Bildningspodden

I antikens Grekland framställdes kvinnor ofta som irrationella varelser som saknade förmåga att argumentera rationellt. Så brukar det i alla fall låta när de antika dramerna tolkas. Men stämmer det verkligen? I Aischylos trilogi Orestien – men också hos dramatikerna Aristofanes, Euripides och Sofokles – spelar kvinnliga gestalter i själva verket en helt annan roll. Det är genom dem som förnuftet f...

Den restes på bara några dagar i augusti 1961. Under 28 år var sedan Berlinmuren den yttersta symbolen för järnridån mellan Väst och Öst. I år är det 30 år sedan Berlinmurens fall. Hur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att förstå varför Berlinmuren ansågs behövas? Vilket inflytande hade den på världspolitiken och kulturen under de år som den stod? Var det verkligen en ren slump som till slut...

Vad händer med psyket under ett drogrus? I slutet av 1920-talet ville två läkare i Berlin undersöka frågan genom att låta försökspersoner genomgå kontrollerade drogrus. En av de frivilliga var kritikern och författaren Walter Benjamin. Anteckningarna som han skrev under påverkan, hans så kallade drogprotokoll, kan läsas både som medicinska rapporter och som en ny sorts litteratur. Isabelle Ståhl h...

Litterär gigant. Kvinnohatare. Samhällskritisk smädare. Banbrytande konstnär. PR-geni. Teaterman. Galen ockultist. Amatörkemist. August Strindberg (1849-1912) har många ansikten. Vad stämmer egentligen? Vilka är hans viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Varför var han så provokativ? Hur kan vi förstå hans konstnärskap och naturvetenskapliga experiment? Och vem är dagens motsvarighet till St...

När Carl Larsson valde att gestalta hemmiljön i sitt måleri ansågs han förnya bildkonsten. Men när vardagslivet skildrades i konstnärskollegan Fanny Brates målningar tolkades det som det självklara kvinnomotivet. Hur blev det så? Den kvinnliga konstnärens relation till hemmet är en komplicerad historia, präglad av lika delar instängdhet och möjlighet. Katarina MacLeod närstuderar Brates målning ”K...

Vad innebär det egentligen att integreras i ett samhälle? Måste segregation nödvändigtvis stå i motsats till integration? Hur väl förankrad är dagens politik i integrationsforskningen? Gör språkkrav och andra politiska åtgärder någon skillnad? Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om integrationspolitik, hur dess historia ser ut och vad forskningen egentligen säger om integration i dagens sam...

I hundra program har Bildningspodden bjudit in forskare för att berätta om och analysera historiska och nutida fenomen. Men vad är det egentligen som driver forskare som går ut i offentligheten och delar med sig av sin kunskap? Varför är det nödvändigt? Och har det blivit svårare för forskare att nå ut i idag? På Bokmässan i Göteborg förra veckan var detta ett hett samtalsämne på flera håll. Bildn...

Vad är bildning? Handlar bildning om att kunna recitera Vergilius utantill på latin – eller om att fatta kloka beslut i sin vardag? Är hantverkskunnande och populärkulturella nördkunskaper helt uteslutet från bildningsbegreppet? Var kommer egentligen begreppet ifrån och varför är det fortfarande så laddat? Bildningspodden firar 100 avsnitt med ett spränglärt samtal om bildning. Avsnittet spelades...

Så snart människor i mängd började resa till en och samma plats uppstod behovet av praktisk och andlig vägledning. Guideboken föddes. Dess första riktiga guldålder kom mot slutet av 1800-talet, men genren har betydligt äldre anor än så. Vilken är egentligen världshistoriens första guidebok? Hur hänger fenomenet ihop med turismens historia? Vad är det mest fascinerande som gamla guideböcker kan lär...

Han brukar kallas den moderna filosofins fader. Genom att tvivla på alla källor till kunskap utom tänkandet självt satte René Descartes (1596–1650) den ensamma, tänkande människan i filosofins absoluta centrum. Insikten sammanfattades i en av filosofihistoriens mest kända oneliners: cogito ergo som, ”jag tänker, alltså är jag”. Men Descartes var många saker – inte bara filosof utan också vetenskap...

Varje dag strömmade breven in. Mer än till någon annan författare i Sverige. De flesta av dem var vädjande och beskrev alla tänkbara sorters problem – ekonomiska knipor, moraliska dilemman, existentiella bryderier. Hur kommer det sig att vanliga människor vågade skriva till Selma Lagerlöf om sina mest privata bekymmer? Varifrån kommer den närhet de uppenbarligen kände till en så berömd författare?...

Elegans och snirklighet, erotik och lekfullhet. Vid 1700-talets början exploderade rokokon som stilriktning i måleri, hantverk och mode. Inträngt mellan svåra krigsår och rationell upplysningstid fick lättsamheten, festligheten och nakenheten plötsligt fritt spelrum i den borgerliga kulturen. Konstnärer som Antoine Watteau, François Boucher och Rosalba Carriera liksom mecenaten och smakdomaren Mad...

Tutankhamon (1341-1323 f. Kr) har blivit det faraoniska Egyptens omslagspojke – trots att han dog ung och inte gjorde några betydande avtryck som regent. Mycket har att göra med den expedition som britten Howard Carter ledde 1922 och som återfann Tutankhamons grav i stort sett orörd sedan faraonernas tid. Det mytomspunna gravfyndet blev en världsnyhet och gav upphov till en "egyptomani" i den väst...

Den persiskspråkiga sufipoeten Jalal al-Din Rumi (1207-1273) hör till den muslimska kultursfärens främsta författare. Under 1900-talet blev han djupt inflytelserik för andliga sökare också i västvärlden. I sin poesi utforskade han religionens betydelse för människan. Hans kreativa syn på islams regelverk har både provocerat och inspirerat. Simon Sorgenfrei läser en av världslitteraturens mest stil...

Kommer det någonsin bli möjligt att resa i tiden? Litteraturen och konsten har fantiserat om frågan i åtminstone 250 år. Och fysikerna kommer allt längre i kalkylerandet på tidsresans teoretiska sannolikhet. Men varför är vi egentligen så fascinerade av tanken på att uppleva historien eller en avlägsen framtid? Vilken var den avgörande perspektivförskjutning i fysikens historia, från Newton till E...

I april 1970 möttes jazztrumpetaren Miles Davis och rockgruppen Grateful Dead för fyra spelningar på Fillmore West i San Francisco. Något var på gång att hända på den samtida musikscenen. Jazzen hade under det sena 60-talet börjat närma sig rockmusiken, och hippiekulturen hade gjort rocken alltmer mottaglig för kreativa improvisationer. Ett växande politiskt patos förenade också musiker över genre...

Under 1950- och 60-talen revs stora delar av centrala Stockholm för att göra plats för ett nytt modernt ”city”. Den stora omvandlingen inspirerade mindre städer till att göra plats för bilismen och centrumarkitektur i betong. Men moderniseringsivern väckte också motstånd. Klarakvarteren som försvann i Stockholm sörjs fortfarande av många, men den så kallade Almstriden i Kungsträdgården 1971 lyckad...

Kokainet var 1880-talets stora modedrog. Psykoanalytikern Sigmund Freud var en av de allra första att utforska preparatet i medicinska syften och tyckte sig se ett helt nytt sätt att framkalla känslan av normalitet. En privat tragedi fick till slut Freud att omvärdera kokainet som läkemedel – men bollen var i rullning. Drömmen om att skapa normala känslor och beteenden på kemikalisk väg är högaktu...

Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) var 1800-talets mest framgångsrika svenska författare. Internationellt var hennes kriminal- och relationsromaner lika populära som Charles Dickens och Alexandre Dumas. Hon skrev in den bohuslänska västkusten i litteraturhistorien, men Flygare-Carlén var också en betydligt mer progressiv och politisk författare än vad historieskrivningen tidigare erkänt. Hennes för...

På sensommaren 1572 i Paris inträffade ett av historiens värsta massmord. Med ett kungligt bröllop som förevändning försökte den katolska regimen i Frankrike utplåna stora delar av Europas protestantiska maktelit. Historiker menar att den så kallade Bartholomeinatten slutgiltigt tog död på renässansens drömmar om frihet, förnuft och tolerans. Men vad vet vi egentligen om vad som hände? Anna Carlst...

Surrealismen uppstod i mellankrigstidens Paris som en del av det tidiga modernistiska avantgardet. Surrealisterna ville radikalt förnya såväl konsten som det moderna sättet att leva. Inspirerade av Sigmund Freuds psykoanalys lät de sin ofta slumpstyrda konst utforska det omedvetna och drifterna man ansåg att den borgerliga kulturen hade censurerat. Surrealistisk konst, litteratur och film skulle v...

Få städer är lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mycket är författat av historiska romare, men till förvånansvärt stor del har bilden av staden formats av besökares berättelser. Mer än de flesta städer definieras Rom av sina främlingar. Carina Burman vandrar genom den historiska staden och ser spåren av berömda turisters blickar. CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid...

Kaffet har sina rötter i Afrika, fick sin första blomstringstid i den medeltida arabiska kulturen – och tog västvärlden med storm kring mitten av 1600-talet. Kaffebönans resa genom historien kan lära oss åtskilligt om kapitalismens och demokratins framväxt, men också om slaveriets utbredning. Många fenomen och institutioner vid idag tar för givet växte fram ur den myllrande miljön som uppstod på 1...

Kort efter att hon hade bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. Ändå var det just i Sverige som Wollstonecrafts sista, stora politiska fråga väcktes: Hur förändrar man egentligen ett samhälle? Lena Halldenius följer 1700-talsfilosofen på hennes sista fil...

Alva Myrdal (1902–1986) var en av hjärnorna bakom det svenska folkhemmet. Tillsammans med sin make Gunnar Myrdal väckte hon många av de tankar om barnuppfostran, boende, befolkningstillväxt och välstånd som kom att forma den moderna välfärdsstaten. Deras bok "Kris i befolkningsfrågan" tillhör 1900-talets mest inflytelserika skrifter. Senare i sin karriär gjorde hon internationellt avtryck som nedr...