Bildningspodden

Forskning har visat att det människor fruktar mest med döden inte bara är smärtan eller traumat i att snart inte längre existera. Många räds också att bli beroende av andra människor i livets slutskede. Det beskrivs ibland som att förlora sin värdighet. Allt oftare lyfts det fram som ett argument för mer liberala lagar kring aktiv dödshjälp. Hur hamnade vi här? Filosofen Fredrik Svenaeus reflekter...

I december 2010 tände den tunisiske frukthandlaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot myndigheternas trakasserier. Kort därefter dog han av sina skador. Bouazizis död blev startskottet på en våg av massiva protester i Tunisien, en resning som på bara några veckor tvingade presidenten i landsflykt. Upprorets svallvågor spred sig snart till Egypten, Marocko, Algeriet, Libyen, Jordanien...

Länge betraktades de antika stoikernas lära som världsfrånvänd och apatisk. Idag har stoicismen blivit modefilosofi, en antik självhjälpsguide i mindfullness för den som vill lära sig att stå ut med en kaotisk och svårbegriplig samtid. På kuppen har tänkare som Marcus Aurelius och Seneca blivit bästsäljare. Men hur väl stämmer hajpen med vad stoikerna faktiskt själva skrev och tänkte? Handlar det...

Plötsligt ser vi dem överallt. I nyhetsflöden, sociala medier och reklam har så kallade "promptografier" – alltså bilder som skapats av generativ AI – blivit allt vanligare. De ser ut som fotografier, men är ändå något helt annat. Många upplever dem som kusliga – men varför? Är det teknologin som spökar? Eller handlar det om vad bilderna gör med vår relation till det förflutna? Konstvetaren Anna-M...

Vi har en tendens att se "sekter" överallt.  På arbetsplatsen, i politiken, bland vänner. Framför oss ser vi en världsfrånvänd grupp med alltför stark gruppdynamik. Vanligast är kanske annars att tänka på olika religiösa extremer. Men vad är egentligen sekt? För religionshistoriker och sociologer är termen betydligt mer neutral än den vardagliga användningen: en religiös grupp som varken är en kyr...

Mumintrollen gjorde Tove Jansson (1914-2001) världsberömd – men kastade också en svårskringrad skugga över hennes övriga konstnärskap. Hon var målaren som under 30-talet började teckna nazikritiska karikatyrer för Helsingsfors satirpress. Redan då hade hon en lika nära relation till det skrivna ordet. I sitt starkt visuella författarskap skulle Jansson skildra såväl existentiell ångest och ensamhe...

Wilhelm von Humboldt (1767-1835) var friherren och språkforskaren som la grunden till det moderna forskningsuniversitetet. Tillsammans med brodern Alexander och hustrun Caroline tillhörde han den legendariska kretsen av romantiker i Jena. Senare tog han yrkesvägen till såväl Paris som Rom, men det var i Berlin som hans verkliga eftermäle grundlades. Här startade han i början av 1800-talet ett nytt...

Vår tids katastrofer har skapat en akut känsla av att tiden är utmätt. Klimatkris, flera pågående krig och auktoritära krafter skuggar vår samtid. Den psykiska ohälsan ökar lavinartat hos unga och många känner hopplöshet. Kan vi ens våga drömma om en framtid? Men kanske är det inte framåt vi ska blicka – utan bakåt. Historien har idag blivit en projektionsyta för nostalgi och bakåtsträvande, men s...

Nyår närmar sig – och med det går Bildningspodden in på sitt tionde år. Då tar vi tillfället i akt att ge podden ett nytt ansikte. Eller snarare två. När Bildningspodden är tillbaka med en ny säsong i januari kommer den att ledas av två nya röster: Hedvig Ljungar och Ruhi Tyson. Vilka är de? Vad ser de mest fram emot med det nya uppdraget? Och vad är "bildning" för dem? Hör Hedvig Ljungar och Ruhi...

Storslagen, virtuos, fartfylld och teatral – men också tillgjord, vulgär och allmänt orimlig. Barocken har haft många ansikten. I historieböckerna brukar epoken dateras cirka år 1600 till 1750 och placeras mellan renässansen och nyklassicismen. Men hur sammanfattar vi barocken som stil och historisk period? Hur hänger konstriktningen ihop med det nedvärderande ordet "barock"? Varför var motreforma...

Idag är all världens faktakunskap aldrig längre bort än en skärmpekning. Egentligen behöver vi inte minnas någonting, varken kungalängder eller barnens telefonnummer, så länge vi vet hur man slår upp dem i våra digitala verktyg. Samtidigt fylls underhållningsprogrammen av "minnesmästare" som vill lära oss hur man får ett "superminne". Men vad ska vi med ett superminne till, om vi inte lockas av oä...

Simone Weil (1909-1943) är filosofen som tog jobb på fabriksgolvet och begav sig till krigsfronten. Hon vägrade formulera tankar om sådant hon inte hade egna erfarenheter av. Under sitt korta liv, levt i skuggan av krig och nazism, drevs Weil allt längre i sökandet efter filosofisk sanning, allt närmare gränsen för vad vi kan påstå oss veta. Vad går Weils begrepp om "uppmärksamhet" och "rotfäste"...

Till vardags möter vi statistik överallt – i tidningen, reklam och politiska debatter, på sociala medier och i sportsändningar. Det är lätt att tro att statistik bara är självklara siffror och data, men statistik är också en egen vetenskaplig disciplin. Varför behövs den? Med vilka metoder går statistiker tillväga för att ta fram och analysera statistiska resultat? Hur förhåller sig statistik till...

Alla drabbas ibland av dåligt samvete. En röst gnager inom oss och får oss att tvivla. Men idag tyder mycket på att samvetet står lågt i kurs. Starka åsikter och tvärsäkerhet fyller i det offentliga samtalet. Samtidigt har samvetet som begrepp gjort en historisk resa, från att gälla omsorgen om närstående till att också handla om omvärlden och vår planet. Filosofen Cecilia Sjöholm reflekterar över...

Få saker är så förknippade med Sveriges moderna historia som ”folkhemmet”. Ordet brukar få sammanfatta 1900-talets socialdemokratiska välfärdspolitik och svenska rekordår. Men som begrepp är det både vagt och fluffigt. Och perioden beskrivs inte sällan antingen med ett nostalgiskt skimmer eller för onyanserad kritik. Vad är egentligen sant om folkhemmets Sverige? Vilka var folkhemmets viktigaste r...

Fiskforskning har länge handlat om bestånd, storfiske och andra miljöfrågor. Men på senare år har nya rön och perspektiv börjat förändra forskningen om fisk. Vad gör det med vår syn på fiske när vi vet att fiskar känner mer smärta än vad vi tidigare har förstått? Hur förändras vår bild av fiskar när vi lär oss att vissa arter tillhör den exklusiva skara djur som känner igen sig själva i en spegel?...

Självhjälpsböcker hör till vår tids mest lästa, men är också djupt omtvistade. Många avfärdar dem som nyliberal smörja med ett naivt fokus på individen. Men måste det verkligen finnas en motsättning mellan strävan efter social rättvisa – och viljan att förbättra sig själv? Historikern David Larsson Heidenblad läser en bespottad genre och konstaterar att stora delar av litteraturhistorien har haft...

Humor kan väcka samförstånd och sympati – men också raka motsatsen. Uttrycket ”det var ju bara på skoj” är ett effektivt skydd mot det faktum att humor också kan såra. Får man verkligen skämta om allt? I månadens ljudessä reflekterar filosofen Stina Bäckström kring humorns ambivalens med hjälp av antikens tänkare. Inläsning och manus: Stina Bäckström Regi och ljuddesign: Lars in de Betou Inspelnin...

Kärnkraften väckte redan från början en hätsk debatt. Idag är den återigen hett omdebatterad. Nästan alla har en uppfattning om kärnkraften. Är den en lyckad eller misslyckad teknik? Hur bör vi förhålla oss till de många oförutsedda konsekvenser och katastrofer som kärnkraften ger upphov till? Varför var 1700-talets ångmaskinsteknik avgörande för kärnkraften? Och vilken plats har energikällan i vå...

På julafton 1965 anlände en ung bulgarisk lingvist till Paris med 50 francs på fickan. Hon hette Julia Kristeva och landade mitt i 68-vänsterns blomstrande intellektuella, politiska klimat. Snart var hon en av sin generations mest inflytelserika intellektuella röster. Med en unik blandning av lingvistik, psykoanalys och feminism formulerade Kristeva banbrytande tankar om jaget, språket och kroppen...

Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras ”postmodernismen” fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade...

Kabaréer, ett blomstrande kulturliv och en radikal syn på könsroller och sexualitet. Men också nervositet, politiska spänningar och brutala mord. Tiden mellan första världskriget och Hitlers maktövertagande, den så kallade Weimarrepubliken, är en av de mest omvälvande perioderna i Tysklands historia. Tiden odlade ett makalöst kreativt kulturliv, men var också perioden som banade väg för en av värl...

Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror – med Helena blavatsky och teosofin i spetsen – stort inflytande på kulturlivet. Vad berodde det på? Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Vad hände med deras idéer under 1900-talet? Och hur ockult är egentligen vår egen tid? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900. Gäs...

Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån förändrade könsroller och radikal urbanisering till konsumtionskulturens framväxt. Genombrottet kom under 1700-talet. Varför hände det just då? Hur snabbt förändrades männ...

En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer...