Inlästa texter

Systemproblem och lojalitetskonflikter tycks utbredda i svenska offentliga utredningar, vilket minskar både effektivitet och nytta med rapporterna, skriver Susanne Berger , senior fellow vid Raoul Wallenberg Center for Human Rights i Kanada. I den nyligen presenterade utredningen om fallen Dawit Isaak och Gui Minhai blottas problem som behöver lösas.

Den blockerade Nato-ansökan gör att Sverige måste börja utarbeta en plan B. Då gäller det att inte längre framstå som desperata och börja ha is i magen. Det är osannolikt att försvarsalliansen skulle stå passiv om Putin angriper Sverige eller Finland, skriver Nato-experten Ulla Gudmundson .

Utan kriminaltekniska undersökningar går brottslingar som skjuter fria. Men på bara ett och ett halvt år har 7 av 15 anställda i den grupp som gör vapenundersökningar slutat vid Nationellt forensiskt center i Linköping. De vittnar om ett omfattande missnöje med ledningen och Polismyndigheten, som numera styr verksamheten, skriver Lars Åberg .

Traumabegreppet har vidgats och blivit allt vanligare. Terapin har blivit mer och mer politisk, men håller politiken också på att bli terapeutisk, frågar sig läkaren och psykiatern Erik W. Larsson.

Vad händer när teknik och oändliga väntetider ersätter omsorg och mänsklig kontakt? – Vänner som är 70-plussare säger att de hellre dör hemma än att de åker in till en akutmottagning, skriver journalisten Gunnar Sandelin i en gästkrönika.

Norman Mailer samlar damm i samtidskulturens giftskåp som en homofobisk och utdaterad 68:a, numera kanske mest känd för att ha knivhuggit sin fru. Men Mailer skrev en av de bästa romanerna om andra världskriget och klädde på ett framsynt sätt av den amerikanska drömmen. Det finns skäl att återupptäcka författaren som föddes för 100 år sedan i år, menar frilansjournalisten Tommy Gunnarsson.

Hur förverkligar man ett nyårslöfte om ett nytt liv? Efter ett krisartat 2022 söker Anna Axfors svar i Molly Sandéns karriär och samtida KBT-terapi och anar ett uppsving för stoicismen.

När alla former av nedstämdhet klumpas ihop till diagnosen ”depression” behövs bara en läkemedelsklass – antidepressiva. I denna del av artikelserien Det antidepressiva Sverige skriver läkaren och forskaren i psykiatri Johan Bengtsson om hur läkemedelsbolagen skapade en vinstmaskin genom att behandla allmänmänskliga egenskaper med kemiska reglage för tankar, känslor och beteenden.

Det är sant att det stora problemet för ålen ligger i politiken, men då tänker jag inte främst på statssekreterare Nilssons eskapader med länsman. Här är Ola Wongs senaste nyhetsbrev.

Den svenska kronans krasch har utlöst ett Gardell-moment bland förståsigpåare, som i likhet med finansmannen med förnamnet Christer dömer ut kronan som en ”skitvaluta”. Svenskarna väntas bli fattigare i år samtidigt som vi har högst inflation i Norden. Analytikern Jonas A Eriksson intervjuar tungviktare inom ekonomi och finans och räknar med att kronans framtid blir nästa stora fråga i politiken....

Vari består egentligen cancelkulturen? Statsvetaren Sten Widmalm vid Uppsala universitet ger ett förslag på en definition av denna omstridda företeelse, som en del menar inte existerar. Detta är den andra av två artiklar. Den tidigare kan du läsa här .

Vi ska vara glada att det var Storbritannien och inte Tyskland som tog den europeiska ledartröjan våren 2022, skriver Stefan Hedlund, som är senior professor vid Uppsala universitet.

Rödvinet Monterosso är så billigt att alla har råd att bjuda in grannen. Krisen är en möjlighet att omvärdera sin identitet som medelklass, skriver Anna Axfors.

Vari består egentligen cancelkulturen? Statsvetaren Sten Widmalm vid Uppsala universitet ger ett förslag på en definition av denna omstridda företeelse, som en del menar inte existerar. Detta är den första av två artiklar.

Prins Harry har fått en kortsiktig framgång i form av pengar och medkännande uppmärksamhet genom sin självbiografi. Men boken, som är författad av en freudianskt inspirerad spökskrivare, kan på sikt försämra hans psykiska hälsa, och öka risken för självdestruktivitet. Psykologen Billy Larsson skriver om psykoanalysens pseudovetenskapliga inflytande över kultursidorna och i litteraturen.

Faktaresistens med potential att döda – professorn i psykiatri Markus Heilig skriver ett engagerat försvar för de ifrågasatta depressionsläkemedlen (SSRI) och menar att vi i Sverige kan känna oss trygga med hur depressioner behandlas. Nästa del i artikelserien ”Det antidepressiva Sverige” kommer nästa vecka.

Efter kuppen med en allomfattande säkerhetslag har tystnad, medieskugga och självcensur sänkt sig över Hongkong, men några boklådor håller ut, skriver Göran Leijonhufvud .

Den nye befälhavaren för de ryska styrkorna i Ukraina, Valerij Gerasimov, tillhör Putins inre krets. Han månar om en intellektuell profil och förespråkar ett vidgat krigsbegrepp. Utnämningen tyder på att Putin stärker greppet över styrkorna i Ukraina, skriver Markus Balázs Göransson , som är verksam vid Försvarshögskolan.

Bilresor genom svenska vinterskogar är enformiga upplevelser, men en app från Institutet för språk och folkminnen leder Lapo Lappin in i ett magiskt landskap såsom det framstod för tidigare generationer svenskar.

Många forskare har blundat för dagens nya problem i form av klanvälden och grov kriminalitet. Just nu lämnas myndigheterna och de kommunala förvaltningarna i sticket av forskarsamhället, skriver statsvetarna Peter Esaiasson, Carina Gunnarson och Bo Rothstein .

Fantasi hyllas ibland som någon snarast hippieliknande egenskap. Men en väl utvecklad föreställningsförmåga är mycket viktig – för såväl intelligens som empati., skriver Henrik Höjer .

Erotiskt kapital är på tapeten – flera aktuella böcker beskriver hur skönhet lönar sig. Men det kan bli tjatigt att ständigt tänka på det oundvikliga förfallet, även om man har snygga ben som Anna Axfors .

Den som köper ekologiska ägg från frigående höns ser inte framför sig grupper med tusentals djur som manipuleras med ljusscykler. Bristen på kunskap om hur jordbruket fungerar kan leda till absurda konsekvenser., skriver Gustav Björklund Larsen.

Den förra regeringen hävdade att det saknades en formellt beslutad plan för hur pandemin skulle skötas. Men i de ansvarigas agerande framträder ändå en strategi som är både tydlig och etiskt problematisk, skriver forskaren Joel Rasmussen som var med och tog fram underlag till Coronakommissionen.