OBS: Radioessän

Vilka dansrörelser kan en tjock kropp utföra som en smal kropp inte kan? Det var en fråga som ledde den australiska koreografen Kate Champion till dansföreställningen Nothing to lose - där bara dansare som betraktas som "tjocka" medverkar. OBS Magasin ringde upp henne för att prata om utforskandet av olika kroppars rörelser. "Fat theory", eller på svenska kanske "fet-teori", är ett akademiskt pers...

På senare tid har flera författare med afrikanskt ursprung uppmärksammats runt om i världen för sina böcker. Svante Weyler går i sin essä igenom framförallt tre författare och undrar om det inte är på grund av de skriver i en anglosaxisk tradition som de fått ett sådant genomslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Litteraturkritikern Annina Rabe berättar om två återutgivna kokböcker. Det handlar om Julia Childs "Det goda franska köket" och om en rödrutig svensk klassiker. Och så recenserar journalisten Cecilia Bäcklander ekonomijournalisten Tom Burgis bok om resursförbannelsen i Afrika, "The looting machine". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under våren har vi i Obs sänt flera inslag om arbetskritik. Sociologen David Wästerfors vill påminna om ett ord som saknas i debatten: Åtagande. Och i veckans tidskriftsperspektiv läser kulturjournalisten Anna Hellsten "Författaren", en medlemstidning som förvandlats till kulturmagasin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tolkas ett asiatiskt par som adopterar ett skandinaviskt barn annorlunda än ett skandinaviskt par som adopterar ett asiatiskt barn? Och varför ses kärlek som ett legitimt argument för migration i vissa fall, men inte i andra? Och vad gestaltar den litterära figuren "Det föräldralösa barnet"? OBS Magasin handlar den här veckan om idéerna kring den internationella adoptionen, familjen och kärleken....

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En "liberal stridsskrift för social rörlighet och dynamik", så presenteras antologin "Klassresan". Författaren Anneli Jordahl har läst den. Och Per Gahrton läser historikern Miriam Gebhardts mytavtäckande bok "Als die soldaten kamen" - "När soldaterna kom". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad var år 1945, egentligen? Eller kanske snarare: vad har 1945 kommit att betyda? Som i all historieskrivning ryms sällan hela berättelsen i en entydig bild. I boken Year Zero komplicerar Ian Buruma, författare och professor i Mänskliga rättigheter, historien om året 1945. 70 år efter krigsslutet i europa läser Katarina Wikars Ian Burumas Year Zero. A history of 1945. Lyssna på alla avsnitt i Sve...

Författaren och kritikern Moa Matthis har läst historikern Martin Ericssons avhandling "Exkludering, assimilering eller utrotning?" - om "Tattarfrågan" i svensk politik 1880-1950. Och i veckans tidskriftsperspektiv berättar Torbjörn Elensky om den indiska tidskriften "The Little Magazine". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har gått 70 år sedan andra världskriget tog slut i Europa. Om vikten att se individen i historieskrivningen. Intervju med filmaren Magnus Gertten, aktuell med filmen Every face has a name. Hur neutralt var Sverige egentligen under kriget? Berättelsen om "tyskmagasinen" i Karlsvik utanför Luleå ger en annan bild än den officiella. Och hur hänger den svenska neutralitetspolitiken och idén om den...

Författaren och kritikern Gabriella Håkansson berättar om en kioskvältardrottning som idag fallit i glömska: Sigge Stark. Och så tycker Malin Nord att fler borde känna till den samiska pionjären Elsa Laula. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad händer när resurser dras från välfärd och läggs på polisens bevakning och kontroll av fattiga områden och det så kallade kriget mot droger? Och vad händer med en människa som redan från uppväxten misstänkliggörs och betraktas som en samhällsfara? Det är två centrala frågor i sociologen Alice Goffmans bok "Jagade - livet på flykt i en amerikansk stad" som under 6 års tid följt en grupp unga män...

Dan Jönsson undrar om det finns principiella skillnader mellan IS förstörelse av världskulturarvet och suffragetternas konstvandalism för hundra år sedan. Jenny Högström läser franska nättidskriften Lacan Quotidien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cykelns status har ökat markant på senare år. I populärkulturen står cykeln återigen för modernitet. I storstädernas igenkorkade system ses cykeln allt mer som en seriös arvtagare till bilen. Och övervikt och sviktande folkhälsa har gjort racercykeln till en större statusmarkör än racerbilen. OBS Magasin handlar idag om cykelkulturens nya guldålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bilderna har blivit allt för välbekanta: Små båtar, överlastade av människor som nästan väller över dess bredder. Människor som prickar i havet, som höjer och sänker sig i vågorna. Kistor noggrant placerade i räta rader i hangarer. Medelhavet har blivit en gräns. Som har blivit en grav. Men vad gör gränsen med oss som råkar befinna sig på den här sidan Medelhavet? Hur påverkar den oss och vår syn...

Vad innebär det att robotarna blir alltmer avancerade? Frilansjournalisten Eva-Lotta Hultén läser boken "Äkta robotar" - och journalisten Bitte Hammargren reder ut vad som gör den irakiska staden Yazd så unik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De senaste månaderna har vi kunnat höra och se många rapporter om IS förstörelse av kulturarv i Syrien och Irak. Människan har i alla tider haft en dröm om att bevara det allra mest värdefulla till eftervärlden. Vad är det som raderas bort när en helgedom eller ett monument sprängs? Vad betyder bevarandet för oss som civilisation? Och som människor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kulturskribenten Mattias Hagberg läser fotografen Elin Berges bok "Kungariket", en skildring av thailändska kvinnor som lever med svenska män. Och så ger förläggaren och journalisten Svante Weyler ett tidskriftsperspektiv på den tyska Pegidarörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arbetets kulturella betydelse har varierat - något som för människan närmare Gud; ett sätt att skapa välstånd eller en process som ska föda fram en identitet? Vad betyder arbete idag? Samtal med Per Svensson, kulturjournalist och författare, och Victor Lundberg, historiker. Och hur avspeglas synen på arbetet i konsten? Historieprofessor Cynthia J Koepp visar hur arbetets betydelse skiftat över tid...

Trots att vi idag har nått så stora vetenskapliga framsteg, söker sig en del människor till oprövade rön och så kallade alternativa behandlingsmetoder. Men hur ser ett samhälle ut som inte kräver bevis för att förhålla sig till världen? Före den vetenskapliga revolutionen, som startade någon gång kring 1600 bestod vetenskapen av ett slags teser och idéer, den var osystematiserad och icke-experimen...

Kina har seglat upp som världens största handelsnation och tagit självklar plats i den globala ekonomin och kulturen, men detta speglas inte i de svenska läromedlen för högstadiet och gymnasiet, enligt journalisten Ola Wong. I Sydafrika har en debatt blossat upp kring ett monument över kolonisatören och entreprenören Cecil John Rhodes. Han var med och drev igenom sociala förändringar, vilkas föröd...

Den första maskinåldern började med ångmaskinen - nu lever vi nu i den andra maskinåldern, datorernas tid. Datorerna har börjat ställa sjukdomsdiagnoser, lyssna, prata och skriva högkvalitativ prosa. I ekonomerna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfees bok, med titeln "Den andra maskinåldern" undersöks just det där tomrummet som uppstår när maskiner tar ännu en syssla och ännu ett arbete från oss män...

Tanken med regeringens kampanj mot våldsbejakande extremism, som leds av Mona Sahlin är att fånga upp unga som dras till islamistiska, högerextrema eller vänsterextrema rörelser. Kampanjen är omdiskuterad. Forskare har bland annat kritiserat den ur yttrandefrihetsperspektiv och för hur den definierar extremism. I Storbritannien drömmer sig människor just nu tillbaka till imperiets glansdagar. Det...

Afropolitism är en sammansättning av orden afrikan och kosmopolitism, och afropoliten, är en afrikansk världsmedborgare som identifierar sig både med sina afrikanska rötter och sitt nya hemland. I sin essä menar Minna Salami att afropolitism - som ofta kritiseras för att vara ett elitistiskt projekt för västerlänningar med afrikanska rötter - även går att applicera på de som lever i någon av de må...

Richard Wagners Tristan och Isolde är en av världens mest kända operor. Men kan vi identifiera oss med Tristans och Isoldes omstörtande passion idag? Det diskuteras i dagens Obs, utifrån nypremiären på Tristan och Isolde på Kungliga operan i Stockholm. Hårdvinklad nyhetsrapportering är ett problem i Lettland. Där lever en stor rysk minoritet, som via ryska media tar del av delvis helt andra bilder...