Verket – en podd om klassiker

Räddande änglar finns det många i den svenska barnlitteraturen, men få är så minnesvärda som geten Gullspira ur Laura Fitinghoffs Barnen ifrån Frostmofjället. Fitinghoffs klassiska barnbok från 1907 följer sju föräldralösa syskon – och deras get – på vandring i de norrländska fjällen under 1860-talets nödår, på flykt undan svälten i hembyn. Men vilka var författarens ambitioner med boken? Vad säge...

Den engelska julen vore inte komplett utan Charles Dickens ”A Christmas Carol” från 1843, där den snåle och människohatande Ebenezer Scrooge blir en ny människa under julnatten. Den första svenska översättningen kom redan 1844, och boken har med åren blivit en klassiker även för svenska läsare, inte minst genom filmatiseringar och olika bearbetningar. I årets sista avsnitt av Verket samtalar Pauli...

Han kallas ibland den svenska målarkonstens fader, den tyskfödde skräddarsonen David Klöcker Ehrenstrahl (1628-1698). Efter att ha skolats i Hamburg och Amsterdam hamnade han så småningom i Sverige, där han skulle komma att bli sin tids kanske mest inflytelserika konstnär tillika introduktör av barockens estetik, tätt knuten till det svenska hovet. Mycket av detta blir synligt i hans "Självporträt...

Barnboksförfattaren och konstnären Elsa Beskow (1874-1953) var verksam i drygt fem decennier och har givit generationer av barn en exakt och fängslande bild av naturen och skogen. I ”Tomtebobarnen” möter vi hennes tomtefamilj med vitprickiga flugsvampshattar; en barnboksklassiker med 115 år på nacken. Beskows rimmade text berättar att  ”far är stark och modig, och mor är blid och rar”, men finns d...

Ord till tröst vid livets yttersta stund. Med avsikten att bli en psalm just för livets slutskede skrevs psalmen "Var är den Vän, som överallt jag söker" till 1819 års psalmbok. Än idag finns den med bland de psalmer som ska skänka tröst och hopp på det yttersta. Orden skrevs av ärkebiskopen, diktaren och akademiledamoten Johan Olof Wallin, en av den svenska psalmhistorians allra viktigaste diktar...

Galenskap, hopplös kärlek och ond, bråd död. Emelie Flygare-Carléns klassiska roman Rosen från Tistelön från 1842 rymmer det mesta. Allt börjar med ett mord till sjöss utanför den bohuslänska kusten, ett drama byggt på en verklig händelse. Under romanens gång vecklas trådarna ut kring hur den brutala händelsens påverkar livet i det lilla fiskesamhället. Klassikerpodden Verket läser en true crime-h...

Enligt sägnen intogs Visby sommaren 1361 av den danske kungen Valdemar Atterdag. Han gav stadens invånare ett ultimatum: ge oss ert silver, annars bränner vi ner staden. Den dramatiska "brandskattningen" av Visby skildras i Carl Gustaf Hellqvist monumentala historiemålning från 1882. Men vad är egentligen historiskt sant om Atterdags intåg i Visby? Vilka friheter har Hellqvist tagit sig i gestaltn...

#40 Övertalning (1817) – av Jane Austen by Anekdot

"Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum". Edith Södergrans rader hör till den svenskspråkiga litteraturhistoriens mest bevingade. Med sin lika kroppsliga och bildstarka som komplexa lyrik banade Södergran väg för modernismen. Allt ryms i signaturdikten "Vierge moderne" från 1916. Vad är det som gör dikten så stark? Vem är egentligen titelns "moderna jungfru"? Och hur togs de radikala raderna emot...

Alexander Roslins porträtt från 1768 är en av den svenska bildkonstens mest kända porträtt. Ofta beskrivs "Damen med slöjan" som förförisk och gåtfull, men förlagan var högst verklig: Roslins franska hustru, Marie-Suzanne Giroust, själv konstnär och ledamot av franska konstakademien. Vad är det som har gjort detta porträtt så älskat? Vem var Alexander Roslin? Och vad kan porträttet lära oss om 170...

”Verkligheten imiterar dikten”, hävdade Evert Taube en gång. Och visst hade den svenska sommaren framstått helt annorlunda om inte Taube besjungit den? Själv skarvade han en hel del med sanningen i sina biografiskt anstrukna visor. I självbiografin ”Jag själv ett brusand’ hav” från 1952 berättar Taube sin egen historia, om fyrmästarsonen på Vinga som ville bli konstnär, tvingades till sjöss och så...

Vädrets makter är starka i Marcus Larssons landskapsmåleri. Stormande hav, olycksbådande himlar och förlista skepp. Lantbrukarsonen från Åtvidaberg började sin karriär som dekormålare hos en sadelmakare och fick sitt genombrott i Düsseldorf. Han blev en av den svenska romantikens viktigaste, mest kända men också mest omdiskuterade konstnärer. Klassikerpodden Verket diskuterar Larsons målning "Smål...

Carl Jonas Love Almqvists ”romaunt” Drottningens juvelsmycke har fängslat läsare i snart tvåhundra år och är en av svensk litteraturs märkligaste böcker. Kring mordet på Gustaf III tecknar Almqvist en intrikat och symbolrik berättelse, där människor intrigerar och älskar. Nästan alla har ett gemensamt: den obönhörliga dragningen till Tintomara, som varken är man eller kvinna, och som står emot all...

Alldeles i början av 1800-talet beställde den spanske ministern Manuel Godoy ett antal allegoriska målningar att pryda sitt palats i Madrid. Uppdraget föll på hovmålaren Francisco de Goya. Två av dessa målningar, "Poesin och skalderna" och "Sanningen, Tiden och Historien" finns sedan 1960-talet i Nationalmuseums ägo. Vad är en allegori? Vilken plats intar de i Goyas konstnärskap? Och varför är han...

Några år efter krigets slut reste Astrid Lindgren ut på tre reportageresor till Frankrike, Italien och USA. På uppdrag av Damernas värld skulle hon skriva resebetraktelser för tidningens unga kvinnliga läsare. Hon kom hem med tre följetonger om Kati - den unga sekreteraren från Stockholm som reser ut och upptäcker världen. Berättelserna kom senare ut i bokform. Klassikerpodden Verket läser den and...

Estrid Ericson (1894-1981) var teckningslärarinnan som blev en av Sveriges viktigaste formgivare. Hon grundade designföretaget Svenskt tenn och drev det i 56 år. Samtidigt fortsatte hon att skapa klassiskt design som idag är med och definierar den skandinaviska stilen. Textilen Elefant syns än idag på allt från gardiner och kuddar till barnfiltar och servetter. Hur kom det sig att Estrid Ericsons...

Ett versepos om en rymdresa? Harry Martinsons ”Aniara” från 1956 är en av den svenska litteraturens mest säregna klassiker. Historien om människorna i rymdskeppet som flyr den strålskadade planeten jorden har kanske aldrig varit mer aktuell än idag. Johan Svedjedal gästar klassikerpodden Verket och samtalar om Aniaras humor och mörker, konservatism och progressiva genusskildringar. Johan Svedjedal...

Sara Ranta Rönnlund är författaren som växte upp i en nomadiserande renskötarfamilj i Leivas sameby. Hennes författarskap är på många sätt en vidräckning med uppväxtmiljön. Ranta Rönnlund beskriver det samiska samhället som patriarkalt och primitivt, inte sällan präglat av djupt religiös laestadianism. Men hon var också en vass kritiker av den samtida, svenska politiska debatten i samefrågan. Klas...

Johan Tobias Sergel (1740-1814) är en av den svenska 1700-talskonstens storheter. Hans skulpturkonst hade internationell räckvidd och relationen till Gustaf III:s hov var stark. I hans skulptur ”Amor och psyke” från 1787 skildras det ödesmättade ögonblicket när kärleksguden Amor lämnar sin älskade psyke. Skulpturen säger mycket om det sena 1700-talets kärlek till antiken, kopplingarna mellan Stock...

Den aristokratiska ryska familjen står vid ruinens brant. Kraftigt belånade tvingas de till det otänkbara: att sälja sitt lika älskade som berömda familjegods Körsbärsträdgården. Enda hoppet till att hålla den vackra platsen intakt står till en nyrik bonde, tidigare anställd hos familjen. I Anton Tjechovs klassiska pjäs från 1904 gestaltas klassdramat och tragiken genom tomrum och talande tystnade...

I två hyrda rum på Norrtullsgatan bor de fyra vännernaElisabeth, Magnhild, Emmy och Eva. ”Norrtullsligan”, som de kallar sig själva, är några av de hundratals kvinnliga kontorister som arbetar i huvudstaden i början av 1900-talet. Tillsammans navigerar de genom det självständiga livets nyvunna friheter och faror i storstaden. Gänget lönearbetar och rör sig i staden på ett sätt som generationer kvi...

"Tvenne lagar styra mänskolivet /.../ Makten att begära är den första. Tvånget att försaka är den andra." Raderna hör till den svenska litteraturens mest bevingade. Den romantiske poeten Erik Johan Stagnelius (1793-1823) levde ett kort liv och dog utfattig och ensam på Södermalm – men hans avtryck i den svenska litteraturen är stort och ännu levande. Hans mest kända dikt "Suckarnas mystär" (1821)...

Än idag är Anders Zorns "Midsommardans" själva sinnebilden för hur svensk midsommar ser ut. Men vad är det som gör målningen så speciell? Det suggestiva ljuset, de livfulla dansarna eller snarare romantiken kring det nordiska? Och hur lyckades egentligen en man från Mora bli en av sin tids stora internationella konstnärsstjärnor? Klassikerpodden Verket stiftar bekantskap med Zorn och diskuterar en...

Den har kallats en svensk Madame Bovary och avfärdades som ”damroman” av Georg Brandes. Victoria Benedictssons Fru Marianne från 1887 skildrar äktenskapet mellan Marianne och Börje, och hur de båda försöker jämka ihop vardagens verklighet med de fantasibilder av varandra som bägge har byggt upp. Litteraturhistorikern Claudia Lindén gäster Verket och diskuterar klass, erotik och könsroller – men oc...

Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och erkänd, och hans produktivitet bara fortsatte att växa under åren som följde. Idag kan hans bidrag till svensk litteratur och teater inte överskattas. Men vad är det m...