Livet I Stort Och Smått

Avsnitt 63. Stormaktstiden räknas som adelns guldålder. Ett fåtal ätter var oerhört inflytelserika, byggde pampiga slott och ägde en stor del av Sveriges marker. Inom adelsståndet rådde en sträng hierarki, reglerad av Gustaf II Adolfs riddarhusordning från 1626. De två främsta klasserna – dels grevar och friherrar, dels ättlingar till riksråd – hade långa stamtavlor, stora ägor och stod genom sin...

Avsnitt: 62. Efter Gustaf II Adolfs död 1632 blev Axel Oxenstierna ledare för den svenska staten (Kristinas förmyndarregering) och var fram till 1648 - då han trängdes undan av drottning Kristina - medelpunkten i svensk politik. Axel Oxenstierna hade stor betydelse för den svenska statens utveckling under 1600-talet och brukar nämnas som den som skapade byråkratin i Sverige. Han organiserade ämbet...

Bonusavsnitt 13. Varför firar vi Alla helgons dag och varifrån kommer Halloween? De och lite till får ni reda på i detta bonusavsnitt som handlar om dessa högtider.  https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/halloween https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/alla-helgons-dag

Avsnitt 61  Den djupt troende protestanten Gustaf II Adolf gick in i trettioårigakriget 1630. Han ville säkra de tyska protestanternas ställning. Samtidigt handlade mycket om maktpolitik, att stärka sitt eget och Sveriges inflytande och ställning Gustaf II Adolf har kallats den moderna krigskonstens fader. Under sin tid vid makten förvandlade han den svenska armén till Europas mest vältränade och...

Bonusavsnitt. 12  Lars Wivallius (1605-1669) var son till fogden Sven Larsson och Elisabeth Nilsdotter. Wivallius tillhörde en släkt som i början av 1600-talet ägde den nära Örebro belägna gården Vivalla, från vilken Lars och hans bror, hovpredikanten Johan Wivallius tog sig namn. Sin första undervisning fick han i Örebro skola under den 1615 tillträdde rektorn Jacob Boose Rudbeckius, bror till bi...

Avsnitt 60 Trettioåriga kriget brukar sägas ha börjat 23 maj 1618 för att två kejserliga ståthållare kastades ut genom ett fönster på borgen i Prag. De böhmiska ständernas uppror mot Habsburgarna slutar i katastrof Katolikernas och kejsarens segrar, gjorde att protestantiska riksfurstar och en rad europeiska makter blandade sig i händelserna. De samlades under ledning av den danske kungen, Kristia...

Avsnitt 59.  Kriget mot kung Sigismund i Polen som inte hade gett upp sina anspråk på den svenska kronan, flammade återigen upp 1621 och höll Gustaf sysselsatt fram till hösten 1629 då ett sexårigt fredsstillestånd slöts i Altmark. Under kriget mot Polen erövrades bland annat Livland (södra hälften av Estland och norra hälften av Lettland och den lettiska staden Riga blev svenskt. Kriget fördes äv...

Avsnitt 58. En rad städer grundades av Gustaf II Adolf, den mest kända Göteborg men även Borås, Sundsvall och en rad norrländska städer. Gustaf Adolfs äktenskap med Maria Eleonora var arrangerat av politiska skäl. Sverige ville då gärna ha en allians med Brandenburg-Preussen mot Polen, medan de tyska protestanterna gärna såg en allians med Sverige mot den katolska motreformationen. Gustaf Adolfs m...

Avsnitt: 57. Kriget i Ryssland under Gustav II Adolfs ledning var en fortsättning på Karl IX:s ryska krig. Sedan försöket att etablera Vasaätten på den ryska tronen misslyckats återupptog den svenska armén sina operationer 1613. Svenska hären tågade mot Tichvin och belägrade staden, men stöttes bort. Den ryska motoffensiven misslyckades dock att inta Novgorod. Den ryske tsaren vägrade att delta i...

Avsnitt 56. Kalmarkriget pågick mellan 1611 och 1613 och främst utkämpades vid Kalmar med omnejd .Den främsta officiella orsaken till kriget var att Sverige och Danmark grälade om rätten att beskatta samerna i Lappmarken, men egentligen var detta snarast en förevändning för den unge danske monarken Kristian IV att försöka flytta fram gränserna  och stärka Danmarks ställning. I februari 1611 lyckad...

Avsnitt: 55. År 1604 blev hertig Karl vald till svensk kung och blev därmed Karl IX  Under sin tid som regent gynnade Karl IX bland annat järnhanteringen i landet, främst i Värmland där han givit namn åt städerna Karlstad och Karlskoga. Konungen fortsatte att utplåna katolicismen ur riket  Vadstena kloster var ett av de sista katolska fästena i Sverige. Dit begav sig Karl för att stänga klostret e...

Bonusavsnitt 11 Klubbekriget var ett bondeuppror i Österbotten i Finland från den 25 november 1596 till den 24 februari 1597. Upproret var riktat mot ståthållaren på Åbo slott Clas Fleming. Denne, som avvaktade en uppgörelse med hertig Karl hade efter ryska krigets avslutning 1595 inte kallat hem sina knektar utan lät inkvartera dem i s.k. borgläger på böndernas bekostnad. Borglägren utsträcktes t...

Avsnitt 54 När Johan III dog 1592 tillträdde hans son Sigismund, kung av Polen-Litauen (1587-), den svenska tronen, vilket medförde grundandet av Svensk-polska unionen. Hertig Karl, ogillade av olika anledningar brorsonen och katoliken Sigismunds maktövertagande i Sverige. Han ansåg att riket lika gärna skulle kunna vara hans eget och började snart motarbeta kungamakten. Sigismund kröntes till sve...

Avsnitt 53. Valet av  Abraham Angermannus till ärkebiskop godkändes motvilligt av kung Sigismund, men det blev biskopen av Strängnäs som fick förätta kröningen. Det var Angermannus som personligen drev igenom kravet att Sigismund skulle acceptera Uppsala mötes beslut och att Sverige skulle befrias från utländskt inflytande. Som ett led i detta företog han med hertig Karls goda minne en visitations...

Avsnitt 52 Uppsala mötes bakgrund var att  Johan III dött året dessförinnan, och att hans efterträdare var den romersk-katolskt uppfostrade Sigismund, som även var kung i Polen. Johan III:s Liturgia ogillades av prästerna, och hertig Karl lät därför sammankalla rådet, prästerskapet och adeln till detta möte för att förhindra att katolicismen skulle återinföras med en katolsk kung. Effekten av möte...

Avsnitt 51. Under Johans regeringstid uppstod oenighet mellan kungen och hans bror hertig Karl på ett flertal områden. Karl strävade efter att befästa sitt hertigdömes självständighet i förhållande till kungen och han bedrev bland annat en ekonomisk politik som delvis var riktad mot invånarna i resten av riket, Karl vägrade också att införa den nya liturgi som Johan införde i Svenska kyrkan 1572 o...

Bonusavsnitt 10. Historien om Cecilia Vasa som föddes 1540 och var Gustav Vasas näst äldsta dotter tillsammans med drottning Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) är minst sagt en väldigt intressant och fartfylld historia. Från sin födelsen till sin död satte hon sin prägel på sin omgivning.. Det var den enda personen som Gustav inte lyckades hejda. Hon hann med allt från att ställa till med stora...

Avsnitt: 50 Liturgiska striden kallas de 20-åriga stridigheter (1574–1593) angående den svenska kyrkans bekännelse och religionsbruk, som framkallades av kung Johan III:s försök att tvinga kyrkan att inta en förmedlande ståndpunkt mellan katolicismen och de protestantiska meningsriktningarna genom fasthållande av endast så mycket i lära och kult, som kunde anses grundat omedelbart i Guds ord eller...

Avsnitt: 49 Relationen mellan Johan III och den ryske tsaren Ivan den förskräcklige var inte de allra bästa. Historien började med att Johan III gifte sig med den polska prinsessan Katarina Jagellonica, som Ivan den förskräcklige också hade friat till, men fått korgen av. Det handlade också om makten i Baltikum där de båda hade intressen av. De slutade med diplomater på båda sidor som behandlades...

Bonusavsnitt.9 Den fantastiska kärlekshistorien om Malin Sture och kusinen Erik Gustafsson Stenbock, Här finns allt. Förbjuden kärlek, Kidnappning, förföljelse och kunglig inblandning. Malins moder Märta hade då tillfrågat ärkebiskop Laurentius i Uppsala, som ansåg att äktenskap inte kunde komma i fråga eftersom Erik och Malin var så nära besläktade. Hertig Karl tog i hemlighet friarens parti och...

Avsnitt 48. Erik XIV:s och Karin Månsdotters bröllop är det i särklass märkligaste bland de svenska kungliga bröllopet. Och uppseendeväckande var det även långt utanför landets gränser. Efter att under tio år ha sett sig om vid olika europeiska hov efter en lämplig furstlig brud, bestämde sig Kung Erik för att upphöja sin frilla — knekten Måns dotter Karin — till landets drottning! Vid vigseln i S...

Avsnitt: 47 Sturemorden är benämningen på Erik XIV:s i all hast verkställda avrättningar den 24 maj 1567 av en grupp ur högadeln som misstänktes för högförräderi. Adelsmännen satt fängslade på Uppsala slott dit en riksdag hade sammankallats. Mördandet inleddes sedan konungens nämnd, Erik XIV:s högsta domstol, hade dömt männen innan domarna bekräftats av riksdagen. Sedan den då psykiskt förvirrade...

Bonusavsnitt 8 Berättelsen om den unga Karin som kom från enkla förhållanden och blev Sveriges drottning. Vid vigseln i Storkyrkan i Stockholm den 4 juli 1568 hade Karin Månsdotter och Erik XVI redan varit gifta i ett år och tillsammans hade de hunnit få två barn, vilka fick en framträdande roll under den kyrkliga ceremonin. Karin Månsdotter föddes 1550 och var omkring fjorton år när hon träffade...

Avsnitt 46 Nordiska sjuårskriget, 1563–1570, är det längsta och mest förödande kriget mellan Sverige och Danmark i historien. Det banade väg för alla de senare krigen mellan länderna, och kom att drastiskt påverka inte bara den svenska och danska historien utan hela Östersjöområdets utveckling. Den hemliga oviljan mellan de båda rikena blev synnerligen farlig, då, efter Gustav Vasas och Kristian I...

Avsnitt 45 Redan vid tronskiftet efter fadern hade Erik gjort sin kungliga myndighet gällande på ett sätt som förargade Johan, hertig i Finland, och Arboga artiklar var inte ägnade att blidka honom. Även andra motsättningar uppstod mellan bröderna. År 1561 tog Erik staden Reval (Tallinn) i sitt beskydd och började erövra i Estland. De blev bestämmande för riktningen av Sveriges utrikespolitik unde...