Curiepodden

Blås i din visselpipa. Visa vem och var du är. Marie Cronqvist skriver om att vara vilse i akademin. Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist, lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 6 februari 2023.

Peer review är som demokrati. Systemet är inte felfritt, men när det fungerar som det ska är det oöverträffat. Marie Cronqvist skriver om arbetet med att bedöma projektansökningar. Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist, lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 4 oktober 2022.

Seminariet är inte bara ett rum där forskning presenteras. Det är på samma gång en arbetsmetod och en arbetsmiljö. Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist, lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 17 augusti 2022.

Vi inte vet hur framtiden kommer att gestalta sig och vilka kunskaper som kommer att behövas i morgon. Därför är den oförtrutna och stundom oglamorösa grundforskningen – beredskapsforskningen – viktig. Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist, lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 4 april 2022.

När amerikansk forskning hotas och många forskare pratar om att lämna landet gör hon tvärtom. Pernilla Wittung-Stafshede skriver om sin forskarflytt till USA. Den här krönikan är skriven och inläst av Pernilla Wittung-Stafshede, professor vid Chalmers tekniska högskola. Krönikan publicerades i Curie 6 maj 2025.

De syns ofta i media. Vetenskapligt skolade experter som anlitas för att uttala sig om allt möjligt, även sådant som ligger utanför deras kompetensområde. David Brax skriver om vad detta fenomen gör med vårt förtroende för experter. Den här krönikan är skriven och inläst av David Brax, senior utredare vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 25 mars 2025.

Det ligger någonting vackert i att kunna lämna över till nästa generation av forskare. Anja Smits skriver om tillvaron som seniorforskare. Den här krönikan är skriven och inläst av Anja Smits, seniorprofessor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 25 februari 2025.

Seminariet är en möjlighet för doktorander att testa sina idéers bärkraft. Samtidigt kan kritiken upplevas som ett hot. David Brax skriver om vikten av en sund seminariekultur. Den här krönikan är skriven och inläst av David Brax, senior utredare vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 6 november 2024.

Boka lokaler, administrera resor, tömma papperskorgen, sköta studentärenden och direktupphandlingar, vara sin egen tekniker och dividera med jurister om kontrakt och avtal. Anna Sarkadi skriver om administrationen som blivit ett stort arbetsmiljöproblem i akademin. Den här krönikan är skriven och inläst av Anna Sarkadi, professor i socialmedicin och folkhälsa vid Uppsala universitet. Krönikan publ...

Sjuksköterskor och forskare har en sak gemensam. Anahita Amirpour skriver om viljan att göra skillnad och risken med att se sitt yrke som ett kall. Den här krönikan är skriven och inläst av Anahita Amirpour, doktorand vid Karolinska institutet. Krönikan publicerades i Curie 13 januari 2025.

Vetenskapens äng med plats för det oväntade riskerar att förvandlas till en produktionens havreåker. Helena Edberg skriver om projektifieringen av forskning. Den här krönikan är skriven och inläst av Helena Edberg, forskningsrådgivare vid Örebro universitet. Krönikan publicerades i Curie 11 november 2024.

Tänk om forskning kunde vara mer som ett maratonlopp. Det borde gå att bryta och komma igen, och även misslyckanden borde kunna få ett erkännande. Den här krönikan är skriven och inläst av Natalie von der Lehr, vetenskapsjournalist och disputerad molekylärbiolog. Krönikan publicerades i Curie 6 december 2023.

Krönika av Natalie von der Lehr, vetenskapsjournalist och kommunikatör, som funderar över varför det är så tyst på labbet och vad som hänt sedan hon själv var doktorand. Den här krönikan är skriven och inläst av Natalie von der Lehr. Krönikan publicerades i Curie 28 januari 2020.

Att flytta till ett annat land för att forska i en ny miljö ses för det mesta som något positivt i forskarvärlden. Men att bo långt ifrån nära och kära kan ställa det på ett personligt plan. Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott, universitetslektor vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 30 november 2022.

Vad gör egentligen en forskare? Trots att jag hela tiden sysslat med forskning ser en vanlig arbetsdag helt annorlunda ut idag än för några år sedan. Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott, universitetslektor vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 9 november 2022.

Ibland sägs det att vi behöver fler förebilder inom akademin, för att uppmuntra underrepresenterade grupper att välja en akademisk karriär. Men vilken typ av förebild är det egentligen som behövs. Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott, universitetslektor vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 10 oktober 2022.

Nya kontakter, bättre på att föreläsa och mer framgångsrik när hon söker forskningsmedel. Jessica Abbott skriver om hur tredje uppgiften varit bra för hennes karriär. Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott, universitetslektor vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 13 september 2022.

Hur sätter man en bra rubrik? Bengt Johansson skriver om konsten att hitta på titlar till böcker och när hans världsbild skakades i grunden. Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 18 januari 2023.

När ska den framgångsrika forskaren avslöjas som en bluff? Bengt Johansson skriver om impostersyndromet och tvivlet på den egna förmågan. Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 27 mars 2023.

Om inte inledningen sitter spelar det andra ofta ingen roll. Bengt Johansson skriver om vikten att från början fånga granskarens intresse för artikeln man vill publicera eller projektet man söker pengar för. Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 19 juni 2023.

Forskarens vardag är inte bara en framgångssaga. Kanske kunde vi då och då också dela med oss av när det inte går så bra. Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 18 sep 2023.

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken. Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 18 december 2023.

I EU-valet kan forskare jämföra valrörelser i 27 länder och få mer generell kunskap än vid nationella val. Ändå är intresset för EU-val svalt i forskarvärlden. Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 28 maj 2024.

När man som forskare sätter sina tankar och resultat på pränt öppnar man upp sig för det större forskarsamhället. I ett första skede är det måhända endast välvilliga kolleger som tillåts läsa. Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 15 september 2020

I forskarvärlden finns det gott om drivna tävlingsmänniskor med väl utvecklade pannben. Det faktum att någonting är svårt, jobbigt, riskabelt eller tidsödande avskräcker inte dessa. Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 12 oktober 2020.