På språket

Varje år i december släpper Språkrådet och Språktidningen Nyordslistan. Vad är egentligen ett nyord och vilka ord kvalar in på listan? I det här avsnittet gästas vi av Susanne Haugen för att bland annat spana på vilka ord som lever kvar i språket, vilka som glöms bort och vilka som kan väcka starka känslor.

Hur är det att vänta barn när närmaste förlossningsavdelning ligger flera timmar bort? I det här avsnittet gästas vi av Hanna Morian för att samtala om gravida kvinnors berättelser om ansvar, risker, förberedelser och den känslomässiga bördan av långa avstånd till vården. Genom deras berättelser utforskar vi också vad ordet värdighet betyder inför en förlossning.

Varför heter det syre på svenska men oxygen i så många andra språk? I det här avsnittet gästas vi av miljökemisten Jerker Fick för att samtala om kemins fackspråk, dess historiska rötter och svenskans rebelliska ställning till det standardiserade kemispråket. 

Svordomar och kraftuttryck är rika på nyanser och kan användas som förstärkningsord för att uttrycka känslor och attityder. Hur grova de uppfattas beror ofta på vad som anses vara tabu inom en kultur, religion, eller ett samhälle. I det här avsnittet jämför vi svordomar i svenska, italienska och spansktalande länder.   Gäster är Elena Lindholm och Giovanni Fort, båda vid Institutionen för språkstu...

Hur påverkar språket patientsäkerheten – och vårt förtroende för vården? I det här avsnittet pratar vi om språkets avgörande roll i mötet mellan patient och vårdgivare. För att kunna fatta informerade beslut behöver patienter förstå vad som sägs – och känna sig trygga i att kunna uttrycka sina behov och önskemål. Anna Sofia Lundgren och Elin Wallner gästar podden för att bland annat diskutera bemö...

Valdagen den 13 september 2026 närmar sig så i detta avsnitt står språkets roll i politiken i fokus. På språket gästas av Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet, för ett samtal om retorik, ordval och tonläge i årets valrörelse. Är motsättningarna större än förr, eller är politiken mer samstämmig än den låter? Och vilka uttryck präglar debatten just nu?

Hur tröstar man en vegan? I vilket land återföds man som hink? Vad sa morsan när hon vann på en trisslott? Svaret på dessa frågor och mer får du i detta avsnitt . Gäst är Mia Svensson, universitetslektor i franska och författare till boken Leken i språket och språket i leken. Tillsammans med Mia diskuterar programledarna Hanna Söderlund och Sandra Lundström varför vissa uttryck och skämt uppfattas...

"Homosexsjuka" kallades det i Dagens Nyheter 1982 – det som senare kom att kallas för hiv/aids. Spridningen av hiv i Sverige började, liksom i stora delar av världen, under 1980-talet och utvecklades till en epidemi. Tillsammans med Martina Terrazzano diskuterar vi hur mediebevakningen såg ut i Dagens Nyheter respektive Revolt, vilka mönster som verkar finnas och varför det är viktigt att förstå h...

Den så kallade gröna omställningen i norr har debatterats flitigt i traditionella medier de senaste åren, kanske särskilt i samband med etableringen av batterifabriken Northvolt och stålproducenten Stegra. Industrins expansion framstår ofta som självklar – medan kritiska röster som till exempel rör ekologiska och sociala perspektiv hamnar i skymundan. Tillsammans med Mikaela Wikström Ruona pratar...

På vilket sätt använder sig kyrkor och religiösa samfund av sociala medier och varför? Vilka kommunicerar de med? Och finns det något som utmärker kommunikationen? Stefan Gelfgren, docent i religionssociologi, gästar På språket för att diskutera trossamfund på sociala medier.

Intresset för rymden är stort från politiskt, militärt och ekonomiskt håll och fler och fler aktörer, både statliga och privata, intresserar sig för hur Mars kan användas av människor. Också inom populärkultur riktas blicken alltmer mot den röda planeten – hur beskrivs rymden i science fiction och vilka visioner ser man framför sig? Anna Bark Persson gästar På språket för att diskutera språkliga p...

Polismyndigheten använder både traditionella och sociala medier för att bygga förtroende, förebygga brott och interagera med allmänheten. Vilka utmaningar och möjligheter finns i Polisens kommunikation och hur hanteras de i praktiken? André Baltz och Jesper Enbom, båda vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper gästar På språket för att diskutera Polisens kommunikationspraxis.  

Motionslopp för kvinnor går ofta under epitetet tjejlopp och många gånger är det den sociala aspekten – inte det idrottsliga –   som arrangörerna använder för att locka deltagare. Hur påverkar det villkoren för kvinnors   motionerande och tävlande? Karin S Lindelöf, universitetslektor och docent vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, gästar På språket för att diskutera tjejloppens fra...

AI-baserade språkmodeller blir bättre och bättre på att efterlikna mänskligt språk ju mer textdata AI har att träna på. Hur påverkar det minoritetsspråk som meänkieli – hamnar språket efter i den teknologiska utvecklingen eller kan AI stärka och bevara meänkieli? Moa Eriksson Krutrök och Pär Poromaa Isling gästar På språket för att diskutera hur samhället arbetar med revitalisering och vilka utman...

Vad är finlandssvenska och hur skiljer den sig från sverigesvenska? Tillsammans med Mindy Svenlin reder vi ut saken i På språket. Vi diskuterar även finlandismer, språkliga missförstånd och så klart KAJ och Vörådialekten.

Fred, jämställdhetsnormer, kvinnorättsreformer är alla positivt laddade begrepp men kan också användas för att berättiga politiska agendor och reproducera förtryck. Elisabeth Olivius gästar  På språket för att diskutera hur språket används som ett verktyg för att bland annat legitimera maktordningar, väpnat uppror och exploatering av kvinnors obetalda arbete.

Övergångsåldern, den andra våren, menopaus – klimakteriet har många benämningar som leder till associationer om vad det innebär att befinna sig i denna fas i livet. På språket gästas av Linda Berg och Maria Jönsson som berättar om sin bok: Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet.

Att skriva en klänning eller att sy en text. Annelie Bränström-Öhman gästar podden På språket  för att bland annat diskutera begreppet  språkdräkt , hur litterära författare skriver tygspår och hur kläder används i manifestationer.

I Sverige används ungefär 200 språk men många lärare får inte den utbildning som krävs för att ta vara på elevers flerspråkighet. Ständigt återkommande är också debatten om modersmålsundervisning och huruvida den negativt påverkar kunskapsutveckling i svenska språket. Carla Jonsson gästar På språket för att diskutera forskning om flerspråkighet.  

Norrland består av nära 60 % av Sveriges yta vilket kan jämföras med storleken på hela Svealand, hela Götaland och två Danmark. Ändå förekommer generaliseringar om Norrland och norrlänningar i bland annat myndighetstexter, nyhetstexter och på sociala medier. Kristina Persson och Marlene Johansson Falck gästar På språket för att diskutera vilka ord som används tillsammans med Sveriges tre landsdela...

Vad är en dialekt egentligen  och finns det en plats där det talas "rikssvenska? Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk, gästar På språket för att bland annat diskutera dialekter s utveckling, variationer inom norrländska och särskiljande drag mellan programledarnas dialekter – västerbottniska respektive rospiggska.

Eurovision Song Contest är det största interkulturella evenemang där språk har en central roll. I detta avsnitt diskuterar vi bland annat hur språkval i Eurovision blir en politisk handling, vilka språk som går hem hos juryn respektive publiken samt hur regelverket har förändrats och hur Sverige har förhållit sig till det. Gäster: Kajsa Törmä och Solveig Bollig.

Vad är speciellt med språket i sociala medier och hur har det utvecklats över tid? Hur informell kan eller bör myndigheter vara på sociala medier? Evelina Åberg gästar På språket för att diskutera dessa frågor och vi pratar även om emojis som en del av språket.

På språket sände lajv på Öppet hus för gymnasielever. Bland annat diskuterades svårigheter med att skämta på sitt andraspråk, humor på sociala medier och humor i kristider. För att prata om det gästades podden av Emil Molander och Moa Eriksson Krutrök.

Varför är det så svårt att göra rätt? Alexander Katourgi berättar om skiljetecknens historia och diskuterar hur vi använder tecknen idag.