Inlästa texter

I sin debutroman Var det bra så? skildrade Lena Andersson fattigdom och majoritetssamhällets fördomar om förorten. Men nu upprätthåller hon medelklassens monopol på agendan i debatten, menar bibliotekarien och författaren Soledad Cartagena .

Risknivån i Open AI:s och deras konkurrenters agerande är oacceptabel, skriver AI-forskaren professor Olle Häggström . Politikerna bör agera.

Barnbarnet bryter tystnaden i en intervju med Lapo Lappin : ”Motsätter mig kraftfullt den bild av både Sven och Karin Stolpe som Alex Schulman målar upp.”

Västvärldens demokratier håller på att förlora racet om framtidens nyckelteknologier, enligt en rapport som borde få debatten att tystna. Det är dags att göra upp med gamla dogmer, skriver Ola Wong .

Vi står mitt i en AI-revolution. För 30 år sedan var vi mitt i en IT-revolution. Vad sade man då? Finns det lärdomar att dra? Kvartal har gått till läggen, och pratat med en som var med när det begav sig. Av Henrik Höjer

Plywood får ersätta utbombade fönster, men utställningarna fortsätter ändå. Kulturarvets betydelse för ett samhälles motståndskraft i krig blir tydligt under en resa i Ukraina för museitjänstemännen Helene Rånlund och Johanna Fries Markiewicz , som skriver denna artikel i egenskap av privatpersoner.

Svenska elever presterar mycket bra i internationella skolundersökningar, om man tar hänsyn till invandringen och därmed jämför lika med lika, skriver skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren .

Att driva med uppblåst manlighet är en gammal tradition att lätt glida in i, skriver Erik Cardelús som är forskare i pedagogik.

Frågan om det finns hungriga barn i Sverige har hamnat på agendan. Hur ser det ut bland landets över två miljoner barn? Enligt senaste data är den långsiktiga trenden stark, med allt färre fattiga barn, skriver Henrik Höjer .

Det börjar bli känt att de senaste årens vindkraftsinvesteringar inte varit särskilt lönsamma. Men hur illa är det egentligen? Det finns all anledning till oro för såväl kommuner som investerare och lokalbefolkning, skriver bland andra nationalekonomen Christian Sandström .

Den som får inblick kan utveckla djupare förståelse för ett främmande samhällssystem, men inte nödvändigtvis sympati. Ola Wong skriver om kommunistpartiets chefsideologs resa till USA och två aktuella böcker från de tidigare Kina-korrespondenterna Hanna Sahlberg och Tania Branigan.

Kriminalvården står inför en rekordstor expansion – på bara några år ska tusentals nya medarbetare rekryteras. Men på kort tid har risken för infiltration i myndigheten fördubblats, visar Kvartals kartläggning. En intern rapport visar hur kriminalvårdare säljer information till kriminella på utsidan, har sexuella relationer med intagna och ger dem tillgång till mobiltelefoner. – Det vi såg som en...

På Kristi himmelsfärdsdag ska Jesus ha återvänt till himlen. Men hur många tror att det faktiskt finns ett himmelrike? I Sverige är siffran 28 procent. Globalt är siffran högre. Och hur många tror att helvetet existerar? Av: Henrik Höjer

Postkoloniala skribenter vill få oss att tro det sämsta om tidigare generationers forskare, inte minst drabbar det Sveriges banbrytande sinologer och upptäcktsresande, menar historikern Pär Cassel . Denna vecka bjuder Etnografiska i Stockholm in till offentlig diskussion om dekolonisering av föremål, men utgallringen av Sven Hedin från museets basutställning vittnar om en intellektuell lättja – va...

Vi indoktrineras till att inte vilja lägga ner tid på omsorg, men Karolina Ramqvists bok Bröd och mjölk påminner om vad som kan ge livet mening, skriver Anna Axfors . Det får vara slut med köttbullar och makaroner-rutinen åt barnen, även om samhället inte belönar det.

Är den svenska kulturpolitiken en självmotsägelse? Kulturutövare kräver en kraftfull kulturpolitik (det vill säga: mera pengar), men samtidigt ”armlängds avstånd”, vilket i praktiken kan betyda att enbart egna åsikter bör få genomslag. Lars Åberg frågar sig om det är möjligt att uppnå målet om fri kultur med dagens stödsystem.

Vilka är de argument som talar för att klimatkrisen underskattas av institutioner och forskare? Det frågar sig frilansskribenten och juristen Henrik Jalalian , som även är chef för den gröna tankesmedjan Cogito.

Klimatfrågan har fått en närmast religiös dimension. Kätterianklagelser blandas med prat om mänsklighetens nära förestående undergång, skriver klimatforskaren Lennart Bengtsson .

När pandemin drog igång gjordes jämförelser med depressionen i Tyskland på 1920-talet och det kom prognoser om arbetslöshet på upp till 40 procent. Men facit är att ekonomin och näringslivet visade sig vara motståndskraftiga och anpassningsbara. Allt annat lika är prognosen dålig på att den insikten ska gå in hos klassiskt skolade ekonomer, menar Jonas A Eriksson .

Fästingar finns nu i hela landet och det finns risk för en ny invasiv art som kan sprida blödarfeber. Ola Wong skriver om hur klimatförändringar gör den svenska naturen allt äckligare.

När nästan alla springer åt samma håll finns det alltid anledning att stanna till och syna sig själv. Exemplen från maoismen och metoo kan ses som varningar, skriver Henrik Höjer .

De viktigaste sakerna i livet – ansvar, löften, djupa relationer, kunskap – är inte förenliga med sociala mediers flöden av informationsfragment. Den tysk-sydkoreanska filosofen Byung-Chul Han har skrivit en uppgörelse med otingens mentala popcorn som får Lapo Lappin att slita sig från Twitter-flödet.

Forskare larmar nu om hittills okända sårbarheter i friskolesystemet. Skolorna riskerar att exploateras av utländska ägare som genom påverkansoperationer kan undergräva de demokratiska värderingar som den svenska skolan ska präglas av, skriver Henrik Höjer .

Medan kärnkraftens kritiker tidigare lyfte fram säkerhetsrisker pekar de idag på hur nutida kärnkraftsbyggen plågas av kostnadsökningar och förseningar, senast i finska Olkiluoto. Men dagens politiker kan lära av hur Sverige och Finland lyckades anlägga 14 nya reaktorer på 1970- och 80-talen utan dyra förseningar. Stegvis utbyggnad och långsiktigt partnerskap var delar av hemligheten, skriver Chri...