Inlästa texter

Putins krig och klimatkrisen kastar ett skarpt ljus över världen och visar hur EU är en del av lösningen. Men risken är att Europas goda vilja utnyttjas, menar Christian Berggren , professor emeritus i industriell organisation vid Linköpings Universitet. Varför ger exempelvis Skånetrafiken den kinesiska partistatens industri – den ryska krigsmaskinens stora stöttepelare – klimatskadliga konkurrens...

Volodymyr Zelenskyj har lovat att ta krafttag mot korruptionen i Ukraina. Men hans senaste lagförslag får aktivister att varna för maktmissbruk. Av Johannes Stenlund

Historiskt sett har inflationen visat sig vara svår att få ner när den passerat 8 procent. Det är extra dåliga nyheter för Sverige, där kronan slagit hål på båten och inflationen läcker in, oavsett vad Riksbanken gör. Det ska till ett under för att räntorna ska följa de optimistiska prognoserna från kända svenska ekonomer, skriver Jonas A Eriksson .

Nationalekonomen Jeffrey Sachs är en av världens mest citerade forskare. Läkaren och skribenten Erik W. Larsson har intervjuat honom om dollarn, kriget i Europa – och hur han ser på Sverige och Nato.

Upplysningens tankar om individens värde har större kopplingar till det romersk-kristna arvet än man kan tro, skriver litteraturvetaren Johan Lundberg , som tecknar en bild av hur klanlogiken övergavs i det medeltida Europa.

Det konservativa partiet i Storbritannien har nyligen gått hårt åt ”vänsteradvokater” efter flera uppmärksammade avslöjanden. Labouroppositionen menar att det rör sig om en politisk attack som kan få allvarliga konsekvenser. Av Johannes Stenlund

Missnöjet med sjukvården stiger men det är naivt att tro att det skulle vara vårdminister Acko Ankarberg Johanssons (KD) ansvar. Här kommer en guide till varför bristerna alltid och på alla nivåer är någon annans fel. Detta är en gästkrönika av den liberale skribenten Erik Torstensson .

Desperationen som driver den nya varianten av klimataktioner, med fastlimning på motorvägar eller att störa evenemang som Melodifestivalen, riskerar att utvecklas i våldsam riktning. Ett bättre alternativ är att klimatrörelsen uppdaterar sitt tänkande om rättvisa. Det menar psykologen Billy Larsson , författare till boken Klimatkatastrofens psykologi och mänsklighetens framtid.

Vad gör egentligen oss människor lyckliga? Ett vetenskapligt svar på frågan presenterades nyligen i världens över tid längsta forskningsprojekt om lycka. Av Henrik Höjer

Svenska pojkar fortsätter att halka efter flickorna i skolan, ett problem som nu får skolministern att tala om en ”blind fläck” inom utbildningsväsendet. Trots det gör Skolverket inga riktade insatser mot pojkar – och undviker att tala om biologiska skillnader mellan könen. – Risken är att man cementerar föreställningar om kön, säger Tammi Gustafsson Nadel på Skolverket. Av Louise Lennartsson

Stämmer det verkligen att många inom akademin lider av ”genusbaserad utsatthet”, som det påstås i en aktuell studie? Det frågar sig Södertörnprofessorn Fredrik Svenaeus , som menar att det största hotet mot den akademiska friheten i Sverige kommer från den radikala identitetspolitik som tagit över universiteten i USA.

Tystnad är vanligare än kritik när det gäller forskning om känsliga ämnen som inte passar in i det identitetspolitiska mönstret, skriver Fredrik Svenaeus , som är professor i filosofi vid Södertörns högskola – och som nu berättar vad som hände efter att han publicerade en bok om queerteori.

Har du också en problematisk nyhetskonsumtion? Svenskarna tillbringar nästan hälften av dygnets vakna timmar med medier. Men vi verkar varken bli lyckligare eller klokare av det, skriver Ola Wong .

Linda Skugges provokationer har i decennier legat före kurvan och förutsett samtiden. Det är därför hennes porrverksamhet borde oroa oss, skriver Anna Axfors .

”För den som har förlorat en anhörig är det personligt.” Betlehem Isaak skriver om de våldsamma protesterna mot den eritreanska kulturfestivalen i Stockholm. På lördag har det gått 8 000 dagar sedan hennes pappa Dawit Isaak frihetsberövades. Nu uppmanar hon Sverige att vakna inför regimens aktiviteter på svensk mark.

Finns det ett annat Ryssland, frågar sig medicinprofessorn och författaren Johan Frostegård , som betraktar ett land där han varit reseledare med historiska och naturvetenskapliga ögon. Hur spelar historien roll, och varför är kollektivismen så stark?

Kriget i Ukraina borde ge oss alla en tankeställare kring vad det innebär att försvara sitt oberoende och sina principer. Det är oroande att svenska politiker, samtidigt som de hejar på ukrainarnas offervilja, själva tycks vara på väg att vika sig redan inför hotet om våld, skriver Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt .

Det är inte underligt att Sverige utsätts för den påtryckningskampanj vi nu ser. Europa och Sverige har gång på gång tidigare visat att hot och våld från islamiska aktivister lönar sig. För kristna är det svårt att inte reagera på de dubbla måttstockarna när röster nu höjs för att förbjuda koranbränningar, skriver Jacob Rudenstrand .

Jan Guillou är den Vilhelm Moberg som vår tid förtjänar. Det menar litteraturprofessorn Ola Holmgren i sin nya bok Riksfilistern . Men han hävdar också att den bästsäljande journalistens framgångssaga samtidigt är berättelsen om tidningsprosans erövring av den allmänna tidsandan, där ”68-rörelsens långa marsch genom institutionerna nått sitt farsartade mål”. Kvartal Kultur publicerar här...

Bidrog klimatförändringar till de stora flyktingströmmarna från Syrien under 2010-talet? Uppgiften har varit vanligt förekommande de senaste åren – men nu har forskare vid Lunds universitet undersökt saken. Av Henrik Höjer

Kinas medier pumpar ut propaganda varje dag till 1,4 miljarder kineser. När den styltiga prosan inte längre biter vänder sig regimen till nya verktyg. Kan leken sprida Kinas propaganda? Av Johannes Stenlund

Har vi för mycket demokrati i Väst? Och vilka är de största kulturella skillnaderna mellan länder som Sverige och den muslimska världen? Sociologen Göran Adamson har intervjuat Mustafa Kudari, imam vid Abu Ayyub al-Ansari-moskén i Amman i Jordanien.

I land efter land halkar pojkarna efter flickorna i skolan. I Sverige är problemen så allvarliga att det talas om en ”pojkkris”. Ändå lyser försöken att lyfta pojkarna med sin frånvaro. – Trots att vi under lång tid sett denna utveckling, har ansatserna för att förstå skolmisslyckandena från pojkarnas perspektiv varit väldigt små, säger Fredrik Zimmerman, lektor vid högskolan i Borås. Av Louise Le...

Varför är det så många mongoler i Sverige och jobbar? Hur hamnade de här och hur ser deras framtid ut? Östasienexperten Kristina Sandklef reder ut situationen.

Kan resan till ett författarhem vara en undanflykt från att läsa? Johannes Stenlund letar upp huset som Karl Ove Knausgård växte upp i och känner sig kluven efteråt.