Det Ringer In!

Att vända elevers negativa känslor inför matematiken till nyfikenhet kan ta tid. Men det finns konkreta saker jag som lärare kan göra för att stötta mina elever på denna resa. I detta avsnitt delar jag några strukturer från kooperativt lärande som jag gillar att använda i matematiken. Strukturer som kan hjälpa mig att bygga en gemenskap i matematikundervisningen, där elever inte lämnas ensamma uta...

Att lära sig läsa handlar om mer än att lära sig avkoda och förstå text. Att lära sig läsa handlar om att hitta sig själv som läsare, att bli en läsande människa, att hitta sin läsidentitet. För att hjälpa eleverna att hitta läsaren i sig själv behöver vi vara läsande förebilder. Vi behöver då också fundera på vår egen läsidentitet. Vem är jag som läsare? Vad läser jag? När läser jag? Behöver jag...

Matematik väcker känslor. Ibland starka negativa känslor. En del av våra elever kan till och med ha ångest inför matematiken. Vi lärare kan påverka detta. Vi kan hjälpa elever att forma en mer positiv matematisk identitet, där ångesten byts ut mot nyfikenhet. I detta avsnitt undersöker vi några aspekter kring detta, utifrån en föreläsning jag hade på Matematikbiennalen 2024. Vill du läsa mer om fo...

Vilken metod är bäst? Ibland i debatten om skola verkar det som att vi lärare bara kan arbeta med en pedagogisk metod i taget. Vi som står i praktiken vet att undervisning inte fungerar så. Istället använder vi en mängd olika metoder och strategier, utifrån innehållet vi jobbar med just då och gruppen vi har framför oss. I detta avsnitt pratar jag om vår förmåga att göra goda val i undervisningen...

Att samarbeta är inte enkelt. En del av våra elever och elevgrupper kan dessutom ha extra svårt med samarbete, av olika anledningar. Ibland tänker vi att de helt enkelt inte kan, och därför inte behöver samarbeta. Men ofta är det just dessa elever som gynnas mest av kooperativt lärande. Hur gör vi då? I detta avsnitt får du tips kring hur du kan tänka för att stötta elever och elevgrupper som har...

Det blir sällan riktigt som vi tänker, trots detaljerade planeringar och goda intentioner. Saker händer som vi inte kan kontrollera. I detta avsnitt delar jag tips och tankar kring hur vi kan hantera känslan av misslyckanden, och stötta våra elever att också våga misslyckas. Lärande är en resa, både för eleverna och för oss lärare. Läs mer i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skol...

I förra avsnittet pratade jag lite om meningsfullhet. I detta avsnitt tänkte jag att vi skulle undersöka detta begrepp mer praktiskt. Om jag vill skapa en mer meningsfull skoldag för mina elever, hur kan jag göra? Hur kan jag bemöta frågan “Varför ska vi göra det här?”, eller hur kan jag planera undervisning så att den frågan inte kommer upp alls? Vi vuxna har låg tolerans för meningslösa aktivite...

Är skolan tråkig? Är lärande tråkigt? Vad menar elever när de säger att skolan är tråkig? I detta avsnitt resonerar jag kring begreppet tråkigt i förhållande till lärande. Vad menar vi egentligen? Hur kan den pedagogiska diskussionen bli mer produktiv? Hur kan vi verka för ett livslångt lärande? Läs mer i böckerna Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan och Meningsfull undervisning

En användbar strategi för att stötta elever i samarbeten och hjälpa dem att utveckla samarbetsfärdigheter över tid  är T-kort. I detta avsnitt får du lära dig vad T-kort är och hur det kan användas i olika sammanhang. Läs mer om T-kort i detta blogginlägg .

Att samarbeta är svårt. Samarbetsförmåga är inget vi föds med, utan det behöver utvecklas över tid. Det är därför viktigt att vi i skolan lär ut samarbetsfärdigheter. Vi behöver ge elever verktyg för att lyckas i sina samarbeten. I detta avsnitt undersöker vi några aspekter av samarbetsfärdigheter och några praktiska strategier för att stötta elever att utveckla sina samarbetsförmågor. Läs mer i b...

Har du upplevt att många elever räcker upp handen samtidigt? Har du känt att du inte räcker till och att du inte hinner hjälpa alla? I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan aktivera eleverna som resurser för varandra, så att eleverna får hjälp snabbare och du som lärare räcker till bättre. Det räcker inte att vi säger “fråga kompisen”, utan kräver medvetet arbete över tid. Lyssna för att se v...

Små saker kan göra stor skillnad. Vi behöver hitta de där små, enkla rutinerna, som över tid skapar en god undervisningsgemenskap. Vi kan redan första dagen sätta tonen för resten av terminen. I detta avsnitt delar jag med mig av några av mina favoriter. Vill du ha ännu mer stöd? Läs boken Starta skolan starkt.

Skolan är till för eleverna. Det är därför viktigt att vi redan från början bjuder in dem att påverka både den fysiska och sociala lärmiljön. Deras tankar och åsikter kan hjälpa oss att skapa en gynnsam miljö där de lär sig ta ansvar och utvecklas som människor. I detta avsnitt undersöker vi några praktiska sätt att involvera eleverna och låta deras röst höras. Vill du ha ännu mer stöd? Läs boken...

Hur får vi till en bra start på terminen eller läsåret? Hur skapar vi kopplingar mellan eleverna och förankrar dem i gruppen? Hur lägger vi en bra grund för terminen som vi har framför oss? I detta första av tre avsnitt på temat Starta skolan starkt får ni tips och stöd kring hur ni kan börja bygga goda relationer med eleverna, och mellan eleverna, redan från början. Vill du ha ännu mer stöd? Läs...

När jag släppte min första årskurs 3, kände jag att om jag bara skulle göra en enda sak annorlunda i en ny årskurs 1, så skulle det vara att högläsa mer. I detta avsnitt lyfter vi fram den magiska högläsningen. Högläs ofta! Högläs alla typer av texter! Högläs för alla elever!

Struktur och rutiner är bra. Men ibland kan för mycket struktur hämma elevernas upplevelse av innehållet och stoppa magin. I detta avsnitt undersöker vi balansen mellan struktur och frihet, tydlighet och upplevelse, ramar och kreativitet.

Den kooperativa strukturen EPA kan användas för att öka elevernas delaktighet och stärka lärandet. I detta avsnitt tittar vi närmare på de olika stegen i strukturen, vad man kan tänka på och hur man kan variera beroende på syfte och innehåll. Hur kan du utveckla dina elevers samtal? Här finns text och mallar .

Trots att vi lärare gör allt vi kan för att förklara och få elever att förstå, når vi inte alltid fram i våra genomgångar. I detta avsnitt delar jag några strategier jag använder för att stötta elevernas förståelse - strategier som underlättar både för eleverna och för mig som lärare! --

Vems ansvar är det när en elev inte lyssnar? Vems ansvar är det när en kollega scrollar på mobilen under mötet? Hur stöttar vi människors ansvarstagande? Det undersöker vi i detta avsnitt!

Det är lätt att fastna i negativa tankemönster, både för elever och lärare. Ibland ser vi bara det som inte fungerar, det vi inte klarar av, det som är jobbigt. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan hjälpa både elever och dig själv att tänka positivt och möjliggöra förändring. Klicka här för material.

Små saker kan göra stor skillnad. Redan under de första minuterna på en lektion kan vi signalera till eleverna vad vi förväntar oss av dem och bjuda in dem i lektionen. I detta avsnitt får du konkreta verktyg för hur du på bara några minuter kan öka elevernas aktivitet och delaktighet.

Vems röst hörs i ditt klassrum? Hur kan vi stötta alla elever att komma till tals? Här får du enkla, praktiska tips för att skapa ett demokratiskt klassrum där alla elevers röster får plats.

Det är viktigt att tacka och visa uppskattning. Här får du tips på små saker du kan göra i din elevgrupp för att främja ett positivt klassrumsklimat. Börja redan idag!

Vem är jag? Här får du veta mer om vem jag - Jennie Wilson - är och hur jag hamnade där jag är idag.

Varför gör vi som vi gör? I detta avsnitt undersöker vi några vanliga skolsituationer och funderar på varför vi gör som vi gör och vad det leder till långsiktigt. Blir det som vi vill? Om inte, vad gör vi då?