Besserwisser

I denna säsongsavslutning bjuder Besserwisser på en tidig julklapp: fyra forskare som möts i ett episkt larvigt vetenskapsquizz, inspelat med publik, domare och husband.

Kan man se positiva effekter hos dem som överlevde tsunamin 2004? Den frågan har forskare ställt sig i en unik studie där samtliga 16 000 svenska överlevare har kontaktats. I det här programmet hör du hur de mår och vad de har för förtroende för politikers krishantering. Och stämmer det att det inte finns något ont som inte har något gott med sig? Möt också Bob och Maria, som båda befann sig i Tha...

Hur pratar du om dina mindre lyckade beslut på jobbet? Svenska forskare på Handelshögskolan har studerat “failure sharing”: hur misslyckanden hanteras i olika företagskulturer. De har upptäckt att ett synsätt är bättre om man vill att personalen ska skämmas mindre och våga mer. Hör också entreprenören Daniel Zeitoun berätta om den företagsidé som skulle göra honom rik. Riktigt så blev det dock int...

Ibland träffar man någon som man inte kan komma överens om någonting med. Och när känslorna har lagt sig undrar man: Varför tycker vi som vi gör? Jo, det beror delvis på vad vi har för syn på sanning, visar svensk psykologiforskning. Häng med i ett program om konspirationsteorier, bullshit, grupptillhörighet – och om hur vi kan förstå varandra lite bättre.

När Malin Göransson opererades för sin hjärntumör blev hon sövd innan skallbenet öppnades. Sedan väcktes hon. Vaken och med blottad hjärna kunde hon bistå kirurgen med information så att han kunde operera på bästa sätt. Hör om hur vakenkirurgi går till och om vilka möjligheter som metoden innebär.

Drömmer du om att lära dig italienska? Men tänker att det nog inte går, för att du är för gammal? Så fel du har! Vuxna har visat sig ha lika goda förmågor som barn att tillägna sig nya språk. Men det finns annat som sätter käppar i hjulen.

Malin Olofsson ger sig ut på en resa lika långt norrut som söderut på vårt klot. Där möter hon kartor i alla dess former: makroskopiska, mikroskopiska, vertikala och tredimensionella. I vanliga fall ser vi kartor som objektiva beskrivningar av världen. Men tänk om de inte är det?

Det finns inga filterbubblor utom dem som våra hjärnor skapar, menar svenska forskare. Om vi så levde i en perfekt värld där alla hade samma breda medieintag, skulle alla ändå dra helt olika slutsatser. Men det finns ändå goda skäl att skylla på algoritmerna.

Den plats vi kommer ifrån, med alla dess dofter, färger och ljud, påverkar vilka vi blir. Så vad händer med oss när en plats plötsligt försvinner, eller förändras dramatiskt, till exempel genom skogsbrand? Hör om det samiska boställe som idag ligger 18 meter under vatten, och följ med till ett anläggarsamhälle som numera bara är sly.

Blåbär är lite syrliga, lite söta och så goda, såklart. Men mer då? Svenska forskare vill ta fram beskrivningar av hur olika bär smakar, precis som vi har ord för att viner smakar ”ekfat” eller ”vanilj”. Vi hör också kocken och konditorn Tea Malmegård kämpa efter att hon har förlorat sitt viktigaste arbetsverktyg: smak- och luktsinnet.

Bara hon går ner i vikt, så kommer hon att må psykiskt bättre. Eller: Bara han får hjälp att må bättre, så kommer han att gå ner i vikt. Så brukar vi säga. Men ny, svensk forskning visar att inget av det stämmer. Hör också varför det är så svårt att trots en kraftig viktnedgång släppa tanken på sig själv som tjock.

Abort har varit ett hett ämne i den amerikanska presidentvalskampanjen och de konservativa politikerna har hänvisat till kristna idéer om livets helighet. Men vad står det egentligen i Bibeln om abort? Vi får också höra om den svenska forskning som har lett fram till abortpillren. Tack vare dem kan kvinnor världen över numera göra abort i hemmet, utan att någon behöver märka det.

Någon öppnar en frys på en IVF-klinik och befruktade embryon faller i golvet och dör. Händelsen får Malin Olofsson att fråga sig: Var de levande? Ja – när börjar livet egentligen? Det visar sig att frågan är svårare att besvara än hon kunnat ana. Den tar henne från IVF-kliniken till Bibeln via en extrem svavelgrotta.

Forskare presenterar gärna sina resultat visuellt, som i diagram. Vad händer om vi i stället lyssnar på siffrorna? Hör en blind astronom berätta om alternativa sätt att ta till sig data och om varför fler funktionsvarierade borde forska.

Förut var en landsgräns ett streck som vi passerade från ett land till ett annat. Med ny teknologi blir gränserna alltmer flytande – ja de följer med våra kroppar. Följ med på en resa i tid och rum, och över Sveriges mest omdiskuterade gräns: Öresundsbron.

Programledaren Jesper Cederstrand försöker bli mindre tankspridd, men det går inte så bra. Efter ett samtal med en psykologiforskare förstår han varför: Våra personligheter är ganska stabila över tid, på gott och ont. Men om det är så svårt att förändras – hur kunde då skådespelaren Liam Norberg göra det?

Vad är äkta och vad är falskt? Frågan är högaktuell i en tid av manipulerade bilder och deepfakes, men den har ställts i många hundra år. I jakten på det autentiska besöker vi Nationalmuseum där det hänger en Rembrandt som har ansetts äkta under vissa perioder, och falsk under andra. Och så funderar vi på huruvida en AI-genererad Rembrandt är mer autentisk än de målningar som mästaren själv skapad...

När terapiboten Eliza utvecklades på 1960-talet förvånades forskarna över hur snabbt testpersonerna anförtrodde sig åt den. Numera klarar maskinerna "Turingtestet" och vi kan inte längre avgöra om vi kommunicerar med en dator eller en människa. Chattbottarna uppfattas dessutom som mer empatiska, de har alltid tid och är alltid vänliga. Hör varför Francisca Hoyer på AI Sweden ändå föredrar sina män...

Att ställa frågor är en del av jobbet för poliser, journalister och läkare. Och då är det avgörande hur frågorna ställs, menar Gunilla Blomberg som utbildar poliser i förhörsteknik. Frågan är också grundbulten i en demokrati, när våra politikers beslut utvärderas. I våra dagar kan man dock fundera på om frågan har blivit för fri. Hör en filosof och en retoriker resonera om saken.

Ett av skälen till att ekosystemen i våra tarmar är fattigare än förr är den mat vi äter: många kalorier, men lite fibrer. Här får vi höra historien om hur ultraprocessad mat - skräpmat, helt enkelt - utvecklades i USA efter andra världskriget. Vi besöker också Göteborgs universitet där forskarna har förstått att typ 2-diabetiker saknar en särskild tarmbakterie. Ett piller med bakterien kan göra a...

Det är något vi gör nästan varje dag, men aldrig pratar om. Och det är just städningens vardaglighet som har väckt professor Fanny Ambjörnssons nyfikenhet. I sin forskning har hon hittat kopplingar mellan städning, döden och klimatkrisen. Häng också med när Malin Olofsson skurar badrum tillsammans med Maria Thulemark som forskar samtidigt som hon städar. Och Maria har fått erfara att om någon är o...

Går det att ta ner solen på jorden? År 1985 fattades beslutet att en fusionsreaktor skulle byggas. Den skulle ge helt ren energi utan radioaktivt avfall eller koldioxidutsläpp. Nu har det gått snart 40 år och ITER har drabbats av den ena motgången efter den andra. Kostnaderna har blivit astronomiska, men ingen fusions-el finns i sikte. Vi funderar på varför det aldrig blir som man tänkt sig – i al...

Katter är gulliga, mjuka och älskade. Men de är också duktiga jägare som dödar miljoner fåglar varje år – bara i Sverige. Samtidigt säger EU:s lagstiftning att varje enskild fågel ska skyddas. Hur går det ihop? Inte alls, anser Han Somsen, professor i juridik på Lunds universitet. Han berättar om sin egen kattresa och om hot och hat som han har utsatts för sedan han publicerade sin slutsats; vi ka...

Vem har inte problem med sömnen? 40 procent av svenskarna har det. Och har man riktigt svårt att sova är risken för depression mer än dubbelt så hög jämfört med om man sover gott. Därför vill läkaren och forskaren Sandra Tamm knäcka det som idag är en gåta: Varför leder sömnproblem till psykiatriska sjukdomar? Följ också med på en resa in i den norske konstnären Edvard Munchs mörka värld. Han hade...

Tänk om vi kunde förverkliga en urgammal dröm: att förstå vad djuren säger. Artificiell intelligens gör att forskare lättare kan avkoda djurs kommunikation. Följ med till Max Planck-institutet i Frankfurt där pratsamma nakenråttor studeras. De har minst 25 olika slags ljud, som också kan kombineras på mängder av sätt. Men alla forskare är inte lika imponerade. Gör vi de här studierna för djurens s...