Antipodden

Konstnären Lars Vilks har sedan rondellhundsteckningarna 2007 levt under dödshot. Han är nu aktuell som redaktör för antologin "När konsten terroriseras - om terror som tema i konsten". Vilks utvecklar sin konstsyn och delar med sig av sina konsthistoriska kunskaper.

Historikern och författaren Åsa Linderborg upplever hösten 2017 till hösten 2018, liksom nationen Sverige i stort, en dramatisk tid. Hon lämnas av mannen hon älskar för att bara dagar senare bli anklagad för Benny Fredrikssons död. I dagboken "Året med 13 månader" går Linderborg till rätta med det mesta, inte minst sig själv.

USA-kännaren Ronie Berggren tar inför presidentvalet den 3 november med sin bok ”Donald Trump - en synnerligen amerikansk president” upp kampen med Fredrik Reinfeldt om bilden av världens största demokrati.

Författaren och docenten i litteraturvetenskap Johan Lundberg söker med ”När postmodernismen kom till Sverige” rötterna till en av 1900-talets mest tongivande ideologier. Rottrådarna kan följas långt tillbaka men löper också in i nutiden, i såväl Svenska Akademien som i de svenska akademierna.

Professor emeritus i litteraturvetenskap och före detta läraren på Teaterhögskolan i Stockholm Ola Holmgren tecknar i boken ”Möten med Keve Hjelm” bilden av den store skådespelaren. Med utgångspunkt i inbillningskraften och med djupläsningen som metod närmade sig Keve teaterns mysterium och skådespelarkonstens väsen.

Rebecca Weidmo Uvell är ekonomen som blev medborgarjournalist och en av Sveriges mest inflytelserika opinionsbildare. Med boken ”Tyst! : om hoten mot yttrandefriheten" tar hon strid för den rättighet på vilken demokratin vilar.

Hovsångerskan Siv Wennberg har stått på världens största operascener. Hennes frispråkighet och kompromisslöshet har uppskattats av många men också hämmat karriären. Siv är en kontroversiell person som har starka åsikter om det mesta, inte minst om den klassiska musiken till vilken hon hyser en oreserverad kärlek.

Sociologen Göran Adamson gör med sin bok, ”Svensk mångfaldspolitik : en kritik från vänster”, rent hus med mångfaldsentouraget inom den akademiska världen. Adamson som på oklara grunder fick lämna Malmö högskola åskådliggör med intellektuell skärpa och humor hur det svenska samhället fick en trojansk häst över tröskeln.

Pastorn och författaren Tomas Sjödin ger ut sin tredje krönikebok, ”Lita på att det ljusnar”. Han anbefaller strategin att ”slå på sin spik”. I Tomas fall handlar det om att tala uppriktigt om kärlek, tro och tid samt att tillföra en gnutta hopp.

Komikern Aron Flams bok "Det här är en svensk tiger" är en svidande kritik av Sveriges agerande under och efter andra världskriget. Aron förklarar varför han avskyr kollektivism och tennis men hyser viss uppskattning för körsång. Han avslöjar också varför han ställer sig på Israels sida i ett hypotetiskt framtida krig mot Sverige.

Den norske forskaren och författaren Terje Tvedt analyserar i sin bok "Det internationella genombrottet : Norge - från nationalstat till multikulturellt land" hur ett av världens mest homogena länder från 1960-talet och framåt i kölvattnet av ett expanderande humanitär-politiskt komplex förvandlades i etniskt, kulturellt och religiöst avseende.

Journalisten och författaren Katerina Janouchs bok ”Bilden av verkligheten” skildrar ett annat Sverige än det man läser om i de etablerade medierna. Katerina berättar om sin flykt från kommunismens Tjeckoslovakien och om sin resa från de litterära finrummen till åsiktskorridorens utkant.

Operasångerskan Susanne Resmark är aktuell med Karmelitsystrarna på Stockholmsoperan. I samband med sin vistelse i huvudstaden kom hon förbi studion för att prata om Wagner, Birgit Nilsson, skillnaden mellan lyriska och dramatiska röster och hur det är att vara en frispråkig, politiskt intresserad skåning.

Lena Anderssons nya bok ”Sveas son : en berättelse om folkhemmet” sätts under luppen. Domen mot kulturprofilen samt utvecklingen på Dagens Nyheter analyseras liksom förändringen av det intellektuella arbetet.

Författaren Einar Askestad presenterar sin nyutkomna novellsamling ”Så enkla är orden”. Einar betonar vikten av att värna det verkliga såväl som barnets rätt till ett språk. Han avslöjar sin litterära metod och Egon Malmströms hemlighet. Därtill avges några lägesrapporter från helvetet.

Alexander Bard utlägger sin och Jan Söderqvists nya bok ”Digital Libido”. Han varnar också för rousseauaner, definierar förhållandet mellan kapitalism och attentionalism, prisar det matriarkal-patriarkala samarbetet och visar på möjligheten att bygga Gud i internetåldern.

Författaren och aktivisten Jens Ganman besöker Rasmus Dahlstedt med anledning av de tvås samarbete kring teaterföreställningen ”Visselblåsaren”, där Jens skriver manus och Rasmus spelar rollen som Julian Assange. Jens ger även sin syn på svensk journalistik, Mikael Damberg, Japan, åsiktskorridoren, Stockholm och mycket mer.

"Förortens grupp 8 : 2000-talets kvinnokamp" är kvinnokämpen Helene Bergmans försök att rikta strålkastarljuset på de problem som de mer salongsfähiga feministerna gärna blundar för. Helene rapporterar om hur kvinnors fri- och rättigheter under ett halvt sekel har förändrats.

Lektorn i etik, Ann Heberlein, debuterar som romanförfattare med ”Allt kommer nog att bli bra”. Hon tar oss även med på sin politiska resa från Feministiskt Initiativ till Moderaterna.

Estradören Mattias Enn är aktuell med en bok om operasångerskan Birgit Nilsson, "Värp först och kackla sen". Mattias ger uttryck för sin kärlek till såväl divorna Birgit och Zarah Leander som till kuplettmästarna Karl Gerhard och Ernst Rolf, och argumenterar för att det var bättre förr.

I sin nya bok ”Landet där vad som helst kan hända” skildrar journalisten och författaren Lars Åberg hur Sverige har påverkats av de senaste decenniernas omfattande migration.

Prästen Helena Edlund bannlystes av Svenska kyrkan efter att ha solidariserat sig med förföljda kristna. I sin nyligen utgivna bok ”Konsten att överleva Svenska kyrkan” redogör hon för sitt komplicerade förhållande till den älskade gemenskapen.

Journalisten Boris Benulic tematiserar i sin bok ”Inte mitt krig” den svenska kulturens dåliga självförtroende, politikens visionslöshet och journalistikens haveri.

Skådespelaren Jan-Olof Strandberg, en av den svenska teaterguldålderns förgrundsgestalter, delar generöst med sig av minnen från ett liv på scenen.

Serietecknaren Kalle Strokirk reflekterar över den humoristiska och politiska utvecklingen från 1968 till idag.