Makrorådet

Krisen i Sydkorea är inte över och i Frankrike behöver det möjligen bli värre innan det kan bli bättre. Men i Sverige är alla förutsättningar för ett ekonomiskt lyft på plats, givet att Riksbanken fortsätter att lätta på bromsen.

Hur höga, eller låga, löneökningar tål egentligen den svenska ekonomin? I detta specialavsnitt gräver Makrorådet ner sig i den svenska avtalsrörelsen. Vad är mest överdrivet: Tysklands påverkan på den svenska ekonomin, eller KI:s produktivitetsprognos? Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna och Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen drabbar samman, och är sedvanligt oense om var d...

Hur mår egentligen de amerikanska hushållen och hur slår ränteuppgången i världens största ekonomi mot Sverige? Makrorådet är oenigt om vilka bekymmer vi egentligen importerar från USA men har tankar om vad som kan lösa delar av Tysklands polykris. Dessutom berättar Swedbanks prognoschef Andreas Wallström, representant för det allt mindre ”low for long”-lägret, vid exakt vilken eurokurs kronan bli...

Starkare dollar och stigande börser, men lägre oljepris och svagt sjunkande räntor. Susanne Spector och Anna Hammer går igenom de initiala reaktionerna på Trumps valseger men slår också fast att saker som handelspolitiken och synen på Federal Reserves oberoende blir viktigare i längden. På hemmaplan är de eniga om att Riksbanken sänker med 50 punkter på torsdagen, medan Fed går för 25. Och så får...

Vilka effekter får de nya stimulanserna i Kina och vad får det amerikanska presidentvalet för ekonomiska konsekver? Det och mycket mer i Makrorådet som gästas av Annika Winsth, chefsekonom Nordea och Johan Javeus senior ekonom på SEB 

Den svenska arbetsmarknaden är i bättre skick än man kan tro. Det senaste årets försämringstrend håller på att mattas och matchningen har förbättrats. Dessutom gör egenheter i hur arbetslösheten mäts att den ser högre ut i Sverige än i andra länder. Om SCB räknade på samma sätt som fram till 2020 skulle den vara 0,5-1 procentenhet lägre. Det säger Nordeas makrochef Susanne Spector i ett specialpro...

Är en ECB-sänkning nästa vecka skriven i sten och har marknaden överreagerat på de starka amerikanska jobbsiffrorna? Makrorådet förundras också över hur underskotten i USA bara växer utan att vare sig politiker eller marknaden bryr sig. På hemmaplan går det att se positiva tecken på arbetsmarknaden, trots den senaste tidens stora varsel.

Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia, tar i Makrorådet Special med oss på en resa 300 år bakåt i tiden för att kunna blicka 30 år framåt. Här är lärdomarna från GPT:erna ångmaskinen, elektriciteten och IT-revolutionen.

Efter Riksbankens väntade räntesänkning ser Anna Hammer och Olof Manner säkra tecken på att den nästa sänkningen blir dubbel. Vi synar också den nya räntebanan och ifrågasätter den nya bottnen som direktionen presenterade. Dessutom firar vi den kommande dubbelsänkningen med en dubbelspaning, och vänder blicken mot Europas nygamle sjuke man: Tyskland.

För att det ska bli aktuellt med dubbelsänkning krävs en klart svagare konjunktur. Det räcker inte med bara låga inflationsutfall. Det säger Andreas Wallström och Kristin Magnusson Bernard. De spelar också ned risken för recession i USA och spår ett försiktigt ECB. Dessutom får vi en kalkyl som visar att hela produktivitetsökningen som väntas det närmaste decenniet faktiskt summerar till den sänkn...

Räntan ska ned mer men det är oklart hur långt. Det säger vice riksbankschef Anna Seim i sin första stora intervju. Hon berättar också vilka inflationsfaktorer hon håller ögonen på och varför hon inte har några principiella problem med minusränta. Samt efterlyser en ny EMU-utredning.  För frågorna står Di:s Viktor Munkhammar. 

Det mesta talar för att en serie räntesänkningar ligger framför oss i de flesta ekonomier. Men några orosmoln finns. I Makrorådet pekar Anna Hammer och Olof Manner ut vad man ska hålla ögonen på. Vi får också en förklaring av begreppet "reformutrymme" och en konjunkturavstämning. Även om det ser dystert ut nu så går vi mot ljusare tider. Och med rätt sorts investeringar kan det bli god fart även p...

Trots i grunden olika förutsättningar har inflationen betett sig ungefär likadant i de flesta ekonomier. En viktig förklaring är troligen det starka förtroendet för centralbankernas inflationsmål. Det säger Kristin Magnusson Bernard och lyfter det förra decenniets minusränta och kvantitativa lättnader som förtroendebyggande åtgärder. Andreas Wallström varnar för arbetskraftsbrist i spåren av kraft...

Uppgången i arbetslösheten beror mycket på ett ökat arbetskraftsdeltagande. Det är ett styrketecken för den svenska ekonomin, säger Annika Winsth och Johan Javeus i Makrorådet och beskriver den svenska arbetsmarknaden som klart bättre än sitt rykte. De reder också ut förutsättningarna för ECB efter den räntesänkning som väntas i nästa vecka och pekar ut Riksbanken som ensidigt fokuserad på riskern...

April-inflationen kan ses som en bekräftelse på att det var rätt att sänka räntan i förra veckan. Men det ska mycket till för att Riksbanken ska ta nästa steg redan i juni. Det säger Olof Manner och Anna Hammer i Makrorådet. Också: räkna inte med brant stigande bostadspriser de närmaste åren men däremot med att produktiviteten blir den hetaste ekonomisk-politiska frågan. Frågorna ställs av Di.s Vi...

Sannolikheten är stor för att inflationen sjunker långt under målet och Riksbanken verkar underskatta risken. Det säger Susanne Spector och Kristin Magnusson Bernard i Makrorådet. De reder också ut de ekonomiska konsekvenserna av den dramatiska inbromsningen i befolkningstillväxten som ligger framför oss, benar ut de senaste konjunktursignalerna från Europa och frågar sig om det finns någon hejd p...

Inflationsutvecklingen är bättre än Riksbanken hade räknat med, men geopolitiken och växelkursen sämre. Det säger vice riksbankschef Martin Flodén inför sitt sista räntemöte efter elva år i direktionen. Han betonar samtidigt att penningpolitiken sätts utifrån svenska förhållanden och att utländska centralbanker inte är ”avgörande”. För frågorna står Di:s Viktor Munkhammar.

Den svenska konjunkturen och inflationsutvecklingen motiverar lägre ränta. Om Riksbanken låter bli med hänvisning till andra centralbanker går det att diskutera om vi över huvud taget ska ha en självständig centralbank. Det säger Anna Hammer och Olof Manner i Makrorådet. De ger också sin syn på höstens budget, frågar sig varför oljepriset inte steg efter Irans missilangrepp på Israel och reder ut...

Hur mycket kan kronan försvagas innan räntesänkningen i maj hänger löst? Och hur länge ska den tyska ekonomin vara ett sänke för Europa? I Makrorådet ger Susanne Spector och Johan Javeus svaren. Vi får också veta varför en given försämring i efterfrågan på arbetskraft riskerar att ge klart större utslag på arbetslösheten nu än för ett år sedan och varför arbetstidsförkortning håller på att bli en...

Räknar Fed fortsatt med tre sänkningar i år? Det är frågan inför onsdagskvällens räntebesked i USA. Här hemma lär Riksbanken nästa vecka signalera att det är jämnt skägg mellan maj och juni när det gäller den första sänkningen. Det säger Kristin Magnusson Bernard och Andreas Wallström i Makrorådet. De reder också ut det historiska räntebeskedet från Bank of Japan och vilka de ekonomiska effekterna...

Den finanspolitiska vakthunden Finanspolitiska rådet, med ordförande Lars Heikensten, ger grönt ljus för ett underskottsmål. I Makrorådet berättar Lars Heikensten att rådet vill ha en övre gräns för den offentliga skulden. Han påpekar också att de stora pengarna finns att hämta bland de befintliga offentliga utgifterna.  För frågorna står Viktor Munkhammar. 

Den kinesiska folkkongressen bjöd inte på några större ekonomiska grepp. Olof Manner och Anna Hammer räknar i Makrorådet med en fortsatt trög utveckling. Den viktigaste exportvaran just nu är deflation. De diskuterar även huruvida de svenska tillväxtutsikterna underskattas. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Håller amerikansk tillväxt och inflation på att skjuta fart igen? Vad betyder det i så fall för Europa? Och hur ska det svenska inflationsutfallet för januari egentligen tolkas? Cathrine Danin och Johan Javeus svarar i Makrorådet. Vi får också veta varför kronan bör stärkas på kort sikt men kanske inte på lång. Och hur AI kommer att leda till lägre boräntor. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhamm...

Riksbanken kan gå före ECB och sänka räntan - det säger Andreas Wallström och Kristin Magnusson Bernard i Makrorådet och pekar ut vad som behöver falla på plats för att chefen Erik Thedéen och hans kollegor ska ta täten. De analyserar också vad som ligger bakom den amerikanska ekonomins överraskande styrka. 

Omsvängningen från överskottsmål till lånefinansiering av investeringar är rätt. Men räkna med hätsk debatt om vad som är investeringar och vilka som ska prioriteras. Det säger Olof Manner och Anna Hammer i Makrorådet. De reder också ut det sura marknadsklimatet i början av året och så får vi en siffra på vad en lång ränta egentligen ska vara på sikt.