Språktidningens podd

Bör det heta kommittén är försenad eller försenade? Är det grammatiken eller semantiken – alltså betydelsen – som ska styra böjningen? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson och Språkrådets chef Lena Lind Palicki samtalar om synen på grammatisk och semantisk kongruens.

Varför blir det så missvisande när SVT talar om att hälften av svenskarna som drunknar ändå överlever? Hur kommer det sig att fackspråkliga termer ofta har betydelser som skiljer sig från hur samma ord används till vardags? Här samtalar Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, och Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, om skillnader mellan fackspråk och allmänspråk.

Bör det heta tjänsteperson eller tjänsteman? Är orden mer eller mindre lämpliga i vissa sammanhang? Och varför motsatte sig språkvården så länge beteckningar med -person? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om könsneutrala titlar.

Hur tar du reda på varifrån ett ord kommer? Var hittar du information om ett ords ursprung och när det etablerade sig i svenskan? Och hur kan du på egen hand undersöka hur ett ord används? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika typer av hjälpmedel och tjänster för den som är intresserad av ord.

Bör det heta var eller vart är nyckeln? Vilka knep finns det för att skriva korrekt? Och är distinktionen mellan var och vart på utdöende? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om en klassisk språkriktighetsfråga.

Vilket är bästa sättet att skriva det inlånade verbet binge i svenskan? Och hur böjs egentligen orange? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om lånord som är knepiga att anpassa till svenskan.

I nya tv-serien Snacka om språk tar Rachel Mohlin upp olika aspekter på svenska språket. Här samtalar hon med Språktidningens Anders Svensson om allt från dialekttvätt och språkpoliseri till scenspråk och imitationer. Läs Rachel Mohlins krönika i Språktidningen om hur hon gör när hon imiterar kända personser: https://spraktidningen.se/kronikor/vaga-harmas/

Indirekta översättningar tar vägen över ett tredje språk. Men vad är det för typ av böcker som översätts med hjälp av ett tredje språk? Hur arbetar översättarna med texterna? Finns det några risker med indirekta översättningar? Och vilka är fördelarna för förlagen? I det här avsnittet samtalar Anja Allwood, doktor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, med Språktidningens Anders Svensson om i...

Varför ökar användningen av ”eftersom att” dramatiskt trots att det lilla ordet ”att” egentligen är överflödigt? Går den här utvecklingen att hejda? Och är det nödvändigt att skriva ”kommer att” eller går det bra att stryka ”att” i den här konstruktionen? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om konstruktioner med ”att”.

Hur används afterwork i svenskan? Varför talas det i svenskan om freestyle, smoking, flipper, overall och pocket när andra ord används i engelskan? Och vad är egentligen en pseudoanglicism? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om svenska ord som ger sken av att vara engelska.

Doping eller dopning, mobbing eller mobbning, dejting eller dejtning, gejming eller gejmning? Hur används substantivändelserna -ing och -ning i svenskan? Och hur hanterar vi den här typen av lån från engelskan? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om försvenskningar av lånord.

Heter det ”på” eller ”i Island”? När kan det vara motiverat att säga ”i Lidingö” i stället för ”på Lidingö”? Och vad är det för skillnad mellan att ”arbeta i Umeå kommun” och att ”arbeta på Umeå kommun”? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om prepositioner i svenskan.

Heter det ”vara en nagel i ögat på någon” eller ”vara en vagel i ögat på någon”? Varifrån kommer uttrycken? Och vad är det för ”nagel” som åsyftas? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om två snarlika uttryck.

Går det lika bra att använda ”komma till bukt med” som ”få bukt med”? Hur kommer det sig att ”komma till bukt med” blir allt vanligare? Och varför är det nog omöjligt att få bukt med den här sammanblandningen av uttryck? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om uttryck i förändring.

Vad kan overnight oats kallas på svenska? Vad skiljer tänkbara alternativ som övernattengröt, kallgröt och kylskåpsgröt? Och hur kommer det sig att lånord för olika maträtter inte skapar lika mycket irritation som många andra importer i svenskan? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om olika försvenskningar av overnight oat...

Hur ska arkitekt, dirigent och psykolog uttalas? Och vilka är det till exempel som oftare uttalar arkitekt med hårt k? Hur kommer det sig att jurister ibland säger julli i stället för juli? Varför är sådana uttal exempel på det språkvetare kallar schibbolet? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om uttal som är särskilt vanl...

Vad kallas en familj som bildats av två skildra föräldrar? Varför är styvfamilj inte längre så populärt? Och vilka andra nya ord finns för nybildade familjer och familjemedlemmar? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om ord för familjerelationer.

Är mem eller meme den lämpligaste stavningen? Ska det vara en eller ett? Bör det heta mem, memer eller memes i plural? Hur kommer det sig att stavning och böjning av nya lånord så ofta varierar? Och varför tycker vissa att en del försvenskade skrivsätt känns löjliga? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktid...

Är obesitas och fetma synonymer? Hur kommer det sig att obesitas har blivit så mycket vanligare i allmänspråket? Och vilket av orden är lämpligast att använda i olika sammanhang? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om orden obesitas och fetma.

Varför tvekar många inför att tala om ”ett rätt barn” och ”ett rätt lejon”? Är det fel att säga ”barnet var rätt”? Hur kommer det sig att vissa adjektiv inte riktigt verkar fungera ihop med vissa substantiv? Och vad finns det för knep för att hitta rätt i skriftspråket? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språk...

I samband med flera våldsdåd på skolor har det talats om inrymning och att inrymma. Men det är nya betydelser av sedan länge etablerade ord som ännu inte tagits med i ordböckerna. I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om det nya bruket av inrymma och inrymning.

Heter det fotbollförbund eller fotbollsförbund? Varför skriver Svenska fotbollförbundet namnet just så? Och hur hanterar vi foge-s i svenskan? I Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om aktuella språkfrågor. I varje avsnitt drar vi en ny fråga ur Språkrådets frågelåda.

Varför heter det tombola? Och hur hanterar vi lånord som tombola, forum, avokado, schema och taco i plural i svenskan? I Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om aktuella språkfrågor. I varje avsnitt drar vi en ny fråga ur Språkrådets frågelåda.

I kungafamiljen finns tre olika uttal av ä i ”räkor”, två olika uttal av ”sjuk” och Lidingö-i varierande omfattning. Men där vissa uttal har framtiden för sig är andra på utdöende. Här samtalar språkforskaren Jenny Öqvist, aktuell med boken Perspektiv på stockholmska, med Anders Svensson om stockholmskan som en dialekt i förändring. Läs mer om stockholmska: https://spraktidningen.se/artiklar/stock...

Anklagade Ebba Busch regeringen för att ha orsakat svenskars död när hon talade om ”berått mod”? Och ljög Per Bolund när han i sin tur hävdade att hon sagt att regeringen hade medborgares liv på sitt samvete? Vad är falskt, halvsant och sant i den politiska debatten? Och hur använder politiker vagheter och underförståddheter som retoriska grepp? Här samtalar språkforskaren Anna W. Gustafsson och A...