De Övergivnas Armé Spelar Rollspel

Vigvar agerar stigfinnare i sökandet efter lövjerskan som Eidram säger befinner sig i Mosseskogen. Men är de  kapabla att ta sig an trollkonan?

Trötta och luggslitna av drabbningen med trollen beger sig äventyrarna och Robald in i mörkret medans Klodigist alltjämt går på om björnbataljer och värdelösa söner.

Mystiken tätnar när äventyrarna finner ett brev till Melvinda, gömt i Torviggs boning. Vem kan den hemlighetsfulle O vara och vad har personen i fråga för kopplingar till Melvinda.

Den välbärgade Torviggs dotter Melvinda är försvunnen! Uppdraget att återfinna henne faller på de ännu obesjungna och kanske mindre lämpade äventyrarna, med ett löfte om stora mängder guld. Är det skogens skrömt som ligger bakom försvinnandet, eller finns missdådaren närmare än vad man tror?

Den åldrade och lätt demente hvitaljan Klodigist är på strövtåg i skogen med sina två värdelösa söner, den något vulgäre bestiarien Vigvar och den bedrövlige sagoberättaren Morfinn. Där stöter de ihop med en flock gråtroll som terroriserar trenne män. Ett möte som tar dem med i ödesvävens gåtfulla varp.

Våra äventyrare passar på att lägga sin tid i limbo på sin resa genom Multiversum till personlig utveckling och teambuilding för att tackla de utmaningar som väntar i Demonprinsen. Detta är sista avsnittet i Tempelherren och vi pausar Härskarserien ett slag för att kasta oss in i Trudvangs trolska skogar.

Det är här det avgörs vilka som är av det rätta virket. Det snubblas, springs, kräks och bleknas. Ska vår hjälteskara klara livhanken i bataljen med vederstyggelsen, och kommer Luciano att få sona sina brott?

Cerathlon åker snålskjuts, Magnis drar halsbloss, Vrash blir ägd, och vad är det som stinker?

Slavio leker med elden och kastar flaskor. Vrash viftar i luften, Magnis vilar mest och Cerathlon får smaka på sleven.

Det kastas vapen till höger och vänster. Cerathlon tar kontrollen. Vrash sparkar vidare. Magnis försvarar sig med huvudet och Chak följer de tre F:en- Förföljer, förvillar och förtär.

Magnis beundrar himelen och mumsar på bär. Chak börjar rulla igen och vem klättrar på vilken sida?

Vrash tröstar Fabio med To Fotino. Chak förlorar tålamodet och en stundande klättring är inte särskilt lockande.

Cerathlon agerar ambulerande doktor, Flavio blir kladdig och delar av gruppen går in i dimman. Hur stort vapenbälte kan man ha egentilgen?

Någon håller på med ockult skit. Slavio blir sömnig, det pirrar till i Cerathlon och vad är det med präster och rökpuffar?

Vrash lyssnar, klättrar och smyger på en dörr. Cerathlon finner något skarpt. Fabio fumlar med Chaks pipa, är vi i Materé eller Woodstock?

Kan 20 liter rom ha gjort sitt då språkförbistringen verkar etter värre än vid senaste mötet? Hjältarna tar värvning som sumprunkare och Vrash ballar ur- Är det en Di Leva cover man hör?

Chak tacklar av efter blodsfesten. Är det hjältar eller lämlar vi har att göra med, och varför är det en omisskännlig doft av rom i hamnen?

Chaks blodlust väcks, har han funnit sin gud? Vrash verkar ha hittat en massageapparat och en sk(r)ev uppfattning av chevraleskhet.

Det blir en afton i lönndomens tecken. Det smygs hit, det smygs dit, det smygs runt en liten bit och skulle det inte sitta fint med lite skändning sådär på kvällskvisten?

Vrash vinner över en stege. Chack klär ut sig till... ja nånting. Förekommer fummel undrar ni? Självklart! Vi levererar ALLTID.

Gruppen vill göra om en gammal dams bostad till spa. Snålvattnet rinner till hos Cerathlon, Chak gör tvärt däremot prutar upp och det här med att ta till sig dialekter håller i sig.

Magnis är inte lika diskret som gruppens förföljare. Cerathlon är en skam för sin yrkesgrupp och Chak gör sitt yttersta för att följa hans exempel. Det blir helt enkelt en afton att minnas.

Vrash tar brytningen dit han kommer, fortsätter uppträda psykotiskt och kanske inte helt korrekt. Namn-demensen hos spelarna verkar aldrig mildras och vad är det som rör sig i skuggorna?

Rollpersonerna dividerar var masken ska sitta, blir på pickalurven, försöker trumfa varandra i misär och undrar varför alla är rädda för de blåklädda.

Vi kastar oss in i säsong två, Tempelherren. Vrash tycker att det aldrig kan bli för mycket blod och hör röster igen. Cerathlon skördar nya kunskaper till sjöss och Chak faller för grupptrycket, men vad är det han dricker?