Idéer som förändrar världen

Det är svårt att hinna med både jobbet och familjen, men trots att kvinnor och män har lika många timmar på dygnet att hushålla med så verkar kvinnornas tid ta slut fortare. Varför är det så? Kerstin Enflo, ekonomisk historiker vid Lunds universitet, berättar om ekonomipristagaren Claudia Goldins forskning om kvinnors situation på arbetsmarknaden nu och genom historien – forskning som visat att in...

Radioaktivitet är ett av vetenskapens mest fascinerande ämnen, men också ett av de mest skrämmande. När Marie Curie beskrev radioaktivitet i början av 1900-talet så visste hon att det var en revolutionerande vetenskaplig upptäckt – men ingen kunde ana hur mycket den skulle komma att påverka det kommande århundradet, på gott och ont. Kärnfysikern Cecilia Gustavsson berättar om vad som egentligen hä...

Att det gick så snabbt att ta fram vaccin mot covid-19 berodde på att forskare i flera decennier har kartlagt hur immunförsvaret fungerar på detaljnivå. Upptäckterna som möjliggjorde mRNA-vacciner mot covid, och som fick 2023 års medicinpris, är bara de senaste i en lång rad av upptäckter som gjort att vi kan bli immuna mot sjukdomar utan att ta omvägen via att vara sjuka. Gäst är Gunilla Karlsson...

Att hjälpa personer som drabbats av krig och katastrofer har varit en del av Nobels fredspris ända sedan Röda Korsets grundare Henri Dunant fick det första fredspriset 1901. Då handlade det mest om att hjälpa sårade soldater – men krisstöd handlar om mer än bara sjukvård. Sara Johansson , författare till boken ”Förenligt med liv: Berättelser om krisstöd” berättar här om hur man hjälper person...

Alla människor på jorden väger tillsammans ungefär lika mycket som alla termiter. Och det finns ungefär 50 gånger så många sorters skalbaggar som det finns däggdjursarter. Insekter finns överallt på planeten, och vi är helt beroende av deras roll i ekosystemet för att kunna bedriva jordbruk. Ändå lägger vi ofta mer tid på att döda dem än på att förstå hur de lever. Entomologen Fredrik Ronquist ber...

Vad vi gör beror på vilka vi är – och vilka vi är beror på vilka vi känner oss som. Inom ekonomisk forskning kallas det här för social identitet. Emma   Stenström, forskare vid Handelshögskolan, beskriver social identitet som  bubblor  och menar att vi kan bli mer öppna, kreativa och lyssnande genom att få syn på – och lämna – våra bubblor. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy f...

Om vi kunde se allt ljus som kommer från rymden så skulle natthimlen vara färgsprakande åt alla håll, såväl på natten som på dagen. Det synliga ljuset är bara en liten del av all strålning som når oss från stjärnorna, och genom att studera allt från radiovågor till röntgenstrålning så kan vi se ett universum som är större än äldre tiders astronomer kunde föreställa sig. Gäst är astronomen Maria Su...

Alla våra tankar finns någonstans i hjärnan, men var? Hjärnan är ett system där signaler skickas mellan dess olika delar ett komplext nätverk som forskare kan studera med hjälp av olika tekniker. Hjärnforskaren Peter Fransson berättar om hjärnans nätverk – och om hur mycket vi kan lära oss om det genom att undersöka vad som händer i hjärnan när vi inte tänker på något särskilt. . Hosted on Acast....

Orsakar finanskrascher bankkriser – eller är det tvärtom? 2022 års ekonomipris handlade om bankernas roll i ekonomin och särskilt om vad som händer när banker misslyckas. Vad är egentligen en bank, och hur kan förståelsen av hur banker fungerar hjälpa oss hantera kriser? Vi frågar Stefan Ingves, tidigare riksbankschef, vad man egentligen gör på banken när pengarna tar slut. . Hosted on Acast. See...

Varför finns det skillnader mellan könen? Och varför finns det skillnader mellan olika individer – om nu evolutionen gör att de som är bäst anpassade överlever borde väl alla bli likadana med tiden? Evolutionsbiologen Jessica Abbott berättar om hur skillnader uppstår och om varför variation och mångfald är avgörande för att det ska ske någon utveckling. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for...

Nobelpriset är inte bara ärofyllt, pristagaren får också en stor summa pengar. Och för att få priset måste man vara vid liv. Perfekta ingredienser för en mordhistoria, med andra ord. Och när Nobelpriset finns med i romaner så handlar det ofta om deckare. Vi träffar Camilla Läckberg och pratar om hennes Nobeldeckare ”Gökungen” och om högt och lågt i den litterära världen. . Hosted on Acas...

Cancerforskningen tar stora kliv framåt. Vi börjar förstå sjukdomen allt bättre och har bättre behandlingsmetoder. Men hur kommer förståelsen och metoderna till användning inom vården? Hur sänker man trösklarna mellan vård och forskning, och mellan forskningen på universitet och vid företag? Cancerforskaren Anna Martling berättar om arbetet med att se till så att medicinska framsteg ska bli till v...

Svamp finns överallt. De kan göra oss friska, sjuka eller berusade. De används inom industrin för att framställa enzym och många vaccin tillverkas med hjälp av svamp. Men allra viktigast är svampen kanske för våra ekosystem – det är tack vare deras nätverk av mycel som de flesta av skogens träd får den näring de behöver. Anna Rosling berättar här om hur svampar fungerar, varför de är både lika och...

Världen står inför stora utmaningar och det är kemisterna som kan lösa dem. För allt ifrån nya material i solceller och batterier till en grönare industri så spelar kemin en nyckelroll. Ben Feringa belönades med Nobelpriset i kemi för sin forskning om nanomaskiner – motorer byggda av enskilda molekyler – och han berättar här om kemins möjligheter, hur man följer sin nyfikenhet för att göra upptäck...

Det finns för lite materia i vår galax. Astronomer upptäckte för femtio år sedan att gravitationen från de 100 miljarder stjärnorna inte räcker för att galaxerna ska hålla ihop. Och det är inte lite materia som fattas – den materia som syns är ungefär en sjättedel av det som behövs. Den här saknade materien kallas för mörk materia och ingen vet vad den består av, men fysikern Christian Ohm jobbar...

Finns det ett jag – och vem är det i så fall? Hur människans medvetande fungerar är en av de största gåtorna inom såväl konst som filosofi och vetenskap. Neurologen Pontus Wasling berättar utifrån den senaste forskningen om hjärnan hur vår uppfattning av oss själva byggs upp i hjärnan, och om hur elektriska impulser kan förklara hur vi kan känna, tänka och uppleva världen. . Hosted on Acast....

Går det att tänka sig någonting längre bort från ens liv än kvantfysik? Faktum är att trots sitt rykte som obegriplig och mystisk så är kvantfysiken en av de mest användbara vetenskapliga teorier som finns. All elektronik bygger på kvantfysiska tillämpningar – från transistorer till lasrar. Och kanske kan ett av kvantfysikens mest svårgreppbara fenomen leda till en helt ny sorts kvantdatorer. Fysi...

När Jina Amini dödades av den iranska polisen blev det början på en våg av protester som fortfarande pågår, trots regimens våldsamma attacker mot den egna befolkningen. Amini var inte bara kvinna utan också kurd, vilket gjorde hemma dubbelt utsatt. Gäst i det här avsnittet är Ala Riani, som skrivit boken ” Krigets dotter”  om sin egen och sin familjs liv som kurder i Iran och senare på flykt....

Vad är en vetenskaplig upptäckt? När medicinpristagaren Svante Pääbo presenterade upptäckten av en ny sorts människa – Denisovamänniskan – för tio år sedan så uppmärksammades det stort. Men vad betyder det att Svante Pääbo är upptäckare när det krävdes ett nätverk av personer för att slå fast vad det var man hittat? Gäst är Mattis Karlsson som skrivit en avhandling om hur en liten benbit blev till...

Kan man älska det man är rädd för? Och kan berättelser om det övernaturliga hjälpa oss att se verkligheten klarare? Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen handlar om två föräldrar som får sitt barn stulet av trollen – och om den föraktade trollungen som de trots allt tar hand om. Gäst är författaren Sara Bergmark Elfgren, som förutom flera skräck- och fantasyböcker också har skrivit en scenversion av...

Rädsla är en förutsättning för att överleva. Rädsla kan också hindra oss att leva. Vi är programmerade att urskilja hot genom att lära oss av våra egna erfarenheter men också genom att dra nytta av andras. På så sätt kan rädslor spridas snabbt mellan människor. Men långt ifrån alla våra rädslor är rationella, så var kommer de ifrån och hur kan vi göra oss av med en rädsla som utgör ett hinder i li...

När Woodrow Wilson reste till Paris 1919 var det för att skapa en rättvis fred och en ny världsordning. Han fick Nobels fredspris för drömmen om en värld utan krig, men freden blev ett misslyckande. Historikern Dick Harrison berättar om hur ett av historiens värsta krig ledde fram till historiens kanske sämsta fred.  . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har fått vårt sätt att tänka i arv – från alla arter som kommit före oss i evolutionen. Genom att studera hur djur tänker kan vi lära oss mer om hur vi själva uppfattar och påverkar vår omgivning. Gäst är Mathias Osvath som är kognitiv zoolog och har forskat om såväl korpar som apor och krokodiler.  . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nobelpristagare är experter, men inte på allt. Ändå får de frågor om allt från meningen med livet till dagspolitiska konflikter. Utifrån sin nya bok ”Expertparadoxen” berättar  Emma Frans  om äkta och falska experter – vilka man kan lita på och hur man skiljer dem åt.  . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våren 2023 är Sverige ordförande i EU – vad betyder det? Många förknippar EU med byråkrati eller jordbrukspolitik, men samarbetet grundades för att säkerställa en fredlig utveckling i Europa – något som 2012 ledde till ett omdiskuterat fredspris. Cecilia Malmström berättar utifrån sina erfarenheter som EU-kommissionär om hur EU fungerar, dess bakgrund, ideologi och tänkbara framtid.  . Hosted...