Inlästa texter

Vi kommer att leva med denna pandemi länge till, skriver immunologen och vetenskapsskribenten Henrik Brändén, som även är skeptisk till att vaccinpass kommer att fungera.

Bortom de partiska förklaringarna om att allt är vänsterns eller Trumps fel försöker många av Amerikas intellektuella bena ut varför västvärlden blivit så polariserad. Malcom Kyeyune introducerar här Peter Turchin, som har blivit en intellektuell stjärna i konservativa kretsar. Turchin menar att förklaringen finns i en kamp om försörjning av för ekonomin mer eller mindre onödiga eliter. Inläsning:...

Alla stora riksdagspartier har något att skämmas över i sin historia, men liken i garderoben är bara relevanta när de rör på sig och har anknytning till dagens agerande – och det gör de för SD och i viss mån V, menar Olle Wästberg.  

Det institutionella systemet är redan på plats för att äldre ska kunna vara kvar på arbetsmarknaden, men attityder och fördomar sätter käppar i hjulen. Forskning visar att det börjar redan vid 40, skriver Kvartals Elisabeth Precht i en krönika.

Sämre luktsinne är ett av de första och tydligaste symtomen på covid-19, men också vid neurologiska sjukdomar som Parkinsons. Nu intensifieras forskningen om luktsinnet och forskare hjälper drabbade med lukttest och luktträning – både på sjukhusen och via internetsajter, berättar Micael Kallin.

Det har sagts mycket om svenska myndigheters tillit till medborgarna under pandemin. Men bakom den döljer sig faktiskt motsatsen, skriver Jörgen Huitfeldt. 

Den senaste tiden har en rad fall av pedofili avslöjats inom den franska kultureliten. Den tycks inte så mycket vara en konsekvens av konservativa patriarkala normer som av den normupplösning som följde i kölvattnet på 68-rörelsens mest radikala systemkritik, skriver litteraturvetaren Johan Lundberg.

Sverige har länge varit ett ingenjörsland, skriver författaren och historikern Gunnar Wetterberg, aktuell med boken ”Ingenjörerna”. Många innovationer har dock tillkommit via tillfälligheter – men det måste finnas en bred kunskap för att ta till vara på dessa. Och vad händer med ingenjörskonsten om skolan inte längre kan ge grunderna?

Tonläget i den politiska debatten har skärpts. Sverigedemokraterna anklagas för extremism. Men hur ser partiet ut i en europeisk jämförelse? Att sammanblanda deras socialkonservatism med högerextremism visar på djup okunnighet, skriver sociologen Göran Adamson.

Sverige har på några årtionden gått från att vara homogent till att bli det kanske mest segregerade landet i västvärlden, men självbilden av såväl den färgblinda moraliska stormakten som det homogena Sverige lever kvar. I boken Vit melankoli menar forskarna Tobias Hübinette och Catrin Lundström att både höger och vänster präglas av sorgen efter det gamla Sveriges nationella identitet.   Kvart...

Under Östersjöns yta råder miljösorg. Det som saknas mest är större rovfiskar som gädda och abborre i skärgårdarna och torsk ute till havs. Och nu ser det illa ut även för strömmingen, skriver Carl-Axel Fall.

Under stormaktstiden sågs Sverige som civilisationens ursprung, enligt den förhärskande göticistiska ideologin. Det antika arvet var enligt denna uttolkning av historien egentligen svenskt. Idag har vi vänt på perspektiven och ser i stället Sverige, den humanitära stormakten, som världens framtid och slutmål, skriver Kvartals Henrik Höjer.

Bridgerton har slagit alla tittarrekord, men hur klarar "Kapten Stofil" av den färgblinda rollbesättningen?

Varför har vi hamnat i en nästan magisk uppfattning av ordens och språkets makt, frågar sig pedagogikforskaren Erik Cardelús i en gästkrönika.

Äldreomsorgen kanske bättre än något annat visar hur vi värderar de äldre i samhället. Här har pandemin blottlagt chockerande förhållanden, skriver Elisabeth Precht, vikarierande redaktör på Kvartal.

Gäller rätten att berätta bara för vissa? Om den feministiska kampen leder till att män fråntas rätten att dela sina upplevelser av att ha blivit anklagade urholkas idén om allas lika värde och jämlikhetstanken haltar, menar journalisten Ulrika Nandra.

Vi har under pandemin vant oss vid experter som säger att  de andra arbetar utifrån en ideologisk grund.  Vi , å andra sidan, följer med kyligt huvud vetenskapen. Men hur faktabaserade är egentligen Agnes Wolds, Emma Frans och Anders Tegnells ställningstaganden? Kulturskribenten Lapo Lappin synar hur av medierna upphöjda folkbildare blandar ihop etik med naturvetenskap.

När SVT satsar på Ekonomibyrån – ett fullmatat halvtimmesprogram om ekonomi, handlar det inte om hur ensamstående föräldrar ska få pengarna att räcka till. Inte heller fattigpensionärers, arbetslösas eller sjukskrivnas ekonomi. I stället är det fart och flärd – ekonomiska trender, investeringar och bostadspriser. Är programmet bara för de välbärgade, undrar Micael Kallin.

När islam möter Europa sker förändringar inom politisk islam, skriver religionsvetaren och författaren Eli Göndör. Nya allianser uppstår, och för vänstern är det lockande att förstärka bilden av den muslimske invandraren som den nya proletären.

Dansk politisk utveckling ger en bild av Sveriges politik med ett par decenniers försprång, skriver Gustav Björklund Larsen. Han menar att svenska partier går i sina danska motsvarigheters fotspår vad gäller hur ett invandringskritiskt parti påverkar den politiska scenen.

Sverige bör snabbtesta skolbarn för att hålla nere smittspridningen, menar barnläkaren Petter Brodin. Sedan Sverige började testa barn mer regelmässigt har tio barn officiellt avlidit i covid-19, och under våren hade Sverige en kraftig överdödlighet bland barn där det inte kan uteslutas att det fanns covid-fall, skriver Jonas A Eriksson.

Teatern har steg för steg fostrats till större lydnad och nya självbilder, visar en stor norsk studie. I Sverige smälte New public management samman med identitetspolitikens kontrollbehov. Den översyn av kulturpolitikens effekter på den konstnärliga friheten som ska presenteras i sommar borde väcka debatt om besattheten av det mätbara, menar Gunilla Kindstrand i denna gästkrönika.

I USA har paranoia växt som politisk kraft i takt med polariseringen, skriver läkaren Erik W. Larsson, som är verksam i USA. Han påpekar att den kliniska och den politiska paranoian samverkar med varandra. Frågan är om vi svenskar också riskerar att dras med.

Pandemin är en spelbricka på storpolitikens maktbord. Ryssland och Kina har till och med vidarebefordrat varandras desinformation, skriver Patrik Oksanen. När information saknas eller är osäker söker vi människor berättelser som fyller luckorna, något som Moskva och Peking gärna hjälper till med.

Vad säger det om ett samhälle när det är näst intill omöjligt att göra rätt, både som konsument och som medborgare? Det frågar sig Ludde Hellberg, vars lägenhet i centrala Stockholm förvandlades till en brottsplats mitt under den pågående renoveringen.