Militärhistoria

Hur klarar sig en småstat i ett prekärt säkerhetspolitiskt läge? Hur kan den då potentiellt freda sin suveränitet? Lars Ericson Wolke berättar utifrån exemplet Finland från 1930-talet och in i vår samtid. Denna podd är den första i en serie om två, där den kommande delen handlar om Sverige.

Fredrik Thisner berättar om förloppet av slaget vid Teutoburgskogen år 9, om de romerska operationerna därefter, och om likheter och skillnader mellan insatsen i Germanien för över 2000 år sedan och den i Afghanistan som sägs vara under avveckling.

Vilka förmågor hade romerska krigsmakten vid tiden för Kristi födelse? Vilken expeditionär krigföringsförmåga besatt den? Hur bedrev romarna upprorsbekämpning? Fredrik Thisner berättar med avstamp i Varuskriget och det spektakulära romerska nederlaget vid Teutoburgskogen år 9 och straffexpeditionerna därefter. Bilden: fragment av romersk kavallerihjälm funnen i Kalkriese (foto: Carole Raddato).

Vilka förutsättningar hade Sverige, Finland och Estland att klara det framtida slagfältets utmaningar 1918-1939? Polska militärattachéer trodde sig veta utifrån en bred bedömning som omfattade försvars-, inrikes- och utrikespolitik liksom bedömning av den egentliga krigföringsförmågan.

I denna första del av vår serie om psykologiskt försvar berättar historikern Johan Eellend om hur Styrelsen för psykologiskt försvar skapades, och ger inblickar i dess uppgifter och verksamhet.

Vi diskuterar stridsvagnsutvecklingen under mellankrigstiden. Vi tar upp olika tänkare, konceptutvecklare och praktiker i Europa, inte minst lilla Sveriges bidrag!

Fredrik Eriksson och Piotr Wawrzeniuk samtalar om gemensamma svensk-finska planer för Ålands försvar, och om hur dessa samspelade med bägge staters övriga försvarsplanering och säkerhetsläget i närregionen. Vilka styrkor och förmågor ansåg man behöva? Bilden: Helge Jung, denna gigant.

I år är det 80 år sedan Slaget om Storbritannien. Kent Andersson från FHS Försvarssystem berättar om det brittiska luftförsvaret vid tiden för Slaget om Storbritannien som uttryck för systemtänkande och lyfter fram den svenska tillämpningen av de brittiska lärdomarna under efterkrigstiden. Avslutningsmusik:Circus Homunculus

Vapenstilleståndet i november 1918 rörde knappast Central- och Östeuropa. I stället utkämpades en mängd konflikter om nya staters tillblivelse och gränser. Varför drabbade det nyskapade Polen och bolsjevikernas Ryssland med varandra 1919-1920? Piotr Wawrzeniuk och Fredrik Eriksson samtalar om det geopolitiska läget i världskrigets slutskede, krigets upptakt och orsaker, liksom dess första fas.

Lars Ericson Wolke berättar om sin nya bok "Stridens verklighet: döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814". Vi samtalar om soldatens motivation och förberedelser inför strid, omhändertagandet av döda, om uppkomsten av veteranfrågan och mycket annat.

Det polsk-bolsjevikiska kriget påverkar fortfarande relationerna mellan Polen och Ryssland. I denna podcast diskuteras det polsk-bolsjevikiska krigets förlopp. Vi pratar även om västmakternas stöd till Polen, och om detta krigs långsiktiga följder ända in i våra dagar i fråga om strategisk kultur och historiebruk i Polen och Ryssland - bland mycket annat!

När och hur skapades fallskärms-, kust- och flygbasjägarförband? Vilka erfarenheter byggde detta på? Hur utvecklades dessa förband över tid? Den oförtröttlige Fredrik Eriksson förklarar.

Fredrik Eriksson och Piotr Wawrzeniuk pratar om evakueringen från Dunkerque, strider som inträder i och med Fall Rot - fortsättningen av det tyska västfälttåget, fransk taktikanpassning och dess flyktiga framgång, evakueringen från atlanthamnarna och Italiens inträde i kriget. Vi avslutar genom att diskutera Vichyregimens uppkomst. Bilden: soldater ur 51st Highland Division, Frankrike, 8 juni 1940...

Piotr Wawrzeniuk och Fredrik Eriksson gör nedslag på flera platser under västfälttåget 1940, och diskuterar tyska framgångar, motgångar och begreppet "blixtkriget" / Blitzkrieg. Bilden: Rotterdam i maj 1940

10 maj 1940 inleddes det tyska anfallet mot Västeuropa. I vår första podcast om ämnet samtalar Piotr och Fredrik om upptakten till dess första skede (Fall Gelb). Vi berör bland annat fransk och belgisk försvarspolitik och planering, mellankrigstidens doktrinutveckling, liksom Erich von Mannsteins plan, som i kombination med stort risktagande och doktrinär överraskning gjorde den tyska framgången m...

Lars Ericson Wolke och Fredrik Eriksson samtalar om den tyska invasionen av Danmark och Norge 1940, den svenska beredskapen vid denna tid, och hur de lärdomar som drogs påverkade Sveriges agerande under andra världskriget och under kalla krigets första årtionden.

Pia Molander berättar om SOE:s verksamhet i Sverige under andra världskriget; om målsättningarna och hur de ändrades i takt med krigsutvecklingen, de brittisk-svenska relationernas vändningar och förstadiet inför kalla kriget. Bild: Göteborgs hamn. Anna Backlund, 1915. Tekniska museet / CC BY (https://creativecommons.org/licenses/by/2.0)

Lars Ericson Wolke och Fredrik Eriksson inleder vår historik över svenska jägarförband. Först ut är arméns jägarförband som presenteras i en exposé från 1700-talet fram till våra dagar.

I vår andra och avslutande podcast om vinterkriget talar Lars Ericson Wolke om "det långa" vinterkriget, Finlands erfarenhet som småstat, Mannerheims betydelse under krigsåren, de svenska "aktivisterna" på Försvarsstaben och mycket, mycket annat. Redaktör: Piotr Wawrzeniuk Illustration: Finskt pansartåg vid järnvägsstationen Sortavala nära sjön Ladoga. Källa: SA-Kuva.

Lars Ericson Wolke och Piotr Wawrzeniuk samtalar om medeltida krigföring i Sverige och Norden. Medeltidens domäner och hur krigföringen såg ut inom dessa, liksom rekrytering, logistik och mycket annat diskuteras!

I år är det 80 år sedan vinterkriget inleddes i och med Sovjetunionens angrepp mot Finland 30 november 1939. Gunnar Åselius och Lars Ericson Wolke samtalar om upptakten till kriget, dess förlopp, om svensk inblandning, och om vilka lärdomar som drogs för finskt respektive svenskt vidkommande. Bild: Bofors 40 mm lfv, januari 1940, källa: SA-kuva.

I oktober 1944 inledde sovjetiska styrkor den största operationen någonsin norr om Polcirkeln. Ämnesprofessor Gunnar Åselius berättar om operationens målsättningar, förlopp och resultat, om omfattningen av Sveriges engagemang för Norge vid denna tid, och om eventuella lärdomar som kan dras av operationen.

Var bakhåll en typ av förmodern hybridkrigföring där reguljära och irreguljära stridskrafter samverkade? Martin Neuding Skoog berättar om bakhåll i Sverige som taktik och strategi från senmedeltiden till 1600-talet. Bilden är från Olaus Magnus "Historia de gentibus septentrionalibus", 1555.

Fredrik Eriksson och Piotr Wawrzeniuk samtalar om andra världskrigets utbrott - om Polens strategiska läge, militärteknisk utveckling, myter som uppstår i september 1939 och om historiebruk. Bilden: Polska flygplan och stridsvagnar förevisas på en propagandaaffisch.

Officiellt sett undertecknades den efter Sovjetunionens och Nazitysklands utrikesministrar uppkallade pakten som icke-angreppspakt och handelsavtal. Dess hemliga delar innebar dock uppdelning av Finland, Estland, Lettland och Litauen i intressesfärer, Polens fjärde delning och Rumäniens stympning. Vanligtvis beskrivs den som startskottet för andra världskriget i Europa. Vad orsakade en pakt mellan...