Inlästa texter

När islam möter Europa sker förändringar inom politisk islam, skriver religionsvetaren och författaren Eli Göndör. Nya allianser uppstår, och för vänstern är det lockande att förstärka bilden av den muslimske invandraren som den nya proletären.

Dansk politisk utveckling ger en bild av Sveriges politik med ett par decenniers försprång, skriver Gustav Björklund Larsen. Han menar att svenska partier går i sina danska motsvarigheters fotspår vad gäller hur ett invandringskritiskt parti påverkar den politiska scenen.

Sverige bör snabbtesta skolbarn för att hålla nere smittspridningen, menar barnläkaren Petter Brodin. Sedan Sverige började testa barn mer regelmässigt har tio barn officiellt avlidit i covid-19, och under våren hade Sverige en kraftig överdödlighet bland barn där det inte kan uteslutas att det fanns covid-fall, skriver Jonas A Eriksson.

Teatern har steg för steg fostrats till större lydnad och nya självbilder, visar en stor norsk studie. I Sverige smälte New public management samman med identitetspolitikens kontrollbehov. Den översyn av kulturpolitikens effekter på den konstnärliga friheten som ska presenteras i sommar borde väcka debatt om besattheten av det mätbara, menar Gunilla Kindstrand i denna gästkrönika.

I USA har paranoia växt som politisk kraft i takt med polariseringen, skriver läkaren Erik W. Larsson, som är verksam i USA. Han påpekar att den kliniska och den politiska paranoian samverkar med varandra. Frågan är om vi svenskar också riskerar att dras med.

Pandemin är en spelbricka på storpolitikens maktbord. Ryssland och Kina har till och med vidarebefordrat varandras desinformation, skriver Patrik Oksanen. När information saknas eller är osäker söker vi människor berättelser som fyller luckorna, något som Moskva och Peking gärna hjälper till med.

Vad säger det om ett samhälle när det är näst intill omöjligt att göra rätt, både som konsument och som medborgare? Det frågar sig Ludde Hellberg, vars lägenhet i centrala Stockholm förvandlades till en brottsplats mitt under den pågående renoveringen.

Tysklands beslut att avveckla kärnkraften, av rädsla för dess säkerhet, har satt ramarna för användning av andra energikällor. Naturgas kompletterar förnybar elproduktion, inte kärnkraft. Något som stärker den tyska miljörörelsen. Skribent: Philip Franzén.

Den normkritik som Skolverket förordar i svenska skolor har rötter i Kinas totalitära diktator Mao Zedongs pedagogiska idéer. Folkhögskoleläraren Therese Malmberg har genomgått flera fortbildningar i normkritisk pedagogik och ser en röd tråd till kulturrevolutionen.

Hur ska vi framtidssäkra vår välfärd i en tid då den dessutom är alltmer satt under press, undrar Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Han arbetar med forskning och utbildning inom kärnkraftsteknologi.

Är det hot och hat att kräva Anders Tegnells avgång? Folkhälsomyndighetens generaldirektör verkar tycka att svaret är ja.

Som äldreforskare har jag chockats av okunskapen om åldrandet och fördomarna mot gamla under pandemin, skriver Ingmar Skoog, äldreforskare och professor i psykiatri.

Efter att ha gjort världssuccé med sin bok med livsregler gick Jordan B. Petersons eget liv sönder. I uppföljaren ”Bortom ordning: 12 nya livsregler” söker han ett nytt förhållningssätt till livet och det kaos som han förknippar med kvinnan. Psykologen Johan Grant undersöker bilder av en kollega som många verkar älska att hata.

”Dirtbag left” är den politiskt inkorrekta vänster i USA som blivit stor genom poddar som sågar de egna lägren. Erik Augustin Palm guidar till vänsterpoddarna bortom konsensustvånget.

Kvartal har kartlagt hur pengar fördelas inom den svenska grundskolan. Av elva undersökta kommuner är skillnaden enorm i resurstilldelning mellan skolor i utsatta områden och icke utsatta områden. Men skillnaden är också stor mellan olika skolor i utsatta områden. Och det visar sig att pengar inte automatiskt löser problem. Granskningen, som har pågått i tre månader och har gjorts av frilansjourna...

Den svenska strategin har nagelfarits i amerikanska medier, men numera får Harvardprofessorn Martin Kulldorff och hans budskap om att framför allt skydda de äldre de största rubrikerna. Frilansjournalisten Ulrika Gerth rapporterar.

Opinionen börjar vända mot nutidens rövarbaroner – techentreprenörerna. De som tidigare sågs som nätets frihetshjältar och pionjärer grillas nu i amerikanska kongressen om valfusk, maktkoncentration och övervakning, skriver Jonas A Eriksson

Både Japans och Sveriges coronastrategier förlitar sig på befolkningens eget omdöme. Ändå skiljer sig utfallet enormt. Den Tokyo-baserade skribenten Yonas Karlsson reflekterar över denna skillnad.

Diagnoser som autism och Aspergers syndrom blir allt vanligare. Samtidigt blir vårt samhälle i vissa avseenden allt mer svårnavigerat – vissa ord bör inte sägas, vissa frågor anses obekväma att ställa. Det finns skäl att tro att gränsen mellan oliktänkande och psykiska avvikelser kommer att bli suddigare, skriver läkaren Erik W. Larsson.

Saker som borde vara så självklara att de inte behöver motiveras visar sig då och då ha förlorat sin ställning; i stället börjar de beskrivas som något tvivelaktigt eller till och med hotfullt. Har den grundlagsfästa principen om fri åsiktsbildning passerat sitt bäst före-datum, undrar Kvartals poddredaktör Staffan Dopping i söndagskrönikan.

Regeringsbeslut om Estoniakatastrofen borde inte styras av konspirationsteorier och rykten på sociala medier. Och inte heller av ensidiga vittnesuppgifter och oseriösa antydningar – som den senaste dokumentären som hävdar att en hittills okänd skada har bidragit till att sänka fartyget. Anders Hellberg går igenom vad vi verkligen vet och vad som är spekulationer om den nu 26 år gamla katastrofen p...

Diskussionerna om vårt psykiska mående tenderar att bli polariserade, och vi kan inte utan vidare sätta likhetstecken mellan lidande, psykisk ohälsa och psykisk sjukdom, skriver Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri. Hon påpekar att psykisk ohälsa inte existerar i ett vakuum utan hänger ihop med hur samhället är organiserat. Artikeln ingår i temat  Generation Ångest .

Samtidigt som Ann Linde träffade Sergej Lavrov i Moskva slutfördes skenrättegången mot Navalnyj. Är det rimligt att behandla en sådan regim så relativt normalt?

Om det finns något som sprider sig snabbare än virus i dagens samhälle så är det berättelser. Motståndsberättelser var en gång sanningens starkaste kraft. Nu hotar de i stället att vilseleda och förblinda oss i kraft av de starka känslor som de väcker, skriver Fredrik Svenaeus, professor i filosofi.

Trots att Sverige haft fri abort i 45 år ryms i debatten få kvinnor som talar om sin abort. Abort är fortfarande en tyst tabubelagd historia. Att bryta tystnaden om de psykiska följderna av en abort kan vara det som bäst värnar om kvinnors hälsa – och svensk aborträtt, skriver Ulrika Nandra.