Inlästa texter

Den gångna veckans våldsvåg ställer Sveriges största problem i blixtbelysning: De folkvalda följer en gammal skrynklig karta i stället för den aktuella terrängen. I samma stund som nya förment ”offensiva” åtgärder mot gängvåldet läggs fram har verkligheten redan sprungit ifrån politiken, skriver Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt .

Höstens stora satsning på Dramaten Europeana sprider budskapet att det inte finns nationer – men varför behövs det då en nationalscen? Det frågar sig Rasmus Dahlstedt efter att ha tagit del av en ”två timmar lång historielektion av en revisionistisk obehörig lärare” och lyssnat på teaterchefen Mattias Anderssons sommarprat, där kriminella framställs som samhällets olycksbarn.

För ett år sedan spåddes demokratins undergång i Sverige. Ni kan inte gissa vad som hände sedan. Av Henrik Höjer

MENA-ländernas ekonomiska och politiska inflytande är på uppgång och Kina har flyttat fram sina positioner, samtidigt som Sverige befinner sig på kollisionskurs med regionen. Sverige behöver prioritera sin Mellanösternpolitik och förhålla sig till en ny världsordning där Västvärldens dominans minskar, skriver Linda El-Naggar , operativ chef på det geopolitiska konsultföretaget Consilio Internation...

Förklaringen till kronförsvagningen är enklare än vad de flesta tror, skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung .

Världens problem är till stora delar lösbara om man bara prioriterar och försöker vara konstruktiv, skriver Bjørn Lomborg och Jordan B. Peterson , som menar att de som piskar upp rädsla kortsluter samhällsdebatten.

En före detta försvarsanställd i USA påstår att regeringen har hittat farkoster från yttre rymden. Nu publicerar myndigheterna själva information om oförklarade iakttagelser. Varför tar USA plötsligt ufon på allvar? Av Johannes Stenlund

Kalle Lind är kungen av svensk nostalgipoddning med programmet Snedtänkt i P1, och Kvartals kulturredaktör är en trogen lyssnare. Men var kulturrevolutionens musik verkligen sensuell? Ola Wong bestämmer sig för att skriva ett brev.

Nutidsmänniskan har ersatt religionen med ovetenskapligt terapilingo. Anna Axfors ser inte något fel med det.

Sverige har sedan det kalla kriget en solid tradition av nyttiga idioter i offentligheten. Det menar författaren Martin Jonols som följer en röd tråd från den tredje ståndpunkten till Stina Oscarsons avfärdande av vapenleveranser som ”kukmätning”.

De flesta har nog en uppfattning om hur gängen kring gangsterikonen Al Capone knäcktes. Men stämmer den gängse bilden? I en djuplodande essä berättar Kvartals Henrik Höjer om metoderna som bröt gängens skräckvälde i Chicago – och om lärdomarna som kan användas för att vända utvecklingen i Sverige idag. Av Henrik Höjer

Allt fler regeringar ställs inför rätta för sin klimatpolitik. Nu också Sveriges. Kvartal har gått till botten med hur klimatfrågan blev en mänsklig rättighet, hur juristerna tog makten – och den oväntade konsekvensen av högerns kamp mot statlig byråkrati. Av Louise Lennartsson

Varför är offerrollen så attraktiv? Och vad säger dess betydelse under Förintelsen om det som just nu sker kring koranbränningarna? Av Henrik Höjer

Putins krig och klimatkrisen kastar ett skarpt ljus över världen och visar hur EU är en del av lösningen. Men risken är att Europas goda vilja utnyttjas, menar Christian Berggren , professor emeritus i industriell organisation vid Linköpings Universitet. Varför ger exempelvis Skånetrafiken den kinesiska partistatens industri – den ryska krigsmaskinens stora stöttepelare – klimatskadliga konkurrens...

Volodymyr Zelenskyj har lovat att ta krafttag mot korruptionen i Ukraina. Men hans senaste lagförslag får aktivister att varna för maktmissbruk. Av Johannes Stenlund

Historiskt sett har inflationen visat sig vara svår att få ner när den passerat 8 procent. Det är extra dåliga nyheter för Sverige, där kronan slagit hål på båten och inflationen läcker in, oavsett vad Riksbanken gör. Det ska till ett under för att räntorna ska följa de optimistiska prognoserna från kända svenska ekonomer, skriver Jonas A Eriksson .

Nationalekonomen Jeffrey Sachs är en av världens mest citerade forskare. Läkaren och skribenten Erik W. Larsson har intervjuat honom om dollarn, kriget i Europa – och hur han ser på Sverige och Nato.

Upplysningens tankar om individens värde har större kopplingar till det romersk-kristna arvet än man kan tro, skriver litteraturvetaren Johan Lundberg , som tecknar en bild av hur klanlogiken övergavs i det medeltida Europa.

Det konservativa partiet i Storbritannien har nyligen gått hårt åt ”vänsteradvokater” efter flera uppmärksammade avslöjanden. Labouroppositionen menar att det rör sig om en politisk attack som kan få allvarliga konsekvenser. Av Johannes Stenlund

Missnöjet med sjukvården stiger men det är naivt att tro att det skulle vara vårdminister Acko Ankarberg Johanssons (KD) ansvar. Här kommer en guide till varför bristerna alltid och på alla nivåer är någon annans fel. Detta är en gästkrönika av den liberale skribenten Erik Torstensson .

Desperationen som driver den nya varianten av klimataktioner, med fastlimning på motorvägar eller att störa evenemang som Melodifestivalen, riskerar att utvecklas i våldsam riktning. Ett bättre alternativ är att klimatrörelsen uppdaterar sitt tänkande om rättvisa. Det menar psykologen Billy Larsson , författare till boken Klimatkatastrofens psykologi och mänsklighetens framtid.

Vad gör egentligen oss människor lyckliga? Ett vetenskapligt svar på frågan presenterades nyligen i världens över tid längsta forskningsprojekt om lycka. Av Henrik Höjer

Svenska pojkar fortsätter att halka efter flickorna i skolan, ett problem som nu får skolministern att tala om en ”blind fläck” inom utbildningsväsendet. Trots det gör Skolverket inga riktade insatser mot pojkar – och undviker att tala om biologiska skillnader mellan könen. – Risken är att man cementerar föreställningar om kön, säger Tammi Gustafsson Nadel på Skolverket. Av Louise Lennartsson

Stämmer det verkligen att många inom akademin lider av ”genusbaserad utsatthet”, som det påstås i en aktuell studie? Det frågar sig Södertörnprofessorn Fredrik Svenaeus , som menar att det största hotet mot den akademiska friheten i Sverige kommer från den radikala identitetspolitik som tagit över universiteten i USA.

Tystnad är vanligare än kritik när det gäller forskning om känsliga ämnen som inte passar in i det identitetspolitiska mönstret, skriver Fredrik Svenaeus , som är professor i filosofi vid Södertörns högskola – och som nu berättar vad som hände efter att han publicerade en bok om queerteori.