Bildningspodden

Revolutionen 1979 innebar slutet för den iranska monarkin. Missnöjet med shahen Mohammed Reza Pahlavis regim hade pyrt under en längre tid – och i januari 1979 hade upproret från islamister och marxistiska studentrörelser vuxit sig så starkt att monarken tvingades fly landet. Men vem skulle egentligen ta över när monarkin väl var störtad? Här började ayatollah Ruhollah Khomeinis historia. Händelse...

Den antika, grekiska poeten Sapfo (ca 630-570 f. Kr) är en av litteraturhistoriens mest berömda figurer. Hennes kärleksdiktning har fascinerat läsare i årtusenden och hennes liv på ön Lesbos är mytomspunnet. Men i själva verket vet vi nästan ingenting om Sapfos liv – och hennes diktning har överlevt endast i form av ett mindre antal fantasieggande fragment. Vad kan vi egentligen veta om Sapfo? Gen...

När pestsmittan härjade som värst i 1300-talets Italien flydde unga, välbeställda människor till en idyllisk landsbygd för att sjunga och dansa tillsammans. Under tiden halverade smittan städernas befolkning. I pestens Europa blev musiken en tvivelaktig flykt från en dödsmärkt vardag, men också ett sätt att finna tröst, söka hopp och bearbeta de fasansfulla upplevelser man antingen bevittnat eller...

Redan på 1950-talet varnades för "jäktet" som ett hot mot folkhälsan. Idag är stressrelaterad psykisk ohälsa en av de stora folksjukdomar. Men vad är egentligen stress? Hur gammalt är begreppet? Är det sant att hjärnan krymper av stress? Och hur relevant är egentligen jämförelsen med möta ett lejon på savannen när vi ska förklara varför människor mår dåligt i det moderna samhället? Bildningspodden...

Rachel Carson är marinbiologen som slog larm om besprutningsmedlens förödande effekter på miljön. Hennes bästsäljande bok "Tyst vår" från 1962 fick ett enormt genomslag och tillhör idag miljöforskningens absoluta klassiker. Men hon skrev också flera banbrytande böcker om världshavens historia och biologi. Med en briljant förmåga att gestalta naturvetenskaplig forskning i en starkt poetisk berättar...

Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt rama in och mäta vår tillvaro, mer än vad vi kanske tänker oss. ANNA BLENNOW skriver om månens antika kulturhistoria och hur måncykeln la grunden till kalendern. ANNA BLENNOW är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet. Hon avslutade nyligen forskningsprojektet ”Ro...

Månen har fascinerat människan i tusentals år. Den har gestaltats i allt från grottmålningar till science fiction-filmer. Men vad säger egentligen vetenskapen om detta ödsliga klot? När väcktes tanken på att kunna resa till månen? Hur blev det till slut möjligt? Och var kommer egentligen föreställningar som ”gubben i månen” och den kinesiska månkaninen ifrån? Bildningspodden riktar kikaren mot mån...

Runstenar var vikingatidens minnesmärken, konstverk och reklampelare. Då var de en färgstark närvaro längs landsvägen eller på gården. Idag är de ovärderliga källor till fornordiskt liv. Vilka vikingatida människor förärades med ett monument? Är stenarna kristna eller hedniska? Hur går det egentligen till när man tolkar en runinskrift? Och är det sant att Gustav II Adolfs armé använde runskrift so...

Salongskulturen växte fram i Europa under 1600-talet och blev själva navet för spridningen av ny musik och litteratur. De bästa salongerna hölls i Paris aristokratiska hem, men även i Sverige fanns salonger. Hemma i vardagsrummet hos en statlig ämbetsman såddes fröet till den svenska visskatten, när en viss Bellman fick sitt genombrott. Carina Burman berättar om en legendarisk salong på 1700-talet...

Så länge det har funnits "främmande makter" har det funnits ett behov av duktiga förhandlare. Men när uppstod egentligen diplomatin som modern företeelse? Hur såg förhandlingsvägarna ut mellan länder dessförinnan? Hur kommer det sig att diplomatfruns roll har undervärderats i historieskrivningen? Och vad upptar egentligen största delen av en diplomats arbetsdag – pappersarbete, global konfliktlösn...

"Kom och köp!" har sannolikt ropats på marknadsplatser i århundranden. Men när uppstod egentligen reklamen i sin moderna form? Fanns det reklambyråer på 1800-talet? Hur hänger reklamindustrin ihop med den globala marknadskapitalismens framväxt? Och har reklamen varit en spegel för sin tids värderingar eller en medskapande kraft för framtida ideal? Bildningspodden spårar reklamens tidiga historia –...

Marie Curie (1867-1934) är en av vetenskapshistoriens stora ikoner. Hon blev den första kvinnliga nobelpristagaren med sitt fysikpris 1903 och tilldelades åtta år senare även kemipriset, en bedrift hon än idag är ensam om. Tillsammans med sin make och forskarkollega Pierre blev Marie Curie en av sin samtids mest omtalade personer. Men vad är egentligen sant om denna mytologiserade vetenskapsstjärn...

I antikens Grekland framställdes kvinnor ofta som irrationella varelser som saknade förmåga att argumentera rationellt. Så brukar det i alla fall låta när de antika dramerna tolkas. Men stämmer det verkligen? I Aischylos trilogi Orestien – men också hos dramatikerna Aristofanes, Euripides och Sofokles – spelar kvinnliga gestalter i själva verket en helt annan roll. Det är genom dem som förnuftet f...

Den restes på bara några dagar i augusti 1961. Under 28 år var sedan Berlinmuren den yttersta symbolen för järnridån mellan Väst och Öst. I år är det 30 år sedan Berlinmurens fall. Hur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att förstå varför Berlinmuren ansågs behövas? Vilket inflytande hade den på världspolitiken och kulturen under de år som den stod? Var det verkligen en ren slump som till slut...

Vad händer med psyket under ett drogrus? I slutet av 1920-talet ville två läkare i Berlin undersöka frågan genom att låta försökspersoner genomgå kontrollerade drogrus. En av de frivilliga var kritikern och författaren Walter Benjamin. Anteckningarna som han skrev under påverkan, hans så kallade drogprotokoll, kan läsas både som medicinska rapporter och som en ny sorts litteratur. Isabelle Ståhl h...

Litterär gigant. Kvinnohatare. Samhällskritisk smädare. Banbrytande konstnär. PR-geni. Teaterman. Galen ockultist. Amatörkemist. August Strindberg (1849-1912) har många ansikten. Vad stämmer egentligen? Vilka är hans viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Varför var han så provokativ? Hur kan vi förstå hans konstnärskap och naturvetenskapliga experiment? Och vem är dagens motsvarighet till St...

När Carl Larsson valde att gestalta hemmiljön i sitt måleri ansågs han förnya bildkonsten. Men när vardagslivet skildrades i konstnärskollegan Fanny Brates målningar tolkades det som det självklara kvinnomotivet. Hur blev det så? Den kvinnliga konstnärens relation till hemmet är en komplicerad historia, präglad av lika delar instängdhet och möjlighet. Katarina MacLeod närstuderar Brates målning ”K...

Vad innebär det egentligen att integreras i ett samhälle? Måste segregation nödvändigtvis stå i motsats till integration? Hur väl förankrad är dagens politik i integrationsforskningen? Gör språkkrav och andra politiska åtgärder någon skillnad? Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om integrationspolitik, hur dess historia ser ut och vad forskningen egentligen säger om integration i dagens sam...

I hundra program har Bildningspodden bjudit in forskare för att berätta om och analysera historiska och nutida fenomen. Men vad är det egentligen som driver forskare som går ut i offentligheten och delar med sig av sin kunskap? Varför är det nödvändigt? Och har det blivit svårare för forskare att nå ut i idag? På Bokmässan i Göteborg förra veckan var detta ett hett samtalsämne på flera håll. Bildn...

Vad är bildning? Handlar bildning om att kunna recitera Vergilius utantill på latin – eller om att fatta kloka beslut i sin vardag? Är hantverkskunnande och populärkulturella nördkunskaper helt uteslutet från bildningsbegreppet? Var kommer egentligen begreppet ifrån och varför är det fortfarande så laddat? Bildningspodden firar 100 avsnitt med ett spränglärt samtal om bildning. Avsnittet spelades...

Så snart människor i mängd började resa till en och samma plats uppstod behovet av praktisk och andlig vägledning. Guideboken föddes. Dess första riktiga guldålder kom mot slutet av 1800-talet, men genren har betydligt äldre anor än så. Vilken är egentligen världshistoriens första guidebok? Hur hänger fenomenet ihop med turismens historia? Vad är det mest fascinerande som gamla guideböcker kan lär...

Han brukar kallas den moderna filosofins fader. Genom att tvivla på alla källor till kunskap utom tänkandet självt satte René Descartes (1596–1650) den ensamma, tänkande människan i filosofins absoluta centrum. Insikten sammanfattades i en av filosofihistoriens mest kända oneliners: cogito ergo som, ”jag tänker, alltså är jag”. Men Descartes var många saker – inte bara filosof utan också vetenskap...

Varje dag strömmade breven in. Mer än till någon annan författare i Sverige. De flesta av dem var vädjande och beskrev alla tänkbara sorters problem – ekonomiska knipor, moraliska dilemman, existentiella bryderier. Hur kommer det sig att vanliga människor vågade skriva till Selma Lagerlöf om sina mest privata bekymmer? Varifrån kommer den närhet de uppenbarligen kände till en så berömd författare?...

Elegans och snirklighet, erotik och lekfullhet. Vid 1700-talets början exploderade rokokon som stilriktning i måleri, hantverk och mode. Inträngt mellan svåra krigsår och rationell upplysningstid fick lättsamheten, festligheten och nakenheten plötsligt fritt spelrum i den borgerliga kulturen. Konstnärer som Antoine Watteau, François Boucher och Rosalba Carriera liksom mecenaten och smakdomaren Mad...

Tutankhamon (1341-1323 f. Kr) har blivit det faraoniska Egyptens omslagspojke – trots att han dog ung och inte gjorde några betydande avtryck som regent. Mycket har att göra med den expedition som britten Howard Carter ledde 1922 och som återfann Tutankhamons grav i stort sett orörd sedan faraonernas tid. Det mytomspunna gravfyndet blev en världsnyhet och gav upphov till en "egyptomani" i den väst...