Helsingborgsanalysen

Gäst i studion är Angelica Nilsson, enhetschef samhälle och infrastruktur. Fokus för samtalet är vikten av infrastruktur för långsiktig attraktivitet och vi tar tempen på var staden står kring HH, hamnflytt, Fehmarn, västkustbanan och lite till.

Vi djupdyker i SCBs medborgarundersökning och resultaten för Helsingborg 2021-2024. Vilka förflyttningar har gjorts och vilka områden ligger i topp respektive botten år efter år? Undersökningen är en pulsmätare av vad invånarna tycker, men hur väl speglar den hela befolkningen?

Gäst i studion är Elin Turesson, samhällsstrateg med fokus på social hållbarhet. Samtalet fokuserar på ungas hälsa utifrån en större undersökning av åk 6, 9 och gymnasie åk 2. Vi djupdyker i skillnader mellan grupper och förändring över tid.

Sedan förra årets avsnitt om AI har vi sett fler tjänster och produkter, mer investeringar, större tillämpning men också mer styrning och reglering. Hur ska det offentliga förhålla sig till utvecklingen och vilka möjligheter respektive fallgropar finns det?

Det offentliga Sverige befinner sig under press från aktörer som agerar både inom och utom landet.  Hoten samverkar och förstärker varandra och utvecklingen riskerar på längre sikt att sänka förtroendet, försvaga välfärden och skada demokratin. Vi tittar närmare på hur hoten ser ut.

Dagens unga växer upp i en tid där krig har återvänt till Europa, negativ klimatutveckling och en tillvaro där allt större del av livet sker digitalt. Vi gräver djupare i hur förutsättningarna ser annorlunda ut mot för bara några år sedan och hur det påverkar framåt.

Kommunen står inför ett gradvis omställningstryck de kommande åren utifrån en förändrad demografi och ett investeringsbehov inom en rad områden. Vi benar ut vad detta innebär för kommunen i stort och försöker vägleda hur enskilda verksamheter ska tänka utifrån detta.

Stadens nya Trend- och omvärldsanalys är här! Vi tar dig igenom varför den tas fram samt nyheterna i innehållet, inklusive två viktiga nya brännpunkter. Dessutom diskuteras nya tillägget "Utblick" och hur metoderna att använda analysen har slipats.

Vi går igenom resultaten för Polisens trygghetsmätning 2024, en lokal undersökning som redovisar upplevd trygghet per bostadsområde i staden. Svarsfrekvensen är hög, men vad täcks in i undersökningen och hur ser utvecklingen ut?

I nordvästra Skåne finns det små kommuner med många kommungränser, något som inte nödvändigtvis speglar invånarnas vardag. Vi pratar lite närmare om samarbetet varifrån samarbetet inom Familjen Helsingborg har sitt ursprung - en gemensam arbetsmarknadsregion med tät pendling och gränsöverskridande näringsliv.

Stadsdelen Drottninghög har länge legat under Helsingborgssnittet på ett antal områden. Men efter stort fokus på området, inte minst genom projektet DrottningH, har utvecklingen varit väldigt positiv de senaste åren. Vi tittar närmare på hur och varför.

En ny rapport tittar närmare på vad som påverkar tryggheten i olika stadsdelar i Helsingborg. Det handlar bland annat om oro för brott och ordningsstörningar, socioekonomiska faktorer samt andelen som flyttar in och ut ur området. Henrik bjuder även på ett par rekommendationer för hur den lokala tryggheten kan stärkas. Rapporten finns att läsa på helsingborg.se/statistik

Med säkerhetsstrategen Moa i studion dyker vi ner i vad ett upprustat civilt försvar innebär på kommunal nivå - vilka krav ställs, vilka möjligheter finns. Trots en djungel av förkortningar och svåra ord finns det för alla verksamheter mycket att vinna i vardagen på att få bättre koll på sina beroenden och sårbarheter.

Välkommen till Sveriges starkaste logistikläge. Här jobbar 12 500 med logistik; i betydligt högre utsträckning män, yngre, utlandsfödda och i lägre grad högutbildade. Trenden är att logistiken koncentreras till färre platser, så det lär bli mer av samma framöver.

Helsingborg är drygt 48 000 fotbollsplaner stort. När staden växer står motstridiga behov mot varandra. Hur får vi plats med bostäder, näringsliv, samhällsservice, mat- och elproduktion när staden växer över tid?

Tre nya företag om dagen och runt 15 000 totalt. Vi kikar under huven och pratar om vad som utmärker lokala företag. Vilka branscher är störst och vad påverkar näringslivet framöver?

Förr siktade vi på 175 000 år 2035, nu är det nedskrivet till 160 000 år 2032. Vad vet vi om hur befolkningen utvecklas de närmaste åren? Konjunktur, fruktsamhet, migration och Ukrainakonflikten påverkar alla prognosen framåt på olika sätt.

Vi lever i ett samhälle som förlitar sig på att allt ska fungera utan avbrott eller krångel, inte minst elförsörjning och digitala lösningar. Hur påverkar detta verksamheter och hur rustar vi oss för möjliga störningar?

Nåt har hänt. Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet. De senaste årtiondena har skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden ökat. Vi djupdyker i på vilka sätt och vad detta innebär.

Säkerhetsläget både internationellt och nationellt har försämrats de senaste åren. En allt osäkrare omvärld intresserar sig för och påverkar Sverige, samtidigt som lokala händelser får konsekvenser och påverkar bortom landets gränser.

[tekniska problem vid inspelningen påverkar ljudet något] En snabb teknikutveckling har förändrat våra förväntningar. Många är vana vid ständigt bättre produkter och tjänster, vilket spiller över på den offentliga servicen. Vi synar hur offentliga organisationer påverkas av stjärnappar med dygnet runt-service och vilka utmaningar som finns.

Att hitta rätt personal - eller personal överhuvudtaget - är en avgörande fråga för alla organisationer. Trots lågkonjunktur råder det fortsatt brist på kompetens i många samhällssektorer, och konkurrensen förväntas hårdna framöver. Attraktiviteten både som arbetsgivare och plats blir allt viktigare framöver.

[tekniska problem vid inspelningen påverkar ljudet något] Vad har hänt med barnen? En lägre befolkningstillväxt tillsammans med förändrad migration har på kort tid ändrat befolkningstillväxten såväl nationellt som i Helsingborg. Tittar vi framåt har vi en åldrande befolkning som kommer påverka både ekonomin och samhället i stort. Vad blir effekterna av de här tvära kasten?

Pengar, utgifter, kostnader. Hur står det till med den kommunala ekonomin framöver egentligen? Lågkonjunkturen ger högre kostnader och urholkade intäkter här och nu, samtidigt siktas ökade kostnader för vård och omsorg vid horisonten. Å andra sidan förväntas behoven skola och barnomsorg att växa mindre än tidigare förväntat. Vi skickar även med några möjliga lösningar för att möta utmaningarna.

Vad kan man lita på 2024 och var hittar vi information överhuvudtaget? I ett evigt expanderande informationsflöde finns inga tydliga auktoriteter och medievanorna förändras snabbt i takt med att nya aktörer och kanaler ständigt tillkommer. På samma gång har det blivit både svårare och lättare att kommunicera, vilket ställer andra krav än bara för några år sedan.