Vetenskapsradion

På NeuroBatLab i Berkeley, Kalifornien, studerar forskarna fladdermössens hjärnor medan de får flyga fritt och leva så vanliga fladdermusliv som möjligt. Med trådlös teknik ser de hur det ser ut när fladdermössen kommunicerar, vilket de här sociala djuren gör hela tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskarna tror att vi har en hel del att lära från fladdermössen. Bland annat har...

Är kryptovalutor som Bitcoin eller Ethereum framtidens pengar, eller är det en tillfällig investeringsbubbla? Det går ju inte ens att betala med dem, så vad är de bra för? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Framtidens pengar kan bli helt digitala. Men Bitcoin och andra så kallade kryptovalutor fungerar inte som pengar, säger man på Riksbanken. Och i flera länder, som till exempel Kina,...

Kryptovalutor förbrukar mer energi än hela Sverige per år. Hur klimatsmart är det? Inte alls, säger kritikerna. Fel, svarar kryptoentusiasterna. Vi skapar faktiskt mer grön energi. Vem har rätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utvinning av kryptovaluta, så kallas mining, kan vara lönsamt, men hundratusentals datorer som snurrar dygnet runt kräver massor med elektricitet. Många tycker...

Löpare och cyklister skolas om till längdåkare, och gymnaster får pjäxor på fötterna. Efter framgångarna i sommar-OS vill Kina nu också bli starka på snö och is. Och hela befolkningen ska med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kina satsar också stora pengar för att bygga nya vintersportorter och vägar och järnvägar som kopplar dem till de stora städerna. Vi hör om vad spelen i Peking s...

Vem tillhör egentligen naturen omkring oss? Frågan ställs på sin spets nu när utvecklingen inom genetik och biologi har gått snabbare än vad internationell lagstiftning har hunnit med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snabba framsteg inom genetiken har gjort att vi idag har en ständigt växande mängd information om växters, djurs och mikroorganismers dna, som lagras i stora databaser....

Den högljudda debatten för eller mot kärnkraft har på senare tid förbytts i en diskussion mellan experter med vetenskapliga argument. Men konflikten i sig har gjort nytta för att nå fram till ett bra slutförvar, menar forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under 70- och 80-talen var kärnkraftens vara eller inte vara en stridsfråga, som engagerade stora delar av den svenska allmänh...

Det svenska utbrända kärnbränslet sågs från början som en viktig resurs, som kunde användas för att skapa kärnvapen. Hur gick det till när det i stället blev ett avfall som måste begravas i 100 000 år? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu i slutet av januari 2022 ska regeringen besluta om bygget av slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. I två program i Vetenskapsradi...

Nu ska regeringen ta beslut om slutförvaret för använt kärnbränsle. I en granskning 2013 fann vi stora brister i finansieringen av kärnkraftenskommande avveckling. Har läget blivit bättre idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 27 januari ska regeringen meddela beslut om bygget av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. Slutförvaret är en helt central del i det stor...

När omikronsmittan skenar har det blivit brist på både blodgivare och personal på landets blodcentraler. Hur klarar vården bristen på blod? Kan konstgjort eller odlat blod vara en lösning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara två procent av svenskarna är blodgivare, och blod är inte sällan en bristvara inom vården. Det är en livsnödvändig del av såväl akutvård som behandlingen av mån...

Del 5. Många länder lovar nu att fasa ut kolet, men andra vill fortsätta bryta och elda det mest klimatskadliga bränslet. Att lämna kolet bakom sig är svårt, det vet man inte minst i Storbritannien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Var fjärde britt beräknas bo ovanpå någon av de gruvgångar som grävdes fram i landets tiotusentals gruvor. Samhällena dominerades fullständigt av kolet och...

Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriö...

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Idag ser vi det här och massproducerade varor som självklara delar av vår vardag, men vi tänker kanske inte på att det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil, och att det kan göra det svårare att bryta klimatutvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den industriella...

Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, d...

Jorden utsätts just nu för ett experiment med ökade växthusgashalter i atmosfären. Men i datorn kan vi göra otaliga experiment med möjliga klimat för att ta reda på hur det kan bli framöver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion besöker SMHI och hänger över axeln på dem som jobbar direkt med klimatmodellerna. Vi får också veta hur det fungerar när modellerna bygger upp kli...

Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång...

Rymdteleskopet James Webb är en av de djärvaste vetenskapliga satsningarna på många år – på samma nivå som en månlandning, säger vissa. Men kommer allt att fungera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. James Webb-teleskopet ska ge os en helt ny bild av universum är det tänkt, och kanske hitta spår av liv på avlägsna planeter. Men uppskjutningen och resan genom rymden är tekniska utmaninga...

David Julius, en av årets nobelpristagare i medicin, upptäckte en helt ny receptor i våra celler som gör att vi kan omvandla temperatur till en nervsignal som hjärnan förstår. När han i ett mörkt labb såg odlade celler lysa med ett färgat sken förstod han att han hade löst ett mysterium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Det är coolt att åtminstone i ett ögonblick vara den enda i hela...

År 2050 siktar den internationella flygbranschen på netto noll-utsläpp av koldioxid, och svensk forskning är med i framkant kring vätgas som flygbränsle. Hur klarar vi att fortsätta flyga i framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alternativet till hållbart flyg är inget flyg alls, konstaterar hållbarhetschefen Maria Fiskerud på flygbolaget BRA, ett av många flygbolag i världen som...

Snart ska det nya rymdteleskopet James Webb skjutas upp i rymden. Vi frågade tre svenska astronomer om vilka historiska nya upptäckter som kan vara möjliga när teleskopet väl är på plats ute i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om galaxers uppkomst och ursprung när Jens Melinder vid Stockholms universitet ser fram emot att få det nya rymdteleskopet på plats. För astr...

I den första stora boken på decennier om donatorn Alfred Nobel, utgiven 2019, söker författaren Ingrid Carlberg förklaringen till varför dynamitmagnaten instiftade de än idag så berömda priserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mycket har skrivits om Alfred Nobel genom åren men först 2019 kom en stor biografi, baserad på brev, andra dokument och originalkällor. I boken "Nobel – den g...

Det var nära att den store uppfinnaren istället hade blivit poet. I 1800-talets Sankt Petersburg fångades den unge Nobel nämligen av romantikens stämningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker St Petersburg på jakt efter de platser i den forna ryska huvudstaden där Alfred Nobel och andra i hans familj var verksamma, och hör hur det gick till när Nobel där för första gången kom...

David Julius, en av årets nobelpristagare i medicin, upptäckte en helt ny receptor i våra celler som gör att vi kan omvandla temperatur till en nervsignal som hjärnan förstår. När han i ett mörkt labb såg odlade celler lysa med ett färgat sken förstod han att han hade löst ett mysterium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Det är coolt att åtminstone i ett ögonblick vara den enda i hela...

Jorden utsätts just nu för ett experiment med ökade växthusgashalter i atmosfären. Men i datorn kan vi göra otaliga experiment med möjliga klimat för att ta reda på hur det kan bli framöver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion besöker SMHI och hänger över axeln på dem som jobbar direkt med klimatmodellerna. Vi får också veta hur det fungerar när modellerna bygger upp kli...

På onsdag 24/11 ska en rymdfarkost lämna jorden med målet att i forskningssyfte knuffa en asteroid ur sin bana. Men det är mycket som kan gå fel när man skjuter prick med ett enda skott, på 11 miljoner mils avstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I detta andra program av två om hotet från asteroider så hör vi om hur den diskmaskinsstora farkosten DART efter 10 månaders färd genom ry...

På onsdag 24/11 ska en rymdfarkost lämna jorden med målet att för första gången någonsin knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att undersöka möjligheten att göra samma sak mot en asteroid som kan komma att hota jorden i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I denna första del av två om hotet från asteroider så möter vi forskare som kartlägger möjli...