Harrisons dramatiska historia

När människor förr i tiden blev sjuka, sökte de sällan upp en läkare – inte minst eftersom det i regel inte fanns någon sådan i byn. Istället vände man sig till en äldre person, ofta en kvinna, vars ålder förknippades med visdom, livserfarenhet och kunskap. Den ”kloka gumman” var en viktig resurs i lokalsamhället, men också en potentiellt farlig figur. Gränsen mellan att vara respekterad för sin l...

Profeten Muhammeds budskap kom till synes från ingenstans – från den arabiska öknen och dess oaser, från karavanleder som romare och perser tagit för givna, från ett område som ingen kejsare eller storkonung uppfattat som hotfulla. Likväl överflyglade islams krigare inom loppet av några få decennier hela Främre Orienten. På 600-talet skapades ett muslimskt kalifat från Marocko till Pakistan, och i...

Sigmund, Sinfjötle, Sigurd Fafnesbane, Brynhild, Gudrun, Gunnar, Högne, Atle, Jormunrek – välkända namn i hela Väst-, Nord- och Centraleuropa under den tidiga medeltiden. Varför? Eftersom de var centrala protagonister i Völsungasagan, den mest legendomspunna och återberättade av alla våra gamla hjältehistorier.  Intrigerna och striderna avsatte spår i Eddan, i tysk medeltidspoesi, på runhälla...

De nämns inte i vare sig Gamla eller Nya testamentet. De var okända i fornkyrkan, och de har i flera sekler bemötts med skepsis av protestanter av alla de slag: de katolska helgonen. Sankta Katarina och Sankta Barbara, Sankt Georg och Sankt Mauritius, och många, många fler. Under tidig medeltid uppkom en blomstrande helgontro som svar på folkets andliga behov, vilken kom att bli av svårligen övers...

Ingen högtid på året tycks vara lika älskad av svenskarna som julen – den största och mest traditionstyngda av våra familjehelger. Men varför firar vi egentligen jul? Det är ingen hemlighet att julfirandet är äldre än kristendomens ankomst till Sverige. Ordet jul är förkristet, och de första kristna i Medelhavsvärlden undvek att fira födelsedagar överhuvudtaget. Faktum är att det dröjde över 300 å...

Den 13 december varje år firas Lucia, en av Sveriges mest älskade och särpräglade högtider. Men detta firande är långt ifrån en enhetlig tradition – i själva verket är det ett resultat av flera sammansmälta sedvänjor och berättelser, som från början inte hade något med varandra att göra. Luciafirandet har fortsatt att förändras genom tiderna och tar ständigt nya uttryck. Grunden för dagens luciatå...

Under frihetstidens första decennier var det stor brist på män i Sverige. Över 200 000 svenska och finska män hade stupat i det stora nordiska kriget, och på många gårdar och gods var det kvinnorna som tog över ansvaret – inte av ambition, utan av nödvändighet. Sverige blev knektänkornas land. Bland dessa kvinnor fanns också driftiga och målmedvetna entreprenörer som byggde upp betydande jordbruks...

Under fyra decennier på 1700-talet styrde Maria Teresia stora delar av Centraleuropa, Italien och nuvarande Belgien. Få individer har haft ett lika avgörande inflytande på Europas historia. Hennes avtryck märks inom såväl krigföring som fredlig reformpolitik. Genom en målmedveten politik och strategiska äktenskapsallianser blev hon en stormaktsledare som alla Europas makter var tvungna att förhåll...

Under 1700-talet kulminerade den transatlantiska slavhandeln – ett av historiens mest avskyvärda brott mot mänskligheten. Miljontals afrikaner fördes med våld över Atlanten och tvingades in i ett liv i ofrihet. För de allra flesta slutade berättelsen i tragedi: de dog under den brutala överfarten eller tvingades till ett liv i hårt arbete under slavägarens piska. Men det fanns undantag. Några lyck...

Efter att det svenska stormaktsväldet fallit och Karl XII stupat år 1718 vid Halden i Norge, inleddes en ny epok i Sveriges historia. Kungens makt minskade drastiskt, och istället blev riksdagen den dominerande politiska kraften. Denna period har gått till historien som frihetstiden – syftande på friheten från det kungliga enväldet. Ur ett europeiskt perspektiv var Sveriges politiska system under...

I en dyster klass för sig i historien om mänsklig ondska står nazisternas folkmord på judar, romer och andra människor som de bedömde som så underlägsna att de inte hade rätt att leva. Förintelsen var ideologiskt förberedd ända sedan 1800-talet men realiserades först åren 1939–1945, parallellt med att andra världskriget svepte fram över Europa. Historien om det nazistiska folkmordet är mer vittför...

När hösten blivit riktigt regnig och ruskig, i det bistra månadsskiftet mellan oktober och november, firar vi nordbor numera Halloween. Barn klär ut sig till monster, ringer på dörrar och frågar ”bus eller godis?” – och överallt lyser stora, färgglada pumpor upp i mörkret. De flesta är medvetna om att detta är en amerikansk kulturimport, men kunskaperna om vad som egentligen firas är ofta begränsa...

Uppåkra, i sydvästra Skåne mellan dagens Lund och Malmö, blomstrade från 100 f. Kr. till 1000 e. Kr. för att sedan glömmas bort så fullständigt att inte ens namnet blev kvar. Staden var sju gånger så stor som Birka och fungerade sannolikt som säte för kungar som härskade över västra Skåne, tidvis också över betydligt större områden.  Tack vare de senaste decenniernas utgrävningar har arkeolog...

Den 25 december år 800 kröntes frankerkungen Karl till kejsare i Peterskyrkan i Rom. Händelsen fick enorm historisk betydelse och betraktas ofta som startpunkten för Västeuropas medeltida politiska utveckling. Karl blev Karl den store – Carolus Magnus – och räknas som nummer ett i både Tysklands och Frankrikes regentlängder. I flera östeuropeiska språk har hans namn till och med blivit synonymt me...

Barockepoken framhålls ofta som en tid av vetenskapliga genombrott, där Galileo Galilei och andra banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen och framtidstro. Den sanna historien är emellertid avsevärt mer komplex. Samtidigt som banbrytande experiment genomfördes spreds vidskepelse över hela Europa. Kättare och fritänkare brändes på bål, och även i det officiella Sverige lanserades märkliga...

För äldre generationer svenskar var ämnet historia ofta synonymt med berättelser om kungar och krig. Man fick lära sig om slaget vid Brunkeberg, drabbningarna vid Breitenfeld och Lützen, om Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Karl X Gustav.  Det fanns starka nationalistiska skäl till detta: det svenska folket skulle fostras till att känna stolthet över nationens militära förflutna. Men det fanns...

Ingen svensk kung är lika känd och omdiskuterad som Karl XII . Ända sedan hans egen livstid har han varit föremål för stor internationell uppmärksamhet. Voltaire skrev en biografi om honom – där den bevingade sentensen "Detta skall hädanefter bliva min musik" myntades – och intresset har knappast svalnat sedan dess. Skrönorna om Karl XII, liksom både hyllningarna och fördömandena, är otaliga. Karl...

Under stormaktstiden inlemmades flera tidigare danska, norska och tyska områden i Sverige. Svenska lagar och kyrkoordning infördes, samtidigt som nya städer, universitet och hovrätter etablerades. Motståndet var dock ofta mycket starkt: varken livländska aristokrater eller skånska präster ville underordna sig överheten. Försvenskningen skedde i olika faser och ledde till drastiska förändringar i k...

År 1683 är ett av de mest avgörande märkesåren i europeisk historia. Det var då Osmanska riket – den turkiska stormakten på Balkan och i Främre Orienten – led sitt största och mest allvarliga nederlag. Österrikare, tyskar och polacker segrade i slaget vid Wien och inledde därmed återerövringen av Ungern och dess grannländer. Den osmanska belägringen av Wien var kulmen på en omfattande expansion no...

Bland de största rättsövergreppen i svensk historia återfinns de omfattande häxprocesser som sammantaget brukar kallas Stora oväsendet . Rättegångarna och dödsdomarna ägde rum under stora delar av 1660- och 1670-talen, med början i Dalarna och Härjedalen, spridning till Norrland och kulmen i Stockholm. Hundratals människor avrättades för brott som inte existerade. Bakom Stora oväsendet låg den dju...

Det finns begrepp som fångar tidsandan oerhört väl, oavsett om vi betraktar kungars och kejsares matvanor och konstnärliga smak eller om vi skärskådar vanliga bönders estetiska uppfattning. Ett sådant begrepp är barocken, som i Sverige är intimt förknippad med stormaktstiden. Barocken var en vidareutveckling av 1500-talets antikvurmande renässans inom konst och arkitektur. Stilen kännetecknades av...

Mer än någon annan monark har Ludvig XIV av Frankrike kommit att personifiera 1600-talet. Han var krigarkungen med tidens starkaste arméer, Solkungen som älskade maskerader och hovliv, den notoriskt otrogne äkta maken som avverkade älskarinnor som nästan blev lika ryktbara som han själv. Ingen som intresserar sig för epoken kommer runt Ludvig och det jättelika palats han lät bygga strax utanför Pa...

Kung Artur av Britannien, monarken med de tappra riddarna kring det Runda bordet, framstår för många som medeltidens ikon. Blott namnen – Lancelot, Gawain, Tristan, Mordred, Merlin, Guinevere, Morgaine le Fay – väcker minnen av barndomens sagor, Camelots krenelerade murar, tinnar, torn och magi. Och vad sägs om svärdet Excalibur och den heliga Graal? Men hur mycket är sant? Har kung Artur verklige...

Det romerska riket var antikens största och mest inflytelserika imperium. Från att ha varit en liten stadsstat på några kullar vid Tibern, omgiven av etruskiska grannar, utvecklades Rom under 300‑ och 200‑talen f. Kr. till en stormakt i sydvästra Europa och Nordafrika. Därefter växte det till ett kejsardöme som sträckte sig från Skottland i nordväst till Mesopotamien i sydöst – Medelhavet blev i p...

Kleopatra var den sista hellenistiska härskaren. Hon regerade som kvinnlig farao i Egypten precis innan landet införlivades med det romerska imperiet. Romarna målade upp henne som en orientalisk skurk, och deras propaganda – fylld av fantasifulla överdrifter – skapade ett kändisskap som lever kvar än idag. Alla tror sig veta hur Kleopatra såg ut, men alla gissar. Denna karismatiska skönhetsdrottni...