Språktidningens podd

En spagetto men flera spagetti, ett nytt könsneutralt pronomen med en radikal genitivform, trippelteckning av konsonanter och namnbyte från Ryssland till Rus. I nya upplagan av Svensk rättskrivning finns en rad nya regler för stavning och böjning. I det här avsnittet diskuterar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson de förändringar som har störst inverkan på svenskt spr...

Bara var fjärde känner till språklagen som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Men allt fler är positiva till att bevara de nationella minoriteternas språk och kultur. Språkrådets Jennie Spetz och Språktidningens Anders Svensson samtalar om en ny undersökning om kunskaper om och attityder till svenska och minoritetsspråk.

Att sätta personen först sägs ofta vara det mest inkluderande språkbruket. Men finns det några bevis för att vi ser annorlunda på människor när vi säger person som tigger i stället för tiggare? I det här avsnittet av Språktidningens podd diskuterar språkforskaren Lena Lind Palicki och chefredaktören Anders Svensson olika knep för att skriva utan att diskriminera men utan att göra språket krångligt...

Coronapandemin präglade svenskan under 2020 genom ett enormt inflöde av nyord samtidigt som mängder av facktermer blev allmänspråk. Språkrådets Ola Karlsson och Språktidningens Anders Svensson samtalar om 2020 års nyordslista och pandemins inverkan på språket. Du hittar nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2020

Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om aktuella språkfrågor. Varför börjar idrottare ofta svar med nämen? Hur skiljer vi på sin, hans och hennes? Och är något fyllt till bredden eller till brädden?

Du-reformen är den viktigaste språkhändelsen i Sverige sedan 1900. När Språktidningen frågade över 100 experter var det just du-tilltalet som röstades fram som den största förändringen. Men varför var du-reformen så betydelsefull? Hur påverkade den synen på ni-tilltal? Och är det en myt att du-revolutionen anfördes av generaldirektören Bror Rexed 1967? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson...

Håller de- och dem-ilskan på att slå ut särskrivningar som det allvarligaste brottet i språkpolisernas lagbok? Vad skiljer en snäll och en elak språkpolis? Och varför är det så lätt att ta det personligt när någon anmärker på ens språk? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren och författaren Sara Lövestam, som är aktuell med Handbok för språkpoliser. Prenumerera på S...

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om aktuella språkfrågor. Är särskrivningar okej i loggor? Kan Wuhan beskrivas som coronautbrottets epicentrum? Är språkvårdare flockimmuna mot irritation? Och hur kan ni-tilltal användas för att hämnas?

Hur går det till när ord som funktionsvariation, bög, svenskfientlig, rom och hen blir värdeladdade? Och hur kan ords laddning förändras? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Mats Landqvist, professor i svenska vid Södertörns högskola, om språkdebatter och språkvård på gräsrotsnivå.

Ordet drygt betyder enligt ordböckerna ’lite mer än’. Men allt fler använder drygt i betydelserna ’ungefär’ och ’lite mindre än’. Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Susanna Karlsson, docent i svenska vid Göteborgs universitet, om ett ord i förändring.

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, om hur Astrid Lindgren i boken Pippi Långstrump från 1945 fångade och formade den moderna svenskan.

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Kristy Beers Fägersten, professor i engelska vid Södertörns högskola, om engelska svordomar i svenskan. Varför är de inlånade svordomarna inte lika laddade i svenskan? Hur kommer det sig att att vi reagerar olika starkt på svordomar? Och hur anpassas engelska svordomar till svenskan?

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om aktuella språkfrågor. Ska vi skilja på material och materiel? Vad är skillnaden mellan problem och problematik? Är gofika ett onödigt reklamord? Och varför blir vissa irriterade på förkortningen mvh?

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Maria Bylin, språkvårdare på Språkrådet, om hur synen på vad som är ful och fin svenska har förändrats. När börjar de första språkvårdsdebatterna i Sverige? Och hur kommer det sig att svensk språkvård inte längre talar om vad som är vackert språk?

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om synen på rätt och fel i svenska språket. Kommer vi att skilja på var och vart i framtiden? Hur påverkas vårt skriftspråk av talspråket? Är uttrycket komma till bukt med på väg att bli accepterat? Och varför behövs pedagogiska lögner i skolan?

Vilka trender i språket och samhället präglar nyordslistan 2019? Hur bildas ett teleskopord? Vad menas med att hundvissla? Och kommer nya pronomenet benim att få samma genomslag som hen? Nyordsredaktörerna Anders Svensson, Språktidningen, och Ola Karlsson, Språkrådet, samtalar om 2019 års nyord.

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Joel Landberg om politiskt språk och svenska partiledares retoriska knep. Varför är det så mycket mer effektivt när Ebba Busch Thor pratar om capricciosa i stället för pizza? Hur fungerar det lilla ordet och i retoriken? Hur sköter sig Stefan Löfven i debatterna? Och varför talar Jimmie Åkesson om folkhemmet?

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Susanna Karlsson om språkförändring, språkvård och språkpoliser. Håller ordet drygt på att få en ny betydelse? Har engelska lånord en gräddfil in i svenskan eller behandlar vi dem strängare än lån från andra språk? Och hur många behöver säga fel för att något ska bli rätt?

Språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson och Språktidningens Anders Svensson samtalar om göteborgska och framtiden för svenska dialekter.

Språkvetaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson samtalar om debatten om det könsneutrala pronomenet hen och jämställt språk.

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om valet mellan de, dem och dom - en av de mest omdiskuterade språkriktighetsfrågorna. Hur började debatten? Varför har vissa så svårt att välja rätt? Och vilka knep finns det för att inte göra fel?