Språktidningens podd

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det fjärde avsnittet av fem: p–språkförståelse. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det tredje avsnittet av fem: klöverblomma–oövertänkt. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det andra avsnittet av fem: fjällvana–klöverblad. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det första avsnittet av fem: a–fjällvan. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/

Hur gick det till när latin blev ett världsspråk? Vad hände när det förlorade sin status? Hur används latin i dag? Och är det verkligen ett dött språk? Karin Westin Tikkanen, docent i latin som är aktuell med boken Latin – handbok i odödlighet, samtalar med Anders Svensson om latinets roll då och nu.

Varför finns bokstäverna å, ä och ö just i svenskan? Hur gick skiftet från runor till det latinska alfabetet till? Och vilken inverkan hade egentligen Gustav Vasa på svenskan? Sara Lövestam är aktuell med ABC-bok för vuxna. I det här avsnittet samtalar hon med Anders Svensson om bokstävernas historia.

I boken Barnet och språket skildrar lingvisten David Pagmar barnets språkutveckling från det första skriket till hela meningar. Men stegen mot ett språk börjar redan i livmodern. Här samtalar David Pagmar och Anders Svensson om några avgörande punkter i barnets väg mot att erövra språket och om vad som kan hända om barnet inte får några förutsättningar för att lära sig språk i samspel med andra.

Fru, fröken, jungfru eller kanske mamsell? I ett par hundra år diskuterar vi vilka titlar som är lämpligast för kvinnor. Men hur kommer det sig att mäns titlar inte blir föremål för samma typ av diskussioner? Och varför är det slutligen ett nytt tilltalsskick blir segraren i titelstriden? Här samtalar språkprofessorn Karin Milles med Språktidningens Anders Svensson om titlar och tilltal i svenskan...

Varför betraktas könsord som fulare än traditionella svordomar? Och kommer svordomar att förlora sin kraft när Sverige blir alltmer sekulariserat? Språkforskaren Karin Milles samtalar med Språktidningens Anders Svensson om laddade ord, könsord som kan vara på väg att bli normaliserade och skillnader mellan kön och generationer. Läs artikeln om undersökningen här https://spraktidningen.se/artiklar/...

Svenskans fulaste ord är så laddat att många inte ens vill uttala det. Och den utvecklingen har gått ganska snabbt. Språktidningen har i samarbete med Novus undersökt vilka ord som svenskarna tycker är värst att använda. Och det är inte svordomar som betraktas som fulast. I stället är det vissa typer av skällsord som flest reagerar på. I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar språkfors...

Svenska för invandrare, sfi, ska begränsas till tre år. Men vilka är det som har förutsättningar att lära sig svenska på den tiden? Och varför är det orealistiskt att tro att det ska vara möjligt för stora grupper? Här samtalar språkforskaren Fanny Forsberg Lundell och Anders Svensson om språkkunskaper och integration.

I tysthet försvinner ord ur ordböckerna när ägare av varumärken kräver ändringar eller strykningar. Men betyder det att varumärkesinnehavare har makt över svenskan? Och vem är det egentligen som bestämmer över språket? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, med Språktidningens Anders Svensson om krocken mellan språkutveckling och juridik.

Snabba skrivregler är en ny vägledning från Språkrådet. Här får skribenter råd i olika skrivtekniska frågor som skiljetecken, stor eller liten bokstav och förkortningar. Här samtalar redaktören Ola Karlsson med Språktidningens Anders Svensson om boken.

Sex av tio svenskar tycker att det är lätt att göra rätt på de och dem i skrift. Men på en lite svårare testmening är det en majoritet som gör fel. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen. Här samtalar Susanna Karlsson, språkforskare vid Göteborgs universitet, med Språktidningens Anders Svensson om svenskarnas förmåga att skilja på de och dem. Mer om undersökningen i...

Ett museum för svenska språket och andra språk som används i Sverige. Det drömmer Patrik Hadenius om att starta i Stockholm. Här samtalar han med Anders Svensson om planerna för ett språkmuseum.

Gängkriminalitet, teknikutveckling och politik är några områden som gör avtryck i 2023 års nyordslista. Här samtalar nyordsredaktörerna Linnea Hanell, Laila Höglund och Anders Svensson om arbetet med att ta fram orden, om vilka språkliga trender som präglar listan och om varför felskjutning inte platsade bland nyorden. Du hittar nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2023

Arbetet med nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, är igång. Hur går det till när nya ord läggs till och andra stryks? Och vilka andra uppdateringar blir det? Språktidningens Anders Svensson samtalar med huvudredaktören Louise Holmer om arbetet med nästa SAOL.

En majoritet av svenskarna gillar sin dialekt. Men länge sågs dialekter som något som borde slipas bort. Hur har attityderna till dialekter förändrats? Varför är unga kvinnor mer negativa till sin egen dialekt? Och hur ser framtiden för dialekterna ut? I det här avsnittet samtalar dialektforskaren Jenny Nilsson och chefredaktören Anders Svensson om en undersökning utförd på Novus på uppdrag av Spr...

Hur svårt är det att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder? Vad krävs för att bli bra på ett främmande språk? Och hur skiljer sig svenskar och fransmän i synen på språket? I det här avsnittet samtalar språkforskaren Fanny Forsberg Lundell, aktuell med boken Kameleonter och kosmopoliter, och Anders Svensson om språktester och språkinlärning.

I Sverige är det ingen som stör sig. Men i Finland är det många finlandssvenskar som blir irriterade på ordet fika. Här samtalar språkvårdaren Bianca Ortiz Holmberg och Språktidningens Anders Svensson om en oväntad källa till irritation och skillnader mellan svenskan i Sverige och Finland.

Varför säger så många jag tänker att? Är det viktigt att göra skillnad på själv och ensam? Kan det uppfattas som oartigt att säga jag bryr mig inte? Och går det bra att använda s-plural i svenskan? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om aktuella språkfrågor.

Varför är ord som liksom, jamen och typ så vanliga i talspråk? Kan mackorna på macken vara hemlagade? I eller på Lidingö? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om aktuella språkfrågor.

Vad är det egentligen vi talar om när vi talar om språk? I Viktig svenska skildrar Lena Lind Palicki och Anders Svensson dagens språkliga stridsfrågor samt ger råd och rekommendationer i språkriktighetsfrågor. I det här poddavsnittet samtalar författarna med förläggaren Peter Karlsson om boken. Avsnittet är sponsrat av Norstedts.

Erik Wellanders stilbibel Riktig svenska fyller 50 år. På vilket sätt präglade den synen på rätt och fel i språket? Och vem var språkvårdaren som formulerade ett stilideal för flera generationer av skribenter? Språkforskarna Lena Lind Palicki och Johan Brandtler samtalar med Språktidningens Anders Svensson om arvet från Erik Wellander och Riktig svenska.

För tredje gången på ett år debatterar vi en dom-reform i svenskan. Men nu är tonen annorlunda och flera redaktioner har öppnat för att börja tillåta dom i texterna. I centrum för stormen om de, dem och dom står Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet och dom-förespråkare. I den här podden samtalar hon och Anders Svensson om debatten, argumenten och framtiden för de, dem och dom.