffektivt utnyttjande av befintligt bestånd. I Stockholm är genomsnittlig kötid för lägenhet över 10 år, förstahandskontrakt har ett marknadsvärde, och andrahandshyror är högre än förstahandshyror - klassiska tecken på en marknad i obalan...

El är den nya olja Tillgången till fossilfri energi till låg kostnad har varit nyckeln till Sveriges konkurrenskraft i över ett sekel. Nu står vi vid ett nytt vägskäl. Energimyndigheten spår att Sveriges elbehov kan öka från 150 TWh till mellan 200 och 340 TWh år 2045 - beroende på om industrin verkligen genomför sin gröna omställning. Men svensk energipolitik har präglats av politisering, tvära k...

Klimatomställningen är vår tids största utmaning - men också en enorm möjlighet för Sverige. Med fossilfri energi och grön teknik kan svenska företag ta marknadsandelar globalt. Men hur når vi dit utan att skada produktiviteten? Den nya industripolitiken med selektiva företagsstöd riskerar att snedvrida resursfördelningen och göra mer skada än nytta. Sveriges utsläpp utgör bara 0,1 procent av värl...

Konkurrens är den kreativa förstörelsens motor. Genom att erbjuda bättre produkter kan produktiva företag växa medan mindre effektiva måste utvecklas eller vika. Sveriges konkurrens är relativt god - en enorm förbättring sedan krisen på 1990-talet när oligopol och samarbeten dominerade. Men globalisering och frihandel stöter nu på motstånd världen över. Protektionism och industripolitik växer sig...

Pengar är ekonomins blodomlop. Välfungerande finansiella marknader kanaliserar kapital till de mest produktiva investeringarna och gör det möjligt för företag att starta, växa och förnya sig. Sveriges kapitalmarknad är i grunden stark - riskkapitalmarknaden är livskraftig, aktiemarknaden attraktiv och banksektorn stabil. Men det finns sprickor: delar av obligationsmarknaden lider av låg likviditet...

Sveriges arbetsmarknad präglas av en paradox: samtidig brist på kompetens och arbetslöshet. Hälften av företagen har svårt att rekrytera, medan hundratusentals står utanför arbetsmarknaden. Strukturomvandlingen accelererar - efterfrågan på högutbildad arbetskraft ökar, AI förändrar arbetsuppgifter, och en åldrande befolkning minskar arbetsutbudet. Samtidigt är Sveriges lönestruktur anmärkningsvärt...

Artificiell intelligens står vid dörren och kan transformera hela ekonomin. Men Sveriges digitalisering av offentlig sektor halkar efter - från 4:e plats till 26:e plats bland OECD-länder på bara några år. Samtidigt brottas företag med osäkerhet kring GDPR, upphovsrätt och datadelning. Potentialen är enorm: ett fullständigt införande av AI i svensk offentlig förvaltning kunde vara värt 140 miljard...

Innovation är motorn i Sveriges ekonomi. Men fungerar systemet så bra som det skulle kunna? Sverige rankas högt internationellt när det gäller forskningsinvesteringar och innovation - men det finns sprickor i fasaden. Lärosäten saknar tydliga roller, kopplingen mellan akademi och näringsliv kunde vara starkare, och systemet för företagsfrämjande stöd är fragmenterat och svårutvärderbart. Samtidigt...

Hur genomför man en av Sveriges mest omfattande utredningar någonsin? Bakom Produktivitetskommissionens två betänkanden ligger hundratals möten, forskningsrapporter och samtal med experter, näringslivsföreträdare och offentliga aktörer. Från universitet till företagsledningar, från kommuner till riksdagen - kommissionens sekretariat har sammanställt befintlig kunskap från hela världen och tillämpa...

Sverige stod vid vägskälet en gång förr. På 1980- och 90-talen genomförde vi reformer som skulle definiera vår ekonomi i decennier framåt. Men världen har förändrats. Sedan finanskrisen 2008 har produktivitetstillväxten legat på historiskt låga nivåer - inte bara i Sverige, utan i hela västvärlden. Samtidigt står vi inför nya utmaningar: AI-revolutionen, klimatomställningen, ökande kriminalitet oc...

Välkommen till Sveriges viktigaste samtal om framtiden! I april 2023 fick en grupp av landets skarpaste experter ett uppdrag som skulle förändra hur vi ser på svensk ekonomi. De skulle svara på en avgörande fråga: Hur skapar vi ökat välstånd för alla? Under Produktivitetskommissionens ordförande Hans Lindblad och senare Clas Olsson har ledamöter som Anna Sjögren, Lars Hultkrantz och Robin Teigland...