Överlevarna

Lars Wåhlin håller föredrag om FN och sina FN-uppdrag på Prata svenska-caféet i Täby Kyrka, 20 oktober 2026.

- Ett par grabbar kröp in under taggtråden, in till vår förläggning. Om det var mat eller saker de letade efter vet jag inte, De åkte fast och vi var beordrade anmäla detta till den egyptiska polisen. Polischefen dök upp och började slå pojkarna. Han boxade en av de i ansiktet, medan han tittade på oss, säger Karl Ekman. Intervjuare: Lotta Schüllerqvist och Bernt Hermele En produktion från Svenska...

- Mina föräldrar separerade tidigt. När jag bodde hos pappa, i hans lilla etta, sov jag i bäddsoffan. Pappa drack en del, men aldrig när han jobbade. Samtidigt var han en väldigt närvarande pappa. Han var också omtänksam och ibland lät han hemlösa sova i över i lägenheten. En gång blev pappa av med tv:n och kameran. En annan gång blev jag av med mina kläder, säger Sara Älverstad.

- Vi omplaceras till staden Rafah för att, tillsammans med kanadensare, vakta FN:s stora upplag med förnödenheter för samtliga FN-soldater. Transporten från Gaza hem till Sverige närmar sig. Men på långfredagen drabbas två av våra kamrater av ett palestinskt eldöverfall i en av de djupa sandravinerna. De var på väg tillbaka till förläggningen, när den ene träffas av flera skott och dör blödande i...

Det här rullbandet innehåller inspelningar från Gaza, gjorda i maj och juni 1967. Bandet är sammanställt av Rolf Liljhammar. I ett följebrev skriver han: ”Vid vårt korta besök i Mellan-Östern gjordes en del bandupptagningar av de händelser som sedermera ledde till det så kallade ”Sexdagarskriget”. Av dessa autentiska inspelningar har gjorts utdrag, som skildrar dels den militära uppladdningen mell...

Moritz Holzman håller föredrag på Eriksdalsskolan, mars 1994. På kassetten står skrivet: "en del av pratet om kriget i Eriksdalsskolan, mars 1994."

Moritz Holzman berättar minnen från Bergen Belsen och Sverige, 1944-1945

Moritz Holzman berättar sina minnen från åren 1943-1944.

Moritz Holzmans minnen 1922-1943

Vad minns du av kriget 1967? - Jag minns liklukten. Vi skulle evakueras norrut från Gaza upp till Ashdod i Israel. Israelerna hämtade oss i bussar. De hade satt upp omslagspapper för bussfönstren så att vi inte skulle kunna titta ut. Men pappret satt bara med några tejpbitar. Vi åkte genom Gaza City och i skyttegravarna låg det fullt med döda. Jag hade aldrig någonsin känt liklukt tidigare, säger...

- 1967 blev läget alltmer spänt mellan Israel och Egypten. Plötsligt kom ordern från FN-högkvarteret i New York att vi skulle avbryta uppdraget. Jag gillade inte beslutet. Det var ju inte därför vi var där, säger Göran Helmersson. - På avslutningsceremonin fick jag uppdraget att hala FN-flaggan. Jag bestämde mig för att ta god tid på mig. Så långsamt har aldrig en flagga halats, säger Göran Helmer...

- När vi kom till Gaza 1960 slogs jag av dofterna och oväsendet. Gränsen mot Israel var bara ett streck i backen och några oljefat målade i FN-färgerna ljusblått och vitt, säger Ragnar Johansson. - Andra vändan till Gaza, 1962, var jag ren adminstratör. Min arbetsplats låg i FN-högkvarteret i Gaza City. Vi satt i samma korridor som högdjuren, bland annat generalen, en storväxt indier. Vi försökte...

- Framtiden är osäker. Vi vet inte vad judarna har i beredskap för oss, säger Mustafa Eid. Han är född 1936, i Lifta, utanför Jerusalem. I januari 1948 fördrev israelisk militär Liftas bybor och Mustafa Eid hamnade så småningom i flyktinglägret Balata, i Nablus, på norra Västbanken. - The future is uncertain. We do not know what the Jews are planning for us, says Mustafa Eid. He was born 1936, in...

1948, då Kamal Ma‘aruf var nio år, fördrev israeliska styrkor familjen från byn Dayr al-Qassi. De flydde över gränsen till Libanon. I 34 år levde de i olika flyktingläger, först i Baalbak, sedan i Tyr och slutligen i Sabra. Kamal Ma‘arufs berättelse; ”1982, två dagar efter massakern i Sabra och Shatila, som israelerna och förrädarna utförde, kom beväpnade libanesiska styrkor tillbaka till vårt läg...

György Fenyö, född 1936, i Budapest, Ungern. Befriad i januari 1945 av sovjetiska styrkor. Kom till Sverige 1957. Inspelat den 29 augusti 2017. "1939 döpte vi oss, föräldrarna trodde vi skulle få ett undantag från Hitlers raslagar. Det var ett sätta att försöka överleva, inget annat. Det innebär ingen skillnad för hur jag blev behandlad som jude, noll. Det var helt förgäves. Kriget började för min...

Vad betyder den blå FN-baskern för dig? - Det låter kanske lite högtidligt, men man har bidragit till en liten del till fredsinsatserna i Gaza. Jag har pratat med mina barn att när jag begravs så vill jag att baskern ska läggas på kistan, säger Ove Björklin, 88 år. Han hörde till den svenska FN-bataljonen i Gaza, under ett halvår 1959-1960. Intervjuare: Lotta Schüllerqvist och Bernt Hermele

- Jag var ett hyperaktivt barn som brukade klättra omkring på hustaken. Folk pekade på mig och sa att jag var som en apa. Jag stal hönsägg och tog med mig hem för att äta. Ibland blev jag avslöjad och då fick jag stryk av min far, säger Muhammad Ahmad Yassine Muhammad Ahmad Yassine, född 1942 i al-Kabri, Palestina. Tolk och foto: Muna Bibi. Inspelat 2022 i lägret Burj al-Barajna, Beirut, Libanon....

- När jag var tio år, 1948, såg jag tre flygplan som flög på rad. Sedan delade de på sig. Jag sprang hem och berättade för min mormor vad jag sett. Innan jag hade hunnit avsluta min mening började de bomba. Min mamma kom bort i kaoset, så mormor och jag flydde på egen hand över bergen till Libanon. - Jag gick med i fatah 1969 (skrattar). Jag tycker inte om krig, men jag tycker om mitt land. Motstå...

- De mördade barnen i Gaza, ser jag som mina egna, säger Aydin Amir Hashimi, gatuartist och chef för Motståndsteatern. Under de senaste två åren har hans gatuteater varit ett återkommande inslag under Palestina-demonstrationerna i Stockholm. - Jag tycker om att provocera med min konst, men jag räknade aldrig med att Gaza-skylten skulle väcka så starka reaktioner, säger Aydin Amir Hashimi.

- Pappa var gabai i synagogan i Kristianstad. Ofta saknade de en man, så pappa gick in på Grand Hotell och ringde mamma och så jag fick cykla i väg till synagogan klockan åtta på lördagsmorgonen, gömma cykeln i någon port och sitta av en och en halv timma. Sedan fick jag vänta på att alla gick förbi. För de hade också gömt sina bilar på bakgården. Och så fick man cykla hem och sova vidare, säger S...

På 1950-talet var det många som talade jiddisch på Lindvallsplan 4. En av de var min morbror Isse. Han föddes i polska Rajgrod 1926. Han fick namnet Jisrael Mordechai Albert. På 1930-talet utvandrade familjen till Sverige och här kom han att kallas Isse. När han senare utvandrade till USA tog han namnet Irving. Innan jag var född bodde han hos oss på Lindvallsplan 4. Isse var mångbegåvad. Han gick...

- De som har levt i det förgångna lever vidare i mig, säger Lennart Weiss.

- Vi var främmande kroppar i det här samhället, säger Lars Wåhlin, svensk FN-soldat stationerad i Gaza-remsan, 1960. Intervjuare: Lotta Schüllerqvist och Bernt Hermele Bakgrund: 1956 skapade FN, för första gången, en väpnad fredsbevarande styrka för att stoppa striderna under Suezkrisen. Suezkrisen bröt ut efter att Egypten nationaliserat Suezkanalen och attackerats av Israel, Storbritannien och F...

Är det bara ett halvår sen Mikael dog? - Ja. Hur känns det idag? - Det är svårt, till exempel när man letar i bilder. Men det är också konstigt, för jag har inte spelat in någonting med hans röst, säger Fred Kudrén. - I telefonen har jag en del när han pratar med sina barn, men det är inte mycket.

”I was 14 when the jews attacked our village. My parents prohibited me to go outside, but I ran outside anyway to look at the soldiers. Then I ran back to my mother och explained the Israelis looked just like ordinary people, not monsters”, says Amina Ali Hammoud. ”A soldier shouted over a loudspeaker that we could either flee or choose to stay and be killed. One of the village men waved a white f...