Medicinvetarna

En del som smittas av coronaviruset blir så sjuka att de behöver intensivvård. Hur mår de sen? Kristian Borg är professor i rehabiliteringsmedicin och berättar om vägen tillbaka efter covid-19.

Äldre blir mycket sjukare än yngre, män drabbas hårdare än kvinnor. Varför blir vissa svårt sjuka i nya coronaviruset medan andra inte får några symtom alls? Vi samtalar med barnläkaren Petter Brodin som forskar om immunsystemet. I avsnittet svarar också Ali Mirazimi på frågan om varför ingen forskare varnade för coronaviruset.

Ännu finns ingen antiviral behandling att ge till dem som blir allvarligt sjuka av nya coronaviruset – men intensiv forskning pågår. Professor Anders Sönnerborg arbetar såväl med att testa existerande läkemedel som med att försöka hitta nya antivirala mediciner.

Vilka långsiktiga konsekvenser riskerar nya coronaviruset få i världens fattigare delar? Vi resonerar med professor Anna Mia Ekström som i många år forskat om globala hälsofrågor med ett särskilt fokus på Afrika.

Utbrottet av det nya coronaviruset har lyft upp en rad etiska frågor på agendan, bland annat den om hur vårdpersonal ska prioritera mellan patienter. Medicinetikern och forskaren Niklas Juth har varit med och formulerat prioriteringsriktlinjer. Hör honom berätta mer i Medicinvetarna.

Att tvingas isolera sig under coronapandemin kan öka risken för ofrivillig ensamhet. Men vilka effekter har det på hälsan att känna sig ensam? Forskaren Lena Dahlberg vet mer och dödar bland annat myten om svenskarna som världens ensammaste folk.

Nya coronaviruset sprids över världen. Men idéer och känslor kring viruset verkar spridas ännu snabbare. Professor Andreas Olsson förklarar hur och varför rädsla smittar och ger tips på hur vi kan behålla lugnet i en krisdrabbad tid.

Utmattningssyndrom beror inte på stress, det beror på brist på återhämtning. Professor emerita Marie Åsberg satte utmattningssyndrom på forskningskartan på nittiotalet. Lyssna på ett samtal med en av världens främsta experter på hur man undviker att gå in i väggen.

Trötthet är det vanligaste medicinska symtomet. Att vara trött kan också ha stora effekter på vardagen. Men vad är egentligen trötthet och går det att mäta den? Professor Torbjörn Åkerstedt berättar mer.

Det nya coronaviruset sprids snabbt mellan människor eftersom detta virus är helt nytt för oss. Professor Matti Sällberg är med i ett team som försöker ta fram ett vaccin mot viruset. Hör hur det går till i nya avsnittet av Medicinvetarna.

Spanska sjukan härjade i början av förra seklet och var världens dödligaste influensaepidemi. Hur kom det sig? Professor Jonas Ludvigsson tar oss med på en historisk tillbakablick och drar paralleller till dagsaktuella coronautbrottet.

Kirurgen och professorn Johan von Schreeb har arbetat i en rad krigs- och katastrofdrabbade länder, som till exempel Sierra Leone under ebolautbrottet 2014. Hör honom berätta om lärdomar i fält och varför katastrofmedicinsk forskning behövs.

Människor som flyr till Sverige från andra länder utsätts för stora påfrestningar, och i många fall trauman. Genom att studera migranter och flyktingar kan folkhälsoforskare ta reda på mer om hur svåra erfarenheter påverkar den psykiska hälsan. Forskaren Anna-Clara Hollander berättar mer. 

Kan man optimera sin tarmflora? Frågan går inte att svara på ännu, enligt professor Lars Engstrand. Intensiv forskning pågår just nu runt om i världen för att reda ut vilken betydelse bakterier och andra mikrober i tarmen (och på andra ställen på vår kropp) har för vår hälsa.

Psykopaten som figur är omåttligt populär i fiktionen, men begreppet omges av otaliga överdrifter och missuppfattningar. Tillsammans med professor Marianne Kristiansson har forskaren Karolina Sörman skrivit boken "Psykopaten: verkligheten bortom myten" och i Medicinvetarna #29 punkterar hon några av dem.

Oro kan ta över livet periodvis och är en mycket vanlig orsak till att personer söker hjälp i primärvården. När är oron överdriven? Och vad kan man göra åt den? Forskaren och psykologen Erik Andersson reder ut.

Placeboeffekten uppstår när en patient upplever en förbättring i sitt tillstånd trots att denne fått verkningslös behandling. Forskaren Karin Jensen berättar om den vetenskapliga nyttan med placebo, om smutsig placebo och om vad som händer i hjärnan hos en behandlande läkare.

Trodde du att vi redan kände till alla kroppens celler och deras funktioner? Icke. Kartläggningen pågår för fullt och nya celler hittas faktiskt hela tiden. Professor Sten Linnarsson berättar mer.

Sambandet mellan HPV och olika cancerformer är en ganska ny upptäckt, vetenskapligt sett. Tack vare det svenska vaccinationsprogrammet finns idag gott hopp om att förhindra hundratals cancerfall i framtiden. En av de som länge slagits för vaccination är Karolinska Institutets professor emerita Tina Dalianis.

För 50 år sedan satte människan för första gången sin fot på månen, nu siktar vi på mars. Men hur påverkas människan av vistelser i rymden? Och vad har rymddamm med saken att göra? Forskaren Lars Karlsson berättar.

Under en timme varje år är professor Thomas Perlmann en av medievärldens mest uppmärksammade personer. Han är sekreterare i Nobelförsamlingen och Nobelkommittén som utser Nobelpristagare i fysiologi eller medicin. Hör honom berätta om processen för att få fram pristagare, vilket som är hans eget favoritpris och vilka pris som inte höll i längden.

Personer med adhd har problem med uppmärksamhet och hyperaktivitet. Men diagnosen kan också innebära att man är mer kreativ. Allra viktigast är att förstå att varje person med adhd är unik, menar psykologen och forskaren Tatja Hirvikoski.

Många stör sig på all spelreklam, men leder den till mer spelberoende? Och hur botar man det? Intervju med Anne H Berman

Samtalsterapi ger dokumenterat positiva effekter vid många psykologiska besvär. Men i och med att behandlingen är kraftfull kan den även orsaka skada. Det menar psykologen och forskaren Alexander Rozental som i detta sommarbonusavsnitt berättar om svårigheterna med att studera effekten av psykologisk behandling och om biverkningar av psykoterapi.

Teknisk utveckling inom genkartläggning möjliggör idag individanpassad läkemedelsbehandling inom bland annat cancervården. Professor Richard Rosenquist Brandell berättar om hur gentester kan ge bättre behandling och hur fler ska få tillgång till dem.