Inlästa texter

Även om det är moraliskt rätt att gå med i Nato är det inte säkert att det ökar säkerheten för Sverige. Ola Wong skriver om en forcerad debatt och argumenten som inte får plats i den, såsom Usama bin Ladins fråga. 

Kvartals vetenskapsredaktör Henrik Höjer frågar sig vad dagens ryska armé har gemensamt med Röda armén?

Ia Genbergs nya roman får Kvartals kulturredaktör Ola Wong att fundera över vad som är dagens motsvarighet till 90-talets förträngda minnen.

Journalisten Per-Axel Janzon berättar om hur det var att gå på kursen "Hatets tidevarv – afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi i Sverige".

I Ryssland genomförs den 9 maj den sedvanliga segerparaden till minne av segern över Nazityskland under andra världskriget. Men hur blir det i år, när kriget i Ukraina knappast ser ut att bli en triumf? Ingen vet, men historieprofessorn Klas-Göran Karlsson är övertygad om att historien spelar en viktig roll i dagens Ryssland.

De som tror att Ryssland är eller har varit någon sorts allierad mot den islamistiska extremismen bedrar sig. Moskva har systematiskt visat sig villigt att utnyttja jihadister för att skapa instabilitet och underminera västmakter. Det arbetet kommer att fortsätta under överskådlig tid, skriver konfliktforskaren Svante Cornell och resonerar kring fallet Akilov, Muhammedkarikatyrerna och upploppen i...

Påskupploppen beskrivs som en väckarklocka. Men vi har varit här många gånger förut och reaktionerna följer samma förutsägbara mönster.

Nu ska Sveriges säkerhetspolitiska position omstöpas på ett par månader – den som har legat fast i 200 år. Men ingen kunde förutse att Ryssland skulle gå till massiv attack mot Ukraina, sägs det från politiskt håll. Kvartals Staffan Dopping sätter i denna krönika frågetecken för det påståendet.

Rysslands angreppskrig ställer oss inför frågor som vi länge haft lyxen att inte behöva ha svar på: Vad är vi egentligen beredda att uppoffra för att värna frihet och nationellt självbestämmande? Det är nämligen inte bara Ukrainas frihet som nu står på spel, skriver Jörgen Huitfeldt i denna krönika.

Rysk säkerhetstjänst har en lång historia av samröre med terrorister och inblandning i attentat. Det är inget bevis för att Ryssland skulle vara inblandat i dådet på Drottninggatan, skriver Ola Wong . Men borde det inte ha utretts hur ett ryskt twitterkonto kunde få tidig information om Akilovs terrorchattar?

”Aldrig tillbaka till 2015”, är regeringens stridsrop. Ukrainakriget har gett Sverige en chans att återställa jämlikheten i mottagandet och lappa ihop den nationella gemenskapen som brast. Men trots löften saknar fortfarande Migrationsverket lagliga förutsättningar att fördela ukrainarna jämnt till kommunerna, skriver Cecilia Garme .

Bara några timmar efter attacken på Drottninggatan lade ett ryskt twitterkonto ut en chatt mellan terroristen Rakhmat Akilov och en person som utger sig för att vara från IS. Men ju längre polisutredningen fortskrider, desto mer tonar Sverige ner dådets IS-koppling. Den ansvarige åklagaren väljer att endast åtala Akilov för gärningen – trots de komprometterande IS-chattarna. Den svenska polisen ra...

Socialdemokraterna vill begränsa friskolorna. Men i retoriken från partiet uttrycks denna ideologiska ståndpunkt som om det handlade om "demokratisk kontroll". De klassiska rollerna finns på plats i detta iscensatta drama, skriver Aggie Öhman som arbetar med skolutveckling.

Vem hade trott att man kan höja stämningen i ett land genom att tillsätta ett par miljoner flyktingar? Under en vecka i Polen träffar frilansjournalisten Håkan Lindgren hjälparbetare i Warszawa, Kraków och Łódź – vanliga medborgare som delar ut mat, skänker kläder och bjuder in ukrainska familjer att bo hemma hos sig.

Föreställningen om det tidigare skolsystemet som mekaniskt och auktoritärt lever i hög utsträckning kvar i vår tid. Men faktum är att den gamla svenska skolan var mycket välfungerande, skriver forskarna Magnus Henrekson och Johan Wennström .

Putins män kan faktiskt ha rätt: Prideparaden är en särskiljande symbol mellan Väst och Ryssland. Men inte på det sätt de tror. Oscar Swartz skildrar i denna essä rädslan för ”Gayropa” hos maktens män i Östeuropa.

Klubben stänger på morgonen. Men jag drar innan dess. Jag tar tåget till S:t Petersburg, taxi till Estland och återvänder till ett Sverige där jag blir utstött för att jag är rysk. Journalisten Tatiana Kireeva , 24, skriver om längtan efter det nu försvunna, fria Moskva. 

När han nu väl tar plats, den traditionelle mannen, väcker han både kvinnors åtrå och mäns önskan att vara som han, skriver Ann Heberlein i en gästkrönika om fascinationen för Ukrainas president Zelenskyj.

Bör SVT och SR lyda under regeringen om Sverige attackeras? Chefen för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar menar att det finns ”högre värden” än den konsekvensneutralitet som journalister förespråkar, skriver Cecilia Garme.

Arkadij Babtjenko tjänstgjorde i den ryska armén under Tjetjenienkriget på 1990-talet. Han skrev sedan boken ”Krigets färger”, som kan ge en bild av hur förhållandena kan vara i den ryska armén. Henrik Höjer har läst boken.

Ett utdraget krig i Ukraina riskerar förr eller senare att leda till en militär konfrontation mellan Ryssland och Nato, skriver freds- och konfliktforskaren Wilhelm Agrell.

Putin har med sitt krig i Ukraina lyckats med något som i förra veckan framstod som ett hopplöst projekt – att få västvärlden att framstå som framtiden igen, för ögonblicket, skriver Ola Wong .

Nej, Putin har inte blivit galen men han har kastat masken, skriver den tidigare Moskvakorrespondenten Elisabeth Hedborg . Hon ser en växande självcensur bland vänner i Ryssland, men också en regimtrogen opinion som stöttar presidenten som vill återskapa ett förlorat ryskt imperium. Uppdatering (2022-03-03): Efter att denna artikeln publicerades blev radiostationen Moskvas Eko nedlagd.

Alltför många har alltför länge valt att bortse från Vladimir Putins personliga egenskaper. Mot gangstermentalitet och lögner som politisk norm fungerar varken förhandlingar eller avtal.

Allt för många forskare uppträder som aktivister, och allt för många tiger. Forskarsamhället har låtit miljöaktivism ta över problemformuleringsprivilegiet, skriver Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi.