Gå vilse och hitta hem

Det finns hos de flesta av oss en längtan efter att bli fullt ut mottagna som vi är och en smärta av att inte bli det. Den här längtan driver oss att söka och försöka, inte sällan hos människor som inte kan. Men även när vi möter människor som kan, kan det vara svårt att ta emot det. Den här längtan är viktig, en så viktig kraft. Men hur ska man göra när man igen och igen söker hos människor som i...

Det finns ett samband mellan att klara av att befinna sig i ett tryggt sammanhang och att vända sig till sig själv och bygga en varm relation inåt.  Ju mer du övar på att stanna kvar med dig själv, desto bättre kommer du att trivas med trygga människor. När du inte kan stanna med dig själv, så kan det kännas otryggt att vara med de trygga då ditt inlärda sätt att göra inte fungerar där. Den som är...

Det är vanligt att man som ambivalent blir mer undvikande i processen när man kliver ur sina invanda mönster av anpassning. Det betyder inte att man håller på att gå in i ett undvikande mönster istället. I processen av att lära sig hitta gränser som kommer från insidan, behöver man få vara ifred. Man behöver utrymme för att ostörd lära sig lyssna in sig själv på nya sätt. Sunda gränser växer fram...

Vad kan man göra när tomheten kommer? Vart ska man ta vägen när tristessen tränger sig på, när det känns meningslöst och man bara längtar efter att få känna sig levande, älskad, upprymd och sedd? Längtan efter relation, kontakt och mening krockar med känslan av ensamhet och stressande trötthet. Vart ska man ta vägen med sig själv när det man möter i sin ensamhet är obehag? Vad ska man göra när de...

Sök det du söker, men inte där du söker det , sa Augustinus redan i slutet av 300-talet e Kr. Det du söker när du berörs av relationer som triggar ditt anknytningsmönster och får dig att gå in i anpassning, är något som är värt att söka. Du söker det, för att det finns och vill bli funnet, men inte där. Det finns i dig. Resan från att vara djupt intrasslad i sina anknytningsmönster till att leva d...

Har även du försökt arbeta med dig själv på en rad sätt bara för att märka att det som verkligen kommer mellan dig och det du längtar efter kommer tillbaka? Är du trött på att försöka fixa, lösa, komma över och komma igenom det som finns mellan dig och den frihet, trygghet och kärlek du vill ha i ditt liv? Tänk om det finns en helt annan väg. En väg som handlar om att lära känna istället för att g...

"Hon skriver bra, men du kan ju se förbi det där med Gud och så." Jag råkade se vad de skrev om mina texter i ett forum i sociala media. Det är länge sedan nu, men jag minns det så väl. Det är inte lätt att prata om Gud, tro och andlighet. De ord som öppnar för någon, stänger för en annan. Att sätta ord på den andliga dimensionen är för den ene djupt berörande medan det för den andre gör det helt...

Det är sällan skönt att möta inre obehag av något slag och det finns många saker man kan göra för att slippa. Om man ändå tillsist ger sig ut på en inre resa för att möta och lära känna de där delarna inom, blir man ofta rikt belönad. De bär med sig inre resurser som man behöver. Det är som en alkemisk process där det oönskade förvandlas till guld. Hantverksskicligheten ligger i mottagarens blick....

Det är inte helt lätt att hitta en framkomlig väg i sitt inre när man rör sig i snårig terräng. Den här hösten gör jag en riktig djupdykning ner i rum som jag inte riktigt hittat in till förut. Jag har varit där, utforskat, tagit om hand men något får mig att stöta på patrull. Jag dyker och lyssnar lyhört in hur olika delar försöker hjälpa och skydda mig. Jag närmar mig nyfiket och empatiskt och l...

Den o-kända sorgen blev till hårdhet, stumhet, anpassning och underliggande stress. När ingen ser och hjälper ett barn att ta hand om sina känslor, blir de kvar i systemet som en skrämmande, blind kraft som rinner genom släktled efter släktled. Det går inte att förstå. Det som egentligen bara är helt vanlig mänsklighet, blir något skrämmande. Det här är så oerhört sorgligt. Känslor är som krafter...

Någonting har kommit emellan mig och den djupa läkningen. Det är någonting med grunden, som om det fattas en hörnsten. Kanske är det hus som är jag är byggt på löst grus. Det är någonting med grunden, jag ser det igen och igen. Grunden, de tidiga byggstenarna jag fick. Det är som om det hade behövts fyra och jag bara fick tre. Någonstans blir det instabilt hur väl jag än tar hand om det hus jag ha...

Jag har i större delen av mitt liv försökt läka och ta hand om de trauman jag varit med om. Jag har gått i terapi, skrivit, ägnat mig åt olika vägar in genom kroppen och mycket annat. Någonstans har i bakgrunden en introjicerad förväntan om att det ska bli klart någongång smugit sig in. Jag förstår att den hindrar mig från att till fullo ta emot och uppleva det som så länge burits av min kropp. Ja...

Jag har flera gånger slutat arbeta med människor som en kärlekshandling mot mig själv. Jag vill få vara med på samma villkor, vara allt som är jag. Rollförväntningarna på min som hjälpare fanns såväl runt mig som inuti mig själv. Jag ville vara jämlik, försökte hitta dit och försöker än idag.  Jag vet inte hur många gånger jag hittat styrkan i sårbarheten. Att man kan insjukna i styrka och tillfri...

Mitt i smärtan, maktlösheten, det vi inte får ihop, i skammen och försvaren som åker upp för att vi värja oss mot att bli dömda, finns en smal liten stig som leder hem. Det är lätt att tala klokt om detta, men betydligt svårare att stå mitt i det och uppleva hur vågor av obehag, rädsla, smärta och sorg trycker på inifrån. Vad händer om jag låter dem skölja igenom mig med kraft? Kommer jag dras ut,...

I det här avsnittet delar jag med mig av vad jag själv är i höst, vad jag lär mig av mitt eget inre utforskande. Jag pratar var jag kan gå vilse och delar med mig av något jag funnit som gjorde stor skillnad för mig. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se   Där hittar du gratismaterial på bloggen , onlinekurser...

Det var ett tag sedan jag spelade in nu. Hösten är min tid för fördjupning och jag har skalat av, stannat i tystnad och låtit mig själv vara. Det finns något förledande i berättelser om hur bra det kan bli, bara man arbetar med sig själv. Så mycket handlar om att bara ta sig själv till sig som man är, utan att försöka få den delen att bli lugnare, tryggare, gladare eller friare. Vägen jag själv gå...

Ruset som kan uppstå i en relation mellan en undvikande och en ambivalent kan ha en oemotståndlig dragningskraft. Man får känna sig hel, fri, trygg, rusig och levande på alla plan för en stund. Ruset kan få dig att gladeligen offra andra relationer som egentligen också är viktiga för dig. Ruset kan ändra dina prioriteringar i grunden så att du gör nästan vad som helst för att få uppleva det igen....

Om du speglar dig i någon annans blick, var då noga med att spegla dig i en hel spegel. En spegel med sprickor kan aldrig spegla dig som den vackra, strålande, djupt älskade människa du är. Det vara dessutom vara bra att upplysa den andre om att du speglar dig, om du vill göra det. Den andre kan annars ha fullt upp med att tänka på något annat eller med att spegla sig själv i dig eller i någon ann...

Om jag har ett undvikande anknytningsmönster, är jag van vid att själv reglera avståndet. Jag blir trygg genom att hitta strategier där jag själv kan komma och gå som jag vill. Jag vet hur mycket närhet jag behöver leverera för att sedan kunna hålla den distans som gör att jag kan fungera utan ångestpåslag. Men vad händer när jag som undvikande blir lämnad? Hur blir det inuti mig när jag förlorar...

Att ha barn innebär möten med känslor. Ideligen får du möjlighet att fånga upp och möta en person i de känslor som väcks i en situation. Tar du dig tid, blir du kanske påmind om hur lika vi människor är oavsett ålder. Samma känslor som du möter hos barnet återfinns hos vuxna, om än i tillrättalagd eller uppfostrad form. Ofta kommer de ut maskerade till värderingar, åsikter om hur andra är, försök...

Exakt var börjar du tappa bort dig själv i relationen till den andre? I det här avsnittet går jag in på detaljer, små saker som du gör i början av en relation utan att kanske ens vara medveten om det. Jag tänker nu främst på ambivalenta, men då mönstren speglar varandra kan det gälla alla. Det här handlar om hur du kan få syn på hur dina egna strategier och självklara reaktioner av att se, älska d...

Det är inte lätt att ha känslomässigt omogna och otillgängliga föräldrar. Du har behövt förhålla dig till dem i hela ditt liv och löst det genom distans eller anpassning. Kanske börjar de bli gamla och behövande, vilket skapar nya utmaningar när du själv kanske inte fått behöva dem. Hur kan man göra för att bevara sig själv i mötet med sina föräldrar när relationen väcker en rad svåra känslor och...

Du kanske har förstått att det är en ung ålder i dig som driver dig in i otrygga relationsmönster igen och igen. Du kanske också någonstans vet att det inte fungerar, men du vet inte hur du kan göra istället. Hur tar man hand om sitt unga jag? Hur hittar man ens in till kontakten? Det glider undan, reagerar genom att ge dig obehag, ångest och smärta, men det är svårt att lösa problemet. Och just d...

Du har kämpat, vänt ut och in på dig själv, förlorat dig i anpassning och så tar det slut. Det tar slut, men inte riktigt. Inom dig finns en tråd kvar. Du vill inte lämna helt, inte stänga dörren. Du vill hålla kvar på grund av det ni haft. Du håller kvar på insidan, även om alla band är kapade i det yttre. Varför är det egentligen så svårt att klippa bandet när en relation inte fungerar på grund...

Du gör allt du kan för att få relationen att fungera. Du anpassar dig, arbetar med dig själv och försöker förstå den andre. Du anpassar dig, kommunicerar dina känslor och behov, låter bli att visa dina känslor och behov, ber om närhet, ger den andre allt space den behöver. Så blir du bortvald, igen och igen. Någon annan kommer plötsligt in från höger och blir viktig utan att ha gjort sig förtjänt...