SPT-podden

Är eskatologin bara tänkt som en slutkläm på den kristna läran, ett lyckligt slut som i alla sagor? Nej, jag tror snarare som Joseph Ratzinger utrycker det, att hela den kristna tron bär inom sig en hoppets struktur. »Eskatologi är själva kärnan i den kristna tron», skriver han. Författare: Bo Westergaard Uppläsare: Maria Löfberg Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 24/202...

Koralspel är ackompanjemang av sång. Eftersom det är flera som ska sjunga med, kan man inte, som en solosångares ackompanjatör, enbart lyssna och följa. Nyckeln ligger i att sjunga med själv. Gör man det, har man kommit långt. Författare: Maria Löfberg Uppläsare: Maria Löfberg Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 18/2023

Det är ett vanligt feltänk att körer eller andra musiker som medverkar i gudstjänsten »förgyller» den. Körens uppgift är trehövdad: den leder lovsång och tillbedjan, den inspirerar till sång och den bidrar pedagogiskt till budskapets spridande. Författare: Maria Löfberg Uppläsare: Maria Löfberg Musik: Agnus Dei ur Missa Rex av Maria Löfberg, sjungen av kören Ars Cantus i Falkenberg Artikeln public...

De flesta barn som förlorar någon i familjen saknar tidigare erfarenhet av en nära anhörigs död. De flesta har inte heller utvecklat ett språk för att prata om det som hänt och det man erfar, känner och tänker. Författare: Hanna Wejryd , Ingemar Hällqvist Uppläsare: Maria Löfberg Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidskrift nummer 8/2024

Det är en torsdagseftermiddag i veckan före allahelgona. Vi har bjudit in till Barnens minnesstund. Längst fram sitter en mamma och en fyraåring. När gudstjänsten börjar och jag talar om att vi är här för att vi alla känner någon som har dött, hoppar fyraåringen ner från bänken, kommer fram till mig och förklarar. »Vår Hamster har dött för han orkade inte äta längre. Han var så här liten. Jag är v...

Att våra västerländska grundläggande värderingar vilar på kristen grund tonas ofta i dag ned av ideologiska skäl – de rentav osynliggörs och förnekas. Men det är i den kristna kulturkretsen som vår människosyn växt fram, demokratin som statsform, respekten för medmänniskan för att nu nämna något. I denna artikel visar Kjell O. Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, hur a...

Kyrkosyn och nya sätt att vara kyrka. Om detta skriver här förre biskopen i Visby Biörn Fjärstedt. I en tid då allt färre firar gudstjänst krävs att kyrkan finner nya mönster för sitt gudstjänstliv. Författaren finner vid stranden till Gennesaret en modell som skulle kunna kallas »glödhögsecklesiologi». Författare: Biörn Fjärstedt Uppläsare: Maria Löfberg Artikeln publicerades först i Svensk Pasto...

Musikgudstjänsten är en genre som riskerar att hamna i ett liturgiskt limbo. Medverkande präst utför en nödvändigandakt, ofta utan relation till musiken. I denna artikel betonar Maria Löfberg, organist, och Markus Leandersson, präst, båda i Falkenberg, hur man som musiker och präst bör tänka och förbereda musiken i kyrkan. Musik och ord, musik och förkunnelse behöver få samverka i evangeliets tjän...

Hjalmar Gullbergs lyrik kom att bli folklig, präglad av både distans och närhet till Gud, till den fördolde men också i Kristus uppenbarade. Gullberg hade en förmåga att skriva enkelt men aldrig naivt, tillgängligt men aldrig populistiskt utan med djup närvaro, inkännande av tiden, människans längtan och Guds närvaro. Christian Braw, präst och docent vid Åbo akademi, ger här en angelägen överblick...

Kyrkans själavårdstradition och själavårdserfarenhet är lika gammal som kyrkan själv. Erfarenheten av att vandringen på trons väg, som går genom olika inre landskap, möter i många kyrkliga traditioner. I vårt svenskkyrkliga sammanhang har den ofta gått under namnet Nådens ordning. Owe Wikström, professor em. i religionspsykologi i Uppsala, skriver här om denna trons vandring, med en introduktion a...

Ibland kan vanliga råd behövas i själavården – kanske inte bara själavårdens »när, var, hur», utan råd som är svårare att fånga på ett mer exakt sätt men som inte desto mindre kan vara angelägna. I denna artikel ger Berth Löndahl  tretton ostrukturerade råd för en själasörjare. I centrum för råden står Kristus – nåden i Kristus. Att själasörjaren som representatio Christi har att benåda och upprät...

Författaren till denna artikel är predikant i Roseniuskyrkan i Stockholm (ELM) och bl.a. aktiv inom Apologia. Han resonerar utifrån de djupt mänskliga frågorna om vad och vem vi är och pekar på att Guds Ord hjälper oss att vara verkligt mänskliga. Bibeln besvarar de frågorna på ett sätt som gör rättvisa åt vårt tillstånd och ger vägledning. Centrala begrepp i resonemanget är avbild och hjärta. För...

I denna artikel visar författaren utifrån sin avhandling hur Svenska kyrkan desarmerades på ett politiskt medvetet sätt från sin starka position i samhället. Med tillfälliga kompromisser längs vägen manövrerade Socialdemokraterna medvetet för att dess egen socialistiska ideologi skulle gälla även inom kyrkan. Vad som skedde är en kyrkans djupgående inre sekularisering, fullständigt unik i ett glob...

»Det kan inte förhålla sig så, att en människas förhållande till den Gud, som skall döma hela världen med rättfärdighet, enbart tar hänsyn till om en människa har en rätt tro enligt dogmatiken och bekännelse till Kyrkans förkunnade Jesus.» Fortsättning på Folke T. Olofssons artikel »Hoppet om evigt liv». Författare och uppläsare: Folke T. Olofsson Artikeln publicerades först i Svensk Pastoraltidsk...

»Allt inom oss reser sig i protest: jag är inte skapad för att dö, slockna, utplånas. Jag är en evighetsvarelse – allt det underbara men också svåra som jag mött, såsom det blev mitt, kan inte bara slockna ut, förklinga, tystna.» Detta bortom, detta om vilket vi ingenting kan veta och ändå vet. Därför att det är ett löfte givet av Guds egen Son. I denna artikel skriver författaren, docent och kyrk...

Teol. dr Peter Bexell skriver här om kyrkans apostoliska och därmed tidlösa väsen. Kyrkan är ett kontinuerligt och konkret överlämnande av trosregeln och av det sakramentala firandet, vilket inte minst betyder att kyrkan är himmelsk men det är i de jordiska, apostoliskt givna formerna vi möter henne. Hon är oss »given», hon är inte vår egen, utan den kyrka vi fått – vilket ju inte minst är frälsni...

I denna artikel, som är en uppföljare till författarens artikel » Fenomenet Jordan B. Peterson om kyrkans tro och framtid » (SPT 11/2025), knyts det tilltagande intresset bland unga män för kristen tro samman med Petersons tankar om kyrkans uppgift. Författaren, som är universitetslektor vid Karlstads universitet, målar även upp en möjlighet för domkyrkorna att svara på de behov som finns bland un...

Författaren till denna artikel, verksam som universitetslektor vid Karlstads universitet, ger oss ingångar till fenomenet Jordan B. Peterson, den psykolog som under senare år nått och fortfarande når miljontals med sitt budskap, inte minst via YouTube. Men han fyller även stora arenor i Sverige. Petersons senaste bok har titeln We Who Wrestle With God. Kärnan i tron sammanfattas ofta i »ta ditt ko...

Mässans ordinarium med dess hymner på latin är musikhistoriens mest tonsatta ord. Otaliga kompositörer har gett orden toner. I denna artikel börjar författaren, professor em. i latin i Lund och präst i dominikanorden, i den tidiga musikhistorien för att sedan lyfta fram h-mollmässan av J.S. Bach med dess musikaliska språk och uttryck. Författare: Anders Piltz Uppläsare: Maria Löfberg, Markus Leand...

Gunnar Rosendal tillhör de legendariska prästerna i Svenska kyrkan. En god teolog med två doktorsavhandlingar, sakramentalt medveten och förnyande och framför allt en präst som i den lokala församlingen i Osby genomförde en pastoral förnyelse som med åren kommit att prägla Svenska kyrkan. Vad som då var radikalt liturgiskt bruk som söndaglig mässa, tideböner och liturgiska textilier är i dag själv...