Forskarpodden – en podd från Uppsala universitet

Den blivande kungens första skrivböcker, brev från alltifrån Marie Antoinette till vanligt folk, utkast till teaterpjäser och tornerspel. Det är bara exempel på vad som finns bevarat i Gustav III:s privata arkiv som nu håller på att digitaliseras och bli tillgängligt för alla. Arbetet leds av Mikael Alm som är professor i historia. De gustavianska kungarna levde i en turbulent tid när monarker avs...

Målsökande radioaktiva läkemedel är ett effektivt sätt att komma åt spridd cancersjukdom och behandlingen kan skräddarsys för varje patient. Marika Nestor är professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Hon är både cancerforskare och innovatör, just nu med två läkemedel under utveckling. Läs en transkribering av avsnittet

Vad händer i kroppens celler vid sjukdom, graviditet och andra processer? I dag kan vi få en djupare förståelse av kroppens kemi, med hjälp av teknik som blir allt känsligare och snabbare. Ingela Lanekoff, professor i kemi, tar fram nya metoder inom masspektrometri som kan användas för att följa förändringar i enskilda celler.

I dagens polariserade debattklimat är det lätt att fastna i sina åsikter och då är risken stor att samtalet inte leder någonstans. Men det går att hitta ett annat, mer prövande förhållningssätt. Folke Tersman, professor i praktisk filosofi, har skrivit en bok om åsikter och kunskap tillsammans med läkaren och författaren Stefan Einhorn. Huvudbudskapet i boken är att vi kan öka vår förmåga att betr...

Vi kan vänta oss fler pandemier efter covid-19. Med ständigt nya kontaktytor mellan människor, djur och miljö, kan virus mutera och hitta nya arter att infektera. Samtidigt kan läkemedelsrester i naturen påverka resistensutveckling hos bakterier, så att antibiotika och andra läkemedel inte fungerar, berättar Josef Järhult, professor i infektionssjukdomar. För att göra något åt dessa globala proble...

ALS, tvångssyndrom, lupus, cancer… Genom att kartlägga djurs dna kan vi få en djupare förståelse av biologin bakom sjukdomar. Det internationella forskningsprojektet Zoonomia har undersökt arvsmassan hos 240 olika däggdjur. Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik, berättar om alla olika upptäckter som forskarna gjort. Läs en transkribering av avsnittet

Hur det tidiga universum såg ut är fortfarande inte helt klarlagt. I teorin borde det till exempel bland annat ha funnits extremt mycket massivare stjärnor än idag. Erik Zackrisson, docent i astronomi, hoppas nu att med hjälp av det nya, avancerade James Webb-teleskopet för första gången kunna observera de här monsterstjärnorna. En annan fråga som han också söker svar på är om det finns avancerade...

Med specialtränade AI-algoritmer blir det lättare att ställa diagnos vid hjärtsjukdomar, tack vare tvärvetenskaplig forskning. Det är bara en av alla nya möjligheter med den nya AI-tekniken. Men forskarna behöver också väga möjligheter mot risker, berättar Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi, och Thomas Schön, professor i artificiell intelligens. Läs en transkribering av avsn...

Vi har under de senaste åren sett hur folk i muslimska länder protesterar mot sina regimer och kräver mänskliga fri- och rättigheter. Samtidigt ser vi i den här delen av världen ett spirande intresse för miljö- och klimatfrågor där religiösa tänkare finner stöd i den muslimska skapelseberättelsen för att tala om människans skyldighet att förvalta vår jord på ett ansvarsfullt sätt för kommande gene...

Hur påverkar den nya AI-tekniken arbetsmiljön och vårt engagemang på jobbet? Åsa Cajander är professor i människa-datorinteraktion och har forskat i tjugo år om digitalisering och arbetsmiljö. Nu ska hon studera hur AI används på olika arbetsplatser. För att lyckas med digitalisering på arbetet krävs kunskap inte bara om tekniken utan också om människor. Läs en transkribering av avsnittet

Vad är det som gör att vissa personer klarar motgångar och kriser bättre än andra? Det handlar mycket om självregleringsförmåga. Det vill säga förmågan att medvetet kunna kontrollera sina tankar, känslor och beteenden. Det handlar också om att ha psykologisk flexibilitet. Det vill säga kunna anpassa sig efter den aktuella situation man befinner sig i. Men går det här att träna upp? Intervju med Ka...

Övervikt hos barn blir allt vanligare. Vad kan man göra som förälder för att hjälpa sitt barn till en mer hälsosam vikt? Det är enklare att börja tidigt med små förändringar än att göra insatser i tonåren, berättar Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. Föräldrarna behöver ha "svart bälte" i tålamod och involvera hela familjen – även mormor, förskolan och grannen. Läs en transkribering av avs...

Att bakterier blir resistenta mot antibiotika är ett växande problem i hela världen. För att få fram nya fungerande antibiotika och ge mer träffsäker behandling behövs både forskning och samarbete med industrin. Möt Dan I Andersson, professor i medicinsk bakteriologi, och Anders Karlén, professor vid institutionen för läkemedelskemi. De forskar båda om antibiotikaresistens, fast ur olika perspekti...

Under de senaste åren har det allt oftare hörts varningar om att demokratin i världen är hotad. I flera länder, även i Europa, har oberoende medier fått allt svårare att verka, auktoritära ledare tar kontroll över domstolarna och det görs inskränkningar i de mänskliga rättigheterna. Men skulle det kunna hända även här i Sverige? Hur skyddad är egentligen vår demokrati? Patrik Bremdal, docent i kon...

Användningen av solceller ökar och solenergi kan snart gå om kärnkraft på en global nivå. Forskare världen över jobbar med att förbättra solcellernas verkningsgrad, bland annat genom att kombinera olika tekniker i så kallade tandemsolceller. Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik, leder två stora samarbetesprojekt mellan akademi och industri: det nationella kompetenscentrumet SOLV...

För att vi ska nå klimatmålen behöver alla dra sitt strå till stacken. Alla från politiker till näringsliv och konsumenter måste fatta kloka och välavvägda beslut. Mycket görs, men varför går omställningen så långsamt? Och hur skapar vi förutsättningar för att målen i Parisavtalet ska kunna nås? Mikael Karlsson är universitetslektor i klimatledarskap vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsal...

Li Bennich Björkman, skytteansk professor i vältalighet och statskunskap har under många år forskat om utvecklingen i Östeuropa och specifikt om Ukraina, vilket nu satt hennes forskning i händelsernas centrum. Idag bidrar hon med sin kunskap för att förstå bakomliggande orsaker till Rysslands invasion av Ukraina. Men det är med dubbla känslor hon ser det nyväckta intresset för landet, dess histori...

Kalla magneter är miljövänliga, energisnåla och supraledande magneter som kan användas vid stora forskningsanläggningar, men också inom medicin och andra områden. För att lyckas tillverka dem krävs samarbete mellan forskare och industrin. Maja Olvegård, forskare i fysik, leder ett samverkansprojekt i samarbete mellan Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och högteknologiska företag i Småland. Lä...

För knappt 400 miljoner år sedan kravlade en grupp fiskar upp på land och gav upphov till de fyrbenta ryggradsdjuren. Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi har länge forskat om de här varelserna som kallas tetrapoder och är alla groddjurs, reptilers, fåglars och däggdjurs gemensamma förfäder. Läs en transkribering av avsnittet

Desinformation och pseudovetenskap sprids av många orsaker. I bakgrunden finns ofta kommersiella, ideologiska eller politiska intressen. Forskare har ett viktigt ansvar att reagera och bemöta detta, menar Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiolog och ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien. Han har ägnat mycket tid åt att föra ut forskningsbaserad kunskap och bekämpa desinformation och pse...

Immunterapi med biologiska läkemedel är en kraftfull metod att bekämpa cancer, vid sidan av cellgifter och operation. Till exempel utvecklas vaccin mot cancer, som sätter igång kroppens eget immunförsvar och fungerar på flera olika typer av cancer. Möt cancerforskaren och entreprenören Sara Mangsbo som befinner sig mitt i den spännande utvecklingen. Läs en transkribering av avsnittet

Intresset för kärnkraft ökar i Sverige, vid sidan av en storsatsning på förnybar elproduktion i landet. Ane Håkansson är professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Han har känt hur opinionen svängt, både bland allmänheten och politiker. Medan hans forskning främst riktar in sig på säkerhetsaspekten kring kärnkraft, så fortsätter utvecklingen mot att skapa små modulära kärnkraftverk s...

För hundra år sedan inrättades Rasbiologiska institutet i Uppsala. Det blev möjligt genom flera års kampanj av inflytelserika forskare och politiker som trodde på de nya idéerna om förbättrad folkhälsa. Men i takt med nazismens genomslag i Tyskland förlorade rasbiologin sitt anseende i Sverige. Det berättar Sven Widmalm, professor i idé- och lärdomshistoria. Läs en transkribering av avsnittet

Islamistiska väpnade konflikter är svårare att lösa än andra konflikter. De tenderar att bli långdragna, har ofta många olika aktörer och medling blir allt mindre vanligt. Men det finns vägar framåt. Det visar Isak Svenssons och Desiree Nilssons forskning om konfliktlösning i islamistiska konflikter.

Konspirationsteorier har blivit allt vanligare i världen och man förundras över att människor verkligen kan tro på vissa av dessa teorier. Varje större kris har dessutom blivit grogrund för uppkomsten av nya konspirationsteorier. Idéhistoriker Andreas Önnerfors, vid Uppsala universitet, forskar om att förstå hur dessa teorier uppkommer och hur man kan avslöja en konspirationsteori.