Naturpodden – Natursidan

För naturguiden Lovisa Larsson ger kanoten möjligheter för fler att hitta den biologiska mångfalden. Omgiven av Tivedens skogar ordnar hon artvandringar, skriver dikter men framför allt så paddlar hon kanot med gäster.

Genom att lära sig mer om en plats och dess historia innan det praktiska arbetet börjar blir det lättare att restaurera ordentligt. Det menar Ingemar Södergren på släktgården Gunnarsbo i Forsmark, östra Uppland.

Varje år räknar hundratals floraväktare hotade växter i Sverige. Maria Forslund räknar den ovanliga fältgentianan i Roslagen.

Ny teknik kan avslöja vilka djur som rör sig i naturen. I södra Östergötland finns ett ideellt lodjursprojekt där de inblandade följer hur djuren rör sig i naturen. Det gör det enklare att förstå att dessa svårsedda djur överhuvudtaget existerar.

Skogen och skogsbruket måste hamna i fokus för Sveriges klimatpolitik. Nu måste skogspolitiken förändras till annat än skogsindustrins behov, menar Jeanette Eggers som är forskare i skoglig planering på Sveriges lantbruksuniversitet.

Erik Hansson har skapat Natursidan och gett ut boken "Upplevelser i Sveriges natur". Här berättar han om tio olika platser runt om i Sverige som alla naturintresserade borde se minst en gång i sitt liv. Vilka har du kvar på din lista?

Välkommen till ett vindskydd på Frösön strax utanför Östersund i Jämtland. Där sitter Emil V. Nilsson och pratar om varg, Vargsymposiet, och bevarandet av fjällräv de senaste decennierna med Karin och Mats Ericson.

Sverige skulle behöva arbeta hårdare för att uppnå långsiktigt livskraftiga populationer av rovdjur och för ökad samexistens mellan rovdjur och människor. För att få reda på hur Naturskyddsföreningen arbetar med dessa frågor träffade Emil V. Nilsson både Johan Landenmark och Isak Isaksson i Florarnas naturreservat där det fortfarande finns vargar och lodjur kvar.

I ett djuplodande samtal förklarar Vänsterpartiets ledamot i miljömålsberedningen varför deras utredning om Sveriges nationella och internationella åtaganden gällande biologisk mångfald och kolinlagring misslyckats.

Naturturism är ett sätt att tjäna pengar på naturen utan att exploatera den. Genom Outdoor people of Bergslagen arbetar Alexander Baker och hans vänner med naturvård och turism, det som kallas regenerativ turism. Därför blev de nominerade till Stora turismpriset förra året.

Ett naturpolitiskt ramverk skulle kunna sätta naturkrisen på agendan också i den svenska riksdagen. Med tydliga mål, en naturlag och ett naturpolitiskt råd kan naturen, precis som klimatet, fastna på den politiska agendan.

För dig som vill fördjupa dig i ängar och skötsel kan Thomas Tranefors vara en förebild. Han har restaurerat ängsmark i 18 år och varje år har nya arter dykt upp. Intresset började med fåglar och boken "Ängar" har varit en viktig inspirationskälla längs vägen.

Ängsväxter och pollinerande insekter har det svårt i dagens Sverige, men det finns hopp. Om skötseln vid vägkanterna ändras så kan ängsväxterna sprida sig där, som gröna korridorer genom landskapet. Det är grundtanken bakom Naturskyddsföreningens projekt Världens längsta blomsteräng som nu går in i slutspurten.

Två personer som engagerat sig för vargar och andra rovdjur är Per Axell och Misha Istratov. I det här avsnittet berättar de mer om sitt engagemang och lyfter problem med hur rovdjuren, inte minst vargen, behandlas i Sverige idag.

I Sverige är det jordbruk och skogsbruk som är det stora hotet mot vår biologiska mångfald. Genom att bruka utan att förbruka hoppas riksdagspolitikern Rebecka Le Moine (MP) att vi ska kunna stoppa förlusten.

Tillståndet för Sveriges skogar är världelöst ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv. Skogsbiologen Sebastian Kirppu berättar om hur kalhyggesbruket som fullständigt dominerat de senaste 60 åren varit en katastrof för skogens ekosystem.

Allt fler naturintresserade vill lära sig mer om fladdermöss. Helena Backius är en av dem som engagerat sig i föreningen Batlife Sweden. I det här avsnittet berättar hon om hur man kan uppleva fladdermöss och vad man kan göra för att underlätta för dem, allt från att bygga holkar till att göra deras jaktmarker bättre.

Naturisar kan erbjuda stora naturupplevelser på vintern, men många är oroliga över säkerheten. Här går skridskoentusiasten Jonas Ettemo igenom grunderna. Han har åkt långfärdsskridskor sedan början av 1990-talet och gått igenom isen fler gånger än han kan minnas.

En stor del av skogslandskapet har idag förvandlats till kalhyggen och plantager. Företaget Plockhugget är en aktör som arbetar för skonsammare och naturnära metoder som också ger god ekonomi till skogsägaren. I detta avsnitt av Naturpodden samtalar Annevi Sjöberg med Emil V. Nilsson om skog och skogsbruk.

Han är fågelskådaren som ville göra något vettigt innan han kilar vidare. Ända sedan han började att inventera oskyddade skogar för fyra år har han letat efter arter som kan få ett avverkningsanmält område att stå kvar. Sedan dess har Magnus ansträngningar på fritiden gjort så att flera hundra hektar skog räddats från sågklingan.

Idag vill i stort sett alla politiker återställa våtmarker. I det här avsnittet av Naturpodden berättar Anna Froster som skrivit boken Våtmarker att samtidigt som många återställs dikas andra fortfarande ut. En fjärdedel har försvunnit och resten mår inte bra. Det drabbar den biologiska mångfalden och leder till kraftiga utsläpp av klimatgaser.

När Ola Jennersten var liten trodde han att det var omöjligt att få se lodjur. Nu när han har jobbat med tigrar i 30 år som naturvårdsexpert på WWF Sverige har lodjuren börjat röra sig i hans hemmamarker utanför Märsta. Möjligheten att använda åtelkameror har inte bara underlättat inventeringen av tigrar i världen. Det har också gett Ola hans drömbild på lodjur.

Sara Wennerqvist har varit björntokig sedan hon var fyra år. Idag tar hon emot besökare som får spana efter björnar och andra djur från hennes gömslen, men den stora avskjutningen av björnar de senaste åren gör arbetet svårare för henne.

EU:s svar på naturkrisen är naturrestaureringslagen. Nu har Sverige två år på sig att ta fram en restaureringsplan, men regeringen vill göra så lite som möjligt. Jörgen Sundin är sakkunnig om biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen och förklarar hur allt hänger ihop.

Få artister har engagerat sig i biologisk mångfald som Stefan Sundström. Emil V. Nilsson träffade honom för att prata om lodjur och naturskogar, och om hur livsmedel hänger ihop med mångfalden. Dessutom bjöd han på surmört.